Annons
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Läsplattor eller böcker och pennor - eller både och?

Publicerad 5 december 2012

Den digitala revolutionen i skolan väcker starka känslor och tar sig olika uttryck i landets kommuner. Sollentuna var tidigt ute med datorer och läsplattor till de unga skolbarnen medan Alingsås tar det lite lugnare.

 

Sollentuna väljer läsplattor

De hamnade i hetluften i vintras och fick till och med utbildningsministern att känna sig ”provocerad” för att skolan valde surfplattor framför pennor i förskoleklass. Lärarna på Tegelhagens skola gillar att pröva nytt – men det kräver mod, rejäla resurser och en tydlig ledning.

Den borgerligt styrda kommunen Sollentuna har länge arbetat med att utveckla nya undervisningsmetoder. Tegelhagens skola var bland de första i landet att satsa fullt ut på digitala smartboards, datorer och surfplattor i undervisningen. Det har väckt mycket uppmärksamhet.

Helena Hurve: När det var väldigt mycket om oss på nyheterna kände jag inte igen bilden. Det tänker jag på själv nu när jag läser saker. Eleverna har blivit vana vid att många är här och tittar. Det får nog dem att känna att det vi gör här är viktigt.

Eva Ulmander: I det stora hela var det bra att det blev en diskussion. Vi står för det vi gör ändå och de allra flesta eleverna är jättepositiva. Ibland kan föräldrarna komma med lite frågor, men när vi förklarar litar de på oss.

Hur har elevernas läs- och skrivinlärning förändrats?

Ditte O’Connor: De vill skriva mer och tidigare nu än när vi inte hade tekniken. De vill göra serier av bilderna de tar. De ser när andra skriver och vill pröva själva.

Eva: Förut kanske någon fick sitta och traggla med att forma bokstäver och det blev inte så mycket text. Nu kan alla lyckas med att skriva meningar och tidigt få ihop en bok de är stolta över. De märker också när de stavar fel eftersom ordet blir understruket.

Helena: Min förra klass, som Anna-Lena har nu i trean, var först hos oss att ha en egen pc från förskoleklass. För dem var talsyntesen jättebra. De hörde vad de skrev, de kunde koppla de stora bokstäverna på tangentbordet till små bokstäver på skärmen och koppla ljuden till bokstäver.

Anna-Lena Stockselius: Jag kan inte säga att de är bättre läsare, men de tycker det är roligt och de är absolut inte sämre. De är betydligt duktigare än tidigare på  att formulera sig och skriva olika typer av texter. Det ser man tydligt.

Hur har diskussionen gått på skolan?

Ditte: Det svåra har varit alla tekniska problem. Det tog ofantlig tid i början att bara logga in.

Anna-Lena: Jag hörde aldrig att någon var skeptisk, men visst strular tekniken ibland. Samtidigt har vi haft det väl förspänt med många datorer och bra support, både teknisk och pedagogisk. Vi har känt från ledningen att de satsar ordentligt på projektet och oss i form av pengar, tid, resurser och utbildning.

Helena: Vår ledning är väldigt tydlig med vad vi ska göra. Det går inte att välja utan alla kör. Sen känns det som att alla här är intresserade av att lära sig nya saker.

Anna-Lena: Ja, man behöver inte byta jobb för utvecklas. Någon gång har man kanske tänkt: men gud, måste vi hoppa på det där också, men samtidigt är det väldigt roligt.

Teknik kostar pengar, vad får stå tillbaka?

Anna-Lena: Vi har väldigt lite läromedel och tänker man på vanliga läroböcker har vi minimalt. Vi har nog inga läromedel som eleverna ska skriva i. Vi har använt delar av läromedel för de äldre, men inte från pärm till pärm. Mer som uppslagsbok.

Ditte: Det blir mycket digitalt istället och så har vi kopieringsunderlag för elevernas olika behov.

Helena: Det känns väldigt skönt att inte behöva hinna med ett visst antal sidor i en lärobok hela tiden utan att istället jobba utifrån områden.

Vad har ni för råd till andra lärare?

Anna-Lena: Att prestigelöst kasta sig ut och prova. Att våga säga att man inte kan och våga dela med sig av grejer man har gjort, som är lite halvdana, så att andra kan göra dem lite bättre.

Ditte: Man måste våga testa. Det är ju inte så att man slänger ut allt gammalt. Vi jobbar ju traditionellt också.

Eva. Vi har ju jättemycket skönlitteratur – och pennor, ha ha.

Helena: Och så måste man ha stöd från ledningen. Vår rektor är tuff och säger att nu gör vi så här. Om några föräldrar gnäller så hanterar hon det. Annars skulle vi inte komma någonstans. Man kan inte lyssna på alla.

 

 

Alingsås tar ett steg i taget

Alingsås kommun, fem mil från Göteborg, har valt att skynda långsamt på den digitala fronten. Successivt ger de datorer till eleverna på högstadiet och gymnasiet.

Läsplattor och datorer är bra verktyg i skolan; som ett komplement till de vanliga läromedlen. Det tycker Lars Windisch, gymnasielärare på Alströmergymnasiet i Alingsås kommun.

– De digitala verktygen är bra när de används på rätt sätt. Jag tror att det är viktigt att se att det just är ett verktyg och inte lösningen på alla problem.

Han har sett utvecklingen i kommunen, som steg för steg satsar på en dator eller läsplatta till varje elev på högstadiet och gymnasiet.

– Jag ser att de allra duktigaste, de klarar sig alltid. De med riktigt svåra problem får också god hjälp med digitala verktyg. Men de övriga, som alla är ganska lättstörda, för dem har de digitala hjälpmedlen förstört mycket. Facebook och olika spel blir ytterligare en barriär för läraren att ta sig igenom.

Lars Windisch är noga med att poängtera att han inte är emot digitala hjälpmedel i skolan:

– Det handlar om jättebra verktyg men som i sig även är ett distraktionsmoment som stjäl uppmärksamhet, vilket man måste vara medveten om.

Han har även resonerat en del med sina elever om det här:

– Det finns alla åsikter bland dem men många tycker faktiskt att de hellre skulle haft datorerna i ett skåp eller på en vagn för att tas fram när de ska användas, snarare än att alltid ha dem framme. Och det här handlar ändå om en mycket duktig klass, men de ser ju att tekniken är en distraktion och att inte alla i klassen hänger med på samma sätt.

Hur har det gått med de ”vanliga” läromedlen när kommunen satsat digitalt?

– På min skola har man verkligen dragit ner på läromedelsbudgeten för att satsa på de digitala läromedlen, som är billigare. Men det är ju bara initialt eftersom nya licenser måste köpas varje år. Rent krasst finns det inte bra läromedel i alla ämnen heller.

Lars Windisch har varit lärare i 16 år och är även kommun-ombud för Lärarnas Riksförbund i Alingsås kommun.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons