Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast
Maximera

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-education/

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gamification-work-charity

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Föräldrar bötfälls för skolk

Skolverket om fenomenet

Tranås. Barnen skolkar – och föräldrar tvingas betala straffavgift på uppemot 10 000 kronor.
– Åtgärden är mycket ovanlig, säger Anna Tammelin, jurist på Skolverket. 

Annons
Annons

En av tre utan högskolebehörighet

Ny rapport

Andelen elever som får examen i yrkesförberedande program har minskat, visar den första kullen från nya gymnasieskolan, GY 2011.
– Detta är inget annat än ett stort misslyckande, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund. 

Annons

Lärare ansvarar för moderaternas skolpolitik

Skolpolitik

Som ny utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna vill Camilla Waltersson Grönvall vända elevernas kunskapsresultat och förbättra lärarnas arbetssituation. Och hon menar att staten behöver ta ett starkare statligt grepp om delar av skolan. Drivkraften för att förbättra skolan kommer från de egna erfarenheterna av att vara lärare och rektor. 

Skolföretag kan tvingas satsa pengar

Skolmarknad

Idag finns inget krav på att företag som driver skolverksamhet att skjuta till mer pengar om verksamheten riskerar att gå i konkurs. Men i januari planerar regeringens utredare att föreslå en lagändring.

Annons
Annons

S: ”Vi har drivit på skolsatsningarna i alliansens budget”

Skolan 2015

På fredag röstar riksdagen om utbildningsutskottets budgetörslag. Budgeten är Alliansens trots att regeringen är rödgrön. Skolvärlden ringde upp utskottets ordförande Lena Hallengren (S) för att höra hur utskottets förslag skiljer sig från regeringens budget. 

Annons
Ansvarsnämnden

En lärare fälls och en frias av ansvarsnämnden

Nya beslut

Lärarnas ansvarsnämnd drar in legitimationen för den lärare i Skåne som upprepade gånger anklagats för sexuellt ofredande av elever. Samtidigt friar nämnden den lärare som tagit tag i och fört ut en störande elev ur klassrummet.

Ny dom mot knuffande lärare – varnas

Sollentuna

Den lärare som tidigare friats av lärarnas ansvarsnämnd och av förvaltningsrätten efter att ha knuffat en stökig elev ges nu en varning av kammarrätten efter överklagande från Skolinspektionen. Läraren har tidigare i en straffrättslig process dömts i hovrätten för misshandel av normalgraden för samma incident.

4 500 sjätteklassare kan inte simma

Undersökning

Fem procent av eleverna i årskurs sex klarar inte simundervisningens krav. Lärare anger brist på både tid och simhallar som skäl, visar en ny undersökning från Skolverket. 

IFAU-rapport

"90-talsreformerna utlöste inte kunskapsraset"

IFAU-rapport

Det var inte kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolereformen som utlöste de sjunkande resultaten i svensk skola. Kunskapstappet började innan reformerna genomfördes. Det är kontentan i en ny rapport ifrån IFAU.

Världslektioner i musik

Lektionstips

Helena Öberg, musiklärare på Bergskolan i Luleå har gemensamma sånglektioner med klasser i andra länder, genom Skype. Nu har de gjort en musikvideo tillsammans. 

Invandrade barn blir oftare mobbade

Forskning

Barn som invandrat till Sverige utsätts oftare för mobbning än jämnåriga som fötts i landet, enligt en nordisk studie från Göterborgs Universitet. 

Kommunaliseringen 25 år

Demonstration

Lärarnas riksförbund strejkade och demonstrerade mot kommunaliseringen av skolan redan 1989. Nu har det gått 25 år och skolan är fortfarande kommunal – i veckan demonstrerade medlemmarna återigen för ett förstatligande.

Andraspråkselever i London bäst i nationellt prov

England

För första gången har gruppen elever med engelska som andra språk presterat bättre på de engelska nationella proven än de elever som har engelska som modersmål.

Kritik mot skolornas frånvarohantering

Skolverket granskar

Endast 4 procent av rektorerna på gymnasiet anser att elevers frånvaro beror på den sociala situationen i skolan, enligt en ny rapport från Skolverket. Eleverna däremot uppger att orsaken till frånvaron ofta är trakasserier och kränkningar kopplade till skolan. 
– Det glappet måste minska, kommenterar Matz Nilsson på Skolledarna.

Stopp för elevavgifter på riksinternaten

Regeringsbeslut

Nu har regeringen fattat beslut om att riksinternaten inte ska få ta ut elevavgifter. Skolorna kommer inte heller få de särskilda bidrag som de har rätt till nu.

Ökat intresse för lärlingsutbildning

Statistik från Skolverket

Allt färre elever läser på yrkesprogrammen men på lärlingsutbildningen är trenden den motsatta. Antalet lärlingar i gymnasieskolan är 1000 fler i år jämfört med förra hösten.

Aktivt skapande gav stipendium till Frankrike

Kulturella möten

Genom musik och språk kopplar de samman olika kulturer. Nu belönas högstadielärarna Ola Landén och Andreas Lång med ett stipendium för tre dagars fortbildning i franska La Rochelle.

Testbaserad inlärning stärker minnet

Forskning

I en ny avhandling visar Carola Wiklund-Hörnqvist att testbaserad inlärning är en gynnsam pedagogisk metod som bidrar till att eleverna kommer ihåg information över tid.

Ökad efterfrågan på lärare i framtiden

Framtidsyrke

Pedagogisk examen väntas innebära goda jobbmöjligheter år 2035. Det visar SCB:s nya prognos. 

Lärare förlorade 23 miljoner

Konkurs

När Lärarnas inköpscentral gick i konkurs blev nära 1 000 lärare av med sina besparingar.

Karriärlärarreform

Förstelärare ska ge högre lön – åt alla

Karriärrlärareformen

”Att lyfta läraryrket är ett nationellt intresse.” Det sa dåvarande utbildningsminister Jan Björklund när han stolt presenterade karriärtjänsterna i september 2012. Men en ny undersökning bland 225 ombud för Lärarnas Riksförbund visar att det finns ett utbrett missnöje med reformen – inte minst bland de lärare som själva inte har en förstelärartjänst.

Lärarlöner

HÖK 12 sägs inte upp

Avtal

Det kommunala avtalet HÖK 12 sägs inte upp utan löper vidare till våren 2016.
– Det betyder inte att vi tycker att det räcker nu. En del kommuner har börjat förstå allvaret och gjort en löneuppvärdering, men det är fortfarande flera som inte har förstått, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. 

Äventyr och kunskap i nytt verktyg

IT i undervisningen

I äventyrsspelet Enki får elever lösa problem och frågeställningar för att ta sig vidare. Läraren följer händelseförloppet via ett verktyg med liveuppdateringar och statistik. 

Microsoft lyssnar när eleverna visar

Hour of Code

Över hela världen pågår just nu projektet Hour of Code. I Stockholm har elever bland annat berättat för Microsoft hur de använder Minecraft som utbildningsverktyg. 

Fler vill bli lärare – men inte på högstadiet

Lärarkrisen

Antalet förstahandssökande till lärarutbildningen fortsätter att öka. Populärast är förskollärare, och i botten ligger ämneslärare 7-9. Det visar nya siffror från universitetskanslerämbetet.

”Det är en viktig fråga för oss”

Remissvar – stadieindelade timplaner

Lärarnas Riksförbund är positiva till förslaget att grundskolans timplan stadieindelas. Men man tycker inte att Skolverkets förslag är tillräckligt genomtänkt och skriver därför i sitt remissvar att förslaget bör återremitteras.

Den ojämnlika skolan

Statsbidrag minskar likvärdigheten

Granskning

Statsbidragen går inte till de skolor som behöver dem mest. En ny granskning från Riksrevisionen visar att skolor med låga kunskapsresultat är sämre på att ta emot statsbidrag än skolor med höga kunskapsresultat.
– Riksrevisionens granskning är en stark varningsklocka, kommenterar Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Ny forskning ska utveckla lärarstöd

Matematikdidaktik 

I sju år ska Andreas Ryves forskningsteam vid Mälardalens Högskola studera stödmaterialet som 30 000 lärare erbjuds i Matematiklyftet.
– Det är inte en utvärdering av materialet, utan ett bidrag till forskningen om hur vi kan skapa läromedel som hjälper lärare att undervisa aktivt, säger han till Skolvärlden.

Så vill Kulturrådet få fler att läsa

Läsning

Ökat fokus på de yngsta barnen och vuxna som inte läser, samt fördubblat stöd till litteraturutgivning på de nationella minoritetsspråken. Det är några av punkterna i Kulturrådets handlingsprogram för att öka läsandet.

Skolstress försämrar ungas hälsa

Undersökning

Andelen tonåringar med psykosomatiska besvär ökar, särskilt hos flickor. Bland 15-åriga flickor är den dubbelt så stor nu jämfört med för 20 år sedan, visar Folkhälsomyndighetens färska undersökning Skolbarns hälsovanor. Skolstress pekas ut som en bidragande faktor.

"Skolborgarrådet har ingen koll på friskolorna"

Debatt

Att privata företag utnyttjar alla tillfällen att göra vinst är väl inget man precis blir förvånad över. Men att de politiker som infört detta system verkar nöja sig med att "inte ha en aning", gör att jag blir lite arg. Det skriver gymnasieläraren Göran Drougge. 

Skarp kritik mot hög arbetsbelastning

Arbetsmiljö i Uppsala

Arbetsbelastningen för lärarna i Uppsala är fortfarande alltför hög. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund efter ytterligare ett års förändringsarbete. Nu krävs kraftfulla åtgärder.
– Det är ett väldigt allvarligt läge, säger Katarina Reineck, kommunföreningsordförande för Lärarnas Riksförbund i Uppsala.

Regeringskris

Rödgrön regering men alliansens skolpolitik

Regeringskrisen 

Löfvens expeditionsministär tvingas jobba utifrån alliansens budget fram till dess att en ny regering röstar igenom eventuella förändringar, tidigast under våren.

OECD-granskning

OECD: Satsa på starkt ledarskap med fokus på elevernas lärande

Skolgranskning

Tackla likvärdighetsproblemen – kvaliteten måste vara hög genom hela skolsystemet. Stärk lärarprofessionen och undervisningskvaliteten. Och ha ett tydligt nationellt fokus på skolförbättring där alla parter tar ansvar för sin del. Det är OECD:s rekommendationer till den svenska skolan.

Papperspedagogen sätts under lupp

Forskning

Lärarna ska ägna mer tid åt undervisning, men samtidigt ökar det administrativa arbetet. Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka hur olika politiska reformer påverkar administrationen i praktiken.

Arbetsbördan

Stockholm överklagar vite

Arbetsvillkor

Omedelbart efter Förvaltningsrättens beslut om 700 000 kronor i vite för bristande åtgärder mot lärares alltför höga arbetsbelastning överklagar Stockholms stad domen.