anna_nord

Anna Nord

| Foto: Privat
Läsförståelse

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Studien

Läs Anna Nords examensarbete ”Lässtrategier på gymnasiet: En studie om gymnasieelevers upplevelser av en inkluderande undervisningsmetod” här på Linnéuniversitetets webbplats.

Hon bloggar om lässtrategier och annat på Det synliga lärandet.

Efter 12 år som gymnasielärare i svenska och historia upplever Anna Nord att eleverna har fått allt svårare att sålla i en text och ta med sig de viktiga bitarna. När hon vidareutbildade sig för att ta en andra examen som speciallärare med inriktningen läs- och skrivutveckling började hon reflektera över sin ämnesundervisning. Till slut valde hon att som examensarbete forska på införandet av lässtrategier i den egna undervisningen.

– Jag insåg att jag hela tiden hade varit mer intresserad av produkten än processen – läsningen var bara en väg fram till det som var viktigt. Nu är jag mer intresserad av processen, och då blir produkten mycket bättre. Nu förespråkar jag att alla teoretiska lärare, oavsett ämne, har läsning och text i fokus i klassrummet, säger hon.

Med ledning från texter av forskare som Astrid Roe, Barbro Westlund och Monica Reichenberg har hon infört lässtrategier som en del av sin egen undervisning och hon märker stor skillnad på elevernas resultat. Dessutom har hon som förstelärare fått med sig sina kollegor på Stagneliusskolan i Kalmar att göra detsamma.

– När vi satt och reflekterade i kollegiet insåg vi att vi lämnade eleverna ganska mycket ensamma, men det har vi ändrat på nu. Elever tar gärna genvägar, de läser snabbt. Efteråt kan de ha svårt att sammanfatta en text med egna ord, vilket jag tror grundar sig i att de inte har förstått den så bra.

I korthet består lässtrategin av tre steg: före läsning, under läsning och efter läsning.

Före läsning pratar klassen mycket om den text de ska ta sig an. Vad kan man förvänta sig av texten, vilken genre rör den sig i, vad syftar den till och så vidare.

– Forskningen visar att förförståelsen är viktig. Man behöver en ingång, en idé om vad texten ska leda till. En novell kanske inte ger några svar utan ska tolkas. För närvarande läser vi exempelvis litteratur med ett sociologiskt perspektiv. Vi pratar då om författaren, vilka förkunskaper vi har och vad vi kan förvänta oss av det vi ska läsa, säger Anna Nord.

Sedan läser Anna Nord högt för hela klassen, alternativt spelar upp en inläst röst. Under tiden har eleverna till uppgift att upptäcka oklarheter och identifiera nyckelord och kärnmeningar som sammanfattar texten.

– Genom att lyfta fram ord som är viktiga för sammanhanget och meningar som sammanfattar hela stycket kan vi hjälpa eleverna att lämna originaltexten och berätta med egna ord. Tidigare lät jag eleverna läsa på egen hand, men efter att ha läst forskningen förstår jag att det finns så många fördelar med högläsning. Det blir en läsgemenskap när alla upplever texten tillsammans samtidigt. Vi vet ju att nivåerna i en klass skiljer sig åt. Vissa hann inte ens läsa texten förut, än mindre förstå den.

Efter läsningen är det dags för analys eller någon annan uppgift. Då handlar det om de frågor som texten inte ger direkta svar på, varför- och hurfrågorna.

– Alla de mer konkreta frågor vi ställt till texten under läsningen faller bort, och så går vi in på elevernas hur- och varförfrågor som blir underlag för diskussion och analys. Forskningen säger att det är minst kognitivt ansträngande att läsa stycke för stycke när man läser på det här aktiva sättet. Men ibland tar Anna lite längre stycken för att inte tappa den röda tråden.

– Ibland måste man ta lite längre stycken för att få helheten. Vi gör inte heller alltid alla tre stegen, ibland tar man bara å ställer frågor eller bara sammanfattar. På sikt ska det här arbetet göra eleverna till självständiga läsare som använder verktygen av sig själva. Men jag känner inte att de är där ännu, trots att de har utvecklats mycket med hjälp av strategierna.

Det resultat av studien som förvånade Anna Nord mest var att det var de elever som redan har en god läsförmåga som uppskattade det nya arbetssättet mest.

– Det beror på att fler deltar i diskussionerna och kommer med egna tankar om texten nu. Tidigare var de mer ensamma om att ha läst, förstått och analyserat. Givetvis är det fortfarande vissa som deltar mindre än andra, men målet är att få med alla, säger hon.

Men tar det inte väldigt lång tid?

– Det tar ju lite längre tid och man kan inte göra det hela tiden. Men man får se det som en studieteknik och något som vi lär eleverna att göra självständigt på sikt.

Vad är det du inte kan göra istället, som du lade tid på förut?

– Skillnaden är att jag och klassen behandlar färre texter än tidigare, men å andra sidan gör vi det mycket mer noggrant och systematiskt. Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten. Kvaliteten är viktigare än kvantiteten. Läsning är en demokratifråga och där har skolan en viktig uppgift. Den tid som jag lägger ner leder till ett lärande hos eleverna. Och det är ju det som är målet.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm