trad_bocker_kunskap_grammatik_lasa
Läslyftet

”Läslyftet ger oss ett gemensamt språk”

Utbildningsminister Gustav Fridolin säger sig vara trött på lyften – men trots det fick Läslyftet mer pengar inför 2016. Totalt har 448 miljoner lagts på satsningen, som görs för att öka svenska elevers läsförståelse och skrivförmåga.

Språkutveckling i alla ämnen – Läsambassadören tipsar
  • Texter gör motstånd, att prata om vad den innehåller gör dem mer greppbara.
  • Texter är inte så lätta som vi tror. Vi föreställer oss mycket utifrån våra egna erfarenheter och upplevelser – vi kan prata om ordet ”stol” hur mycket som helst, det är ändå inte samma stol vi ser framför oss. Stanna upp i texten.
  • Gör texten till ett samtal. Prata om vad ni har läst, hur det gick att läsa det vi läste, vad vi tillsammans förstod av det vi läste.
  • Lyft ett stycke ur boken och läs högt och diskutera. Det kan vara ett kort stycke oavsett ämne.  Vilka ord och begrepp finns där? Vilka frågor finns att besvara? Vad gjorde att vi förstod texten?
  • Fokusera på texten, hur ska vi förstå den, bjud in och se mindre på eleven brister utan vad och hur elevens förstår. 
  • Läs igenom texterna tillsammans med andra kolleger. Förstår vi själva? Vad behöver vi för att förstå?
  • Faktatexter är komprimerade. Prova att använda synonymer, eller att göra meningarna längre.
  • När det är mycket fakta, flika in en dikt eller en berättelse. Det tar inte lång tid. Låt eleverna prata och som lärare inte genast värdera utan fundera på hur undervisningen kan utvecklas. Källa: Anne-Marie Körling, Läsambassadör och pedagog.

 

Skolverket har precis dragit de senaste siffrorna från Läslyftet för regeringen: 7 900 lärare deltar i utbildningen, med 797 handledare. Och Läslyftet är populärt, fortfarande räcker inte pengarna för att alla intresserade ska kunna delta.

På Vikenskolan i Höganäs får alla lärare delta i fortbildningen – vilket innebär att skolan bekostar två handledare själva.

– Vi ser inte Läslyftet och Mattelyftet som mål i sig, utan som medel för att jobba formativt och ge motivation och lust att lära, säger rektor Susann Norman.

Vikenskolan har elever från förskoleklass till nian, och använder Läslyftets arbetssätt för att utveckla lärandet.

Skolan arbetar samtidigt med fyra moduler från Läslyftet. Tanken är att alla – precis som i en bokcirkel – delar med sig av sina erfarenheter från arbetet i ett stadieöverskridande forum.

Camilla Jamakosmanovic är 1-3-lärare på Vikenskolan.

– Det är klart att vi har gjort jättemånga bra saker innan Läslyftet, allt är inte nytt! Men att hålla konkreta undervisningsexempel levande på träffarna är jättebra, annars är det lätt att man fastnar i praktiska bitar eller enskilda elever. Att ha just den här stunden med fokus på undervisning är jättepositivt.

Eleverna har nappat på modellerna som lärarna testat, och Camilla Jamakosmanovic säger att skolan kommer att behålla och eventuellt vidareutveckla dem.

När de stöter på utmaningar handlar det ofta om att tempot är snabbt, och att den egna klassen just nu arbetar med ett tema eller ämne som inte självklart låter sig infogas i uppgiften de har via Läslyftet.

– Men vi gör om det så att det passar utbildningen. Det viktiga är att vi får ett gemensamt språk när vi jobbar med uppgifterna – vi hittar de röda trådarna och utgår från samma sak.

Centralt för Läslyftet är att alla lärare ska arbeta med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.
Den kritik som Skolverket tog del av efter försöksomgången 2014, handlade bland annat om att satsningen inte känts lika aktuell i alla ämnen.

– Vissa ämnen hade ett begränsat material till exempel i de praktisk-estetiska ämnena eller i moderna språk innan eleverna har tillräckligt ordförråd. Många lärare har arbetat med diskussion kring bilder i de fallen, säger Erica Jonvallen vid Skolverket.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm