Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-education/

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gamification-work-charity

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Pride 2015
”Lärare har makt att inkludera eller exkludera”

”Lärare har makt att inkludera eller exkludera”

Stockholm Pride

Vanliga fallgropar och tips för lärare i seminarium om transretorik i klassrummet.

Annons
Annons
Annons
”Lärarnas situation det som påverkar mest”

”Lärarnas situation det som påverkar mest”

PISA

LR och Skolverket drar inga stora växlar på den forskningsrapport och artikel på DN debatt som pekar ut invandring som ett viktigt skäl till Sveriges ras i PISA-rankningen.

Annons
Annons

Kränkning vanligaste orsaken till anmälan

Statistik

Antalet anmälningar till Skolinspektionen fortsatte att öka under första halvåret 2015.

Annons
Vad händer med demokratin om landet splittras inifrån?

Vad händer med demokratin om landet splittras inifrån?

Krönika

120 000 unga står utanför arbetsmarknaden, varav många missade i grund- och gymnasieskolan. Hur ska de få plats på arbetsmarknaden? Vad händer om de inte platsar? Det undrar författaren Christer Isaksson.

Har du mobil i tjänsten? Lyllo dig!

Har du mobil i tjänsten? Lyllo dig!

Nedkopplat

Medan eleverna messar, chattar och surfar på sina smarta mobiler går många lärare omkring utan.

 

Modellskola - prövande och givande

Modellskola - prövande och givande

Lärarrummet

Dåliga resultat och otrygghet gjorde att Ribbaskolan i Gränna valdes ut till utvecklingsprojektet "Modellskolan". Skolvärlden pratar med lärarna som fick lägga fem års halvtidsstudier vid sidan av heltidsarbetet.

Flopp för satsning på sommarskola

Lärarbrist

Regeringens 100 miljoner extra till årets lovskola rår inte på grundproblemet: lärarbrist.

Konflikt om öl till studentflaket löst

Debatt

Som vanligt satte planeringen av studenten in redan tidigt förra hösten. En stor del mentorstid gick åt till att planera och diskutera, skriver matteläraren Jonas Claesson på Kärrtorps gymnasium.

Vem tar ansvar för lönen nu?

Debatt

Tack för lönesatsningen! Nu vill vi se en lika stor förändringsvilja i frågan om att tydliggöra vem som har huvudansvar för skolan, skriver Håkan Kjellin, LR Eksjö. 

In med forskningsbaserad metodik

Debatt

I framgångsrika skolsystem finns ett nära samspel mellan forskning och lärarprofession i lärarutbildningen. Inte i Sverige. Att skapa en forskningsbaserad metodik är ett viktigt första steg mot en lärarutbildning i världsklass, skriver Elias Dietrichson. 

Hemmasittare ska utredas

MP-förslag

Regeringen tillsätter en utredning som ska sprida kunskap om framgångsrikt arbete mot skolfrånvaro. Dessutom har Skolverket fått i uppdrag att ta fram ett verktyg för att fördela statliga bidrag så att de skolor som har störst behov får mest.

M och S med på noterna

Kunskapsresultaten

Med fyra förändringar – samlade i en nationell kunskapsstrategi – vill LR, Sulf, Skolledarförbundet och Saco säkerställa att alla elever ges samma möjligheter. När strategin diskuterades i Almedalen var politikerna med på noterna. 

"Sätt ord på läsförståelsen"

"Sätt ord på läsförståelsen"

Läsutveckling

Att undervisningen i läsförståelse kan förbättras är ingen hemlighet. Enligt forskaren Barbro Westlund är en lösning att prata om hur man tänker kring text i klassrummet.

Institut ska stödja lärare i mötet med extremism

Institut ska stödja lärare i mötet med extremism

Segerstedtinstitutet

Hur bemöter man högerextrema åsikter i klassrummet? Christer Mattssons nya institut ska stoppa polariseringarna i samhället och ge lärarna stöd i hur man bemöter intolerans i skolan – genom att vara tolerant.

WEBB-TV
”Vi gör elever till aktörer”

”Vi gör elever till aktörer”

Mathivation

Genom att låta elever lära elever kan motivation ökas och kulturen kring ett ämne som matematik förändras, menar Farid Nolen, som grundade Mathivation.

"Dags att agera och göra bättre i praktiken"

"Dags att agera och göra bättre i praktiken"

Nyanlända

Hur ska skolan klara av att ge alla nyanlända elever en undervisning som gör att de klarar de svenska målen? Anna Kaya, lärare i svenska som andraspråk, var en av deltagarna i ett seminarium med den rubriken.
​– Jag tycker tyvärr att det känns som det ofta är mycket snack och liten verkstad, sa hon efteråt. 

"Aldrig har enigheten varit större"

"Aldrig har enigheten varit större"

Skoldebatt

I dag hölls den stora skoldebatten traditionsenligt i Almedalen. Och det var mindre politiskt käbbel än väntat.
– Vi är bara otåliga för att se resultat av det här, sa Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

Lärarna kan minska klyftorna

Lärarna kan minska klyftorna

Seminarium

Ojämlikheten i svenska skolan ger samhällsekonomiska problem, enligt OECD. Det vill lärarfacken och LO lösa genom att pressa politikerna till att ge lärarna förutsättningar att ge eleverna fullt stöd – vilket kan minska samhällsklyftorna.

Kreativt läsande nyckeln till läsförståelse

Kreativt läsande nyckeln till läsförståelse

Läsförståelse

Erik Blom, elevernas representant i Skolkommissionen, tror att kreativt läsande kan öka läsförståelsen.
– LasseMaja engagerade mig, för att innehållet bjöd in till diskussion, säger han.

60 000 lärare kan få lönelyft

60 000 lärare kan få lönelyft

Lönesatsning

Regeringens utlovade 3 miljarder till lärarlöner kan gå till 60 000 legitimerade lärare som är särskilt skickliga och engagerade i sitt yrke. I snitt kan det ge 3 000 kronor mer i månaden till de som omfattas. 

Så ska lärarutbildningen moderniseras

Så ska lärarutbildningen moderniseras

Nytt förslag

Svenska som andraspråk och digital kompetens är två av fyra områden som bör bli obligatoriska på lärarutbildningen, enligt nytt förslag från (M) tillsammans med lärarförbundens studerandeföreningar.

Fuglesang: ”Lärarna nyckeln till ingenjörsintresse”

Fuglesang: ”Lärarna nyckeln till ingenjörsintresse”

Almedalsveckan

Lärarna är nyckeln till att öka ungas teknikintresse, menar astronauten Christer Fuglesang i samband med ett panelsamtal på Almedalsveckan. Men han lyfter även rymden, förebilder och attityd som viktiga faktorer.

Viktigt steg, ingen mirakelmedicin

Särskilt stöd

Läsa-skriva-räkna-garantin är ett viktigt steg på vägen mot tidigt stöd, det är politiker och dyslexiförbundet överens om. Men det hänger på lärarna och det stöd de får om garantin ska bli en framgång. 

Kunniga lärare ett måste för färre avhopp

Kunniga lärare ett måste för färre avhopp

Bristande studiemotivation

Den nya gymnasieskolan skulle få fler att klara av utbildningen, men efter fyra år har inget hänt. En färsk undersökning visar att var fjärde yrkeselev och 18 procent av eleverna på högskoleförberedande program har övervägt att hoppa av. 

Hon blir direktör för Skolforskningsinstitutet

Nytt jobb

Lena Adamson, docent i psykologi, blir direktör för nya myndigheten Skolforskningsinstitutet – som ska sprida skolforskning.

Arbetsförmedlingens råd: ta gymnasieexamen

Arbetsförmedlingens råd: ta gymnasieexamen

Arbetsmarknaden

Bristen på lärar- och vårdpersonal bekräftas återigen – nu i en rapport från Arbetsförmedlingen. Rapporten lyfter dessutom vikten av gymnasieexamen.

Utökad rätt till modersmålsundervisning

Utökad rätt till modersmålsundervisning

Modersmålsundervisning

Elever som tillhör någon av Sveriges nationella minoriteter ges nu ökad rätt till modersmålsundervisning i sitt minoritetsspråk. Snart kommer också nya läromedel för undervisningen.

Bidrag för speciallärare fördubblas

Lärarlyftet II

Bidraget till specialpedagogisk vidareutbildning med inriktningen utvecklingsstörning fördubblas, när regeringen skjuter till mer pengar till Lärarlyftet.

Öppnar för ökad styrning av lärarutbildningen

Öppnar för ökad styrning av lärarutbildningen

Högskoleutredningen

Lärarutbildningen möter inte arbetslivets behov, visar högskoleutredningen.
– Ett nationellt ansvar kan behövas, säger Helene Hellmark Knutsson (S).

Ljudmiljön i klassrummen måste diskuteras

Debatt

Lärare och elever saknar i många svenska klassrummen den goda ljudmiljö som är en grundläggande förutsättning för att förmedla och inhämta kunskap. Då hjälper det inte att förändra betygssystemet eller läroplanen. Det skriver Stig Arlinger och Staffan Hygge. 

Vilka musiklärare vill vi ha?

Vilka musiklärare vill vi ha?

Debatt

Antagningsprov för lärarutbildning i musik på samtliga behörighetsgivande utbildningar borde vara ett krav, och beslutet om förändrade behörighetskrav för fritidspedagogers möjlighet till lärarlegitimation för skolämnen bör omprövas. Det skriver Lärarnas Riksförbunds forum för kultur och kommunikation. 

Svenska elever sämre på grammatik

Svenska elever sämre på grammatik

Forskning

Vietnamesiska barn är bättre än svenska på grammatik, menar lingvistiker som jämför barnens engelskstudier i de båda länderna. Svenskarnas paradgren är istället kommunikation.

Var tjugonde barn har språkstörning

Var tjugonde barn har språkstörning

Funktionsnedsättning

En statlig utredning visar att 4–5 procent av landets barn har språkstörning.
– Den undantagsregel som finns i kunskapskraven för de här barnen måste diskuteras, säger Annelie Norell, Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Allt fler studerar på privat komvux

Allt fler studerar på privat komvux

Rapport från Skolverket

Nära hälften av alla kursdeltagare på vuxenutbildningen studerar vid extern anordnare, som privata aktörer, istället för kommunal, vilket är en stor ökning. Det vill LR reglera hårdare.

Skolan kan höja kvinnors IT-intresse

Skolan kan höja kvinnors IT-intresse

Ny studie

Unga kvinnor uppfattar sina karriärmöjligheter inom IT som sämre än mäns. Men det kan skolan ändra på, enligt studie.

Sommarläger för tekniktjejer

Sommarläger för tekniktjejer

Teknikcampen

Teknikcollege arrangerade sommarläger för teknikintresserade tjejer i Göteborgsområdet.
– Här blir de starka tillsammans, säger processledare Pernilla Öhberg.

(M) vill ha kortare sommarlov

(M) vill ha kortare sommarlov

Nytt förslag

Moderaterna föreslår att skolelevers sommarlov blir kortare, att undervisningstimmarna blir fler och att tre skolterminer införs. LR stödjer inte förslaget.

"Lärarutbildningen måste förändras"

"Lärarutbildningen måste förändras"

Debatt

Ingen student ska välja bort lärarutbildningen för att kvaliteten är ifrågasatt. Det ska vara en kvalitetsstämpel att ha gått utbildningen. För att nå det målet krävs förändringar. Det skriver Isak Skogstad, ordförande LR Stud. 

Fler övningsskolor via Stockholms universitet

Fler övningsskolor via Stockholms universitet

Lärarutbildning

Stockholms universitet samarbetar redan med 11 övningsskolor. Nu ska 20 nya skolor kunna delta i VFU-projektet.

Elev: ”Jag ska bli forskare”

Elev: ”Jag ska bli forskare”

Samarbete

Doktorander skapar nyfikenhet och kunskapstörst på skolor i Ängelholm, med ämnen som antika kvinnors barnafödande och dinosaurier. Bakom ligger Frank Fredriksson – som varit lärare i 30 år.

Lyckat klassrumskoncept kan stoppas

Lyckat klassrumskoncept kan stoppas

Hemklassrum

Med hemklassrummen har Sturebyskolan i Stockholm kunnat motverka mobbning och skapa ett väl fungerande stöd för elever med särskilda behov. Men nu kan skolan tvingas överge konceptet.

Föreslår snabbare väg till jobb för studerande

Lärarutbildning

Regeringen föreslår att lärarstudenter vid kompletterande pedagogisk utbildning ska erbjudas en snabbare väg in i yrket – med undantag från legitimations- och behörighetskrav.

Nu utreds läsa-räkna-skriva-garantin

Nu utreds läsa-räkna-skriva-garantin

Vallöfte

Regeringen börjar i dag utreda läsa-skriva-räkna-garantin, som ska införas 2017. Men den svenska skolan behöver handling – inte fler utredningar, menar Bo Jansson, ordförande för LR.

Yrkesetiken osynlig

Yrkesetiken osynlig

Forskning

Yrkesetiken är osynlig på lärarutbildningarna, visar ny studie. Måste lyftas med begrepp och termer, menar forskaren.

Akut behov av lärare

Akut behov av lärare

Lärarbristen

70 000 heltidslärare måste rekryteras de kommande fem åren och examineringsnivån måste fördubblas. Situationen är nu akut – men det kan bli ännu värre.

MP: Lyft specialpedagogiken

MP: Lyft specialpedagogiken

Särskilt stöd

Miljöpartiet föreslår ett kompetenslyft för specialpedagogik. Bra, menar Bo Jansson, ordförande i LR, som dock anser att resurser också borde gå till fler speciallärare.

SD-nej till religion på skolavslutningar

SD-nej till religion på skolavslutningar

Lagförslag

Sverigedemokraterna stod tidigare bakom Alliansens förslag om att tillåta religiösa inslag på skolavslutningar. Men en borttagen formulering om det svenska kulturarvet har fått partiet att ändra sig och förslaget har inte längre majoritet i riksdagen.

Tävling kan underlätta bedömning

Tävling kan underlätta bedömning

Yrkesutbildning

Tävling kan göra det enklare för yrkeslärare att bedöma elevernas arbete – och vara positivt för eleverna, enligt forskare.

"Vi har en röd tråd av företagsamhet"

"Vi har en röd tråd av företagsamhet"

Entreprenörskap

Rickard Nilsson är Sveriges främste lärare i entreprenörskap. 
​– Det handlar om att ge eleverna de kunskaper som krävs för att de ska kunna ta för sig av det livet kan ge.

Friskolor har bäst ledare

Friskolor har bäst ledare

Internationell undersökning

Det finns ett tydligt samband mellan hög kvalitet på skolledning och bra elevresultat. Och det är friskolornas ledningar som är bäst.

Alliansen: Så ska skolan digitaliseras

Alliansen: Så ska skolan digitaliseras

Nytt förslag

Alliansen föreslår ökad digitalisering av skolan – och det snabbt, för att säkra likvärdighet och förbättra förutsättningar att möta det digitala samhället.

Betyg

SD: Högre lön och fler karriärsteg

Utbildningspolitik 

De skickligaste lärarna ska samma lön som en riksdagsledamot – omkring 60 000 kronor. Det tycker Sverigedemokraterna.

De vill göra musikteori mer praktisk

De vill göra musikteori mer praktisk

Musik

Traditionell musikteori är varken roligt eller stimulerande för eleverna, menar musiklärarna Jan Sparby och Johan Christoffersson. Därför har de nu tagit fram en egen bok i musikteori – som är interaktiv och praktisk.

Idrott och hälsa
Idrott – utan hälsa

Idrott – utan hälsa

Idrott och hälsa

Det larmas och varnas i samhällsdebatten om stillasittande och övervikt ena dagen, och om ätstörningar och osunda kroppsideal nästa. Samtidigt ökar ohälsan bland unga. Det skolämne som tydligast fångar upp hälsoaspekten är idrott och hälsa. Men granskningar visar att hälsan har svårt att finna sin plats. 

Fler lärare sjukskrivs för psykisk ohälsa

Fler lärare sjukskrivs för psykisk ohälsa

Ny undersökning

Nära dubbelt så många gymnasielärare och en allt större andel grundskollärare sjukskrivs för depression och utbrändhet i dag jämfört med för fem år sedan. Hög arbetsbelastning ligger bakom.

Podcast i klassrummet

Podcast i klassrummet

Lektionstips

Elever på Ulriksdalsskolan i Solna spelar in podcast en gång i veckan. Tränar upp diskussion, berättande och mediakunskap, menar läraren.

Lärarlegitimation
Leg-förändringar som krävs direkt

Leg-förändringar som krävs direkt

Legitimationsreformen

Den 1 juli gäller lärarlegitimationsreformen fullt ut. Men det finns fortfarande delar i reformen som får orimliga konsekvenser för ett antal lärargrupper och som snarast behöver förändras. Här är Lärarnas Riksförbunds krav på förändringar.

Enklare att bli behörig

Enklare att bli behörig

Lärarlyftet

I dag kommer antagningsbeskeden för utbildningar inom Lärarlyftet. Många av de som antagits har nu möjlighet att få sina erfarenheter tillgodoräknade, inom ramen för den nya snabbare vägen till behörighet som erbjuds.

Skolfrånvaro
Ny kritik för frånvarande elever

Ny kritik för frånvarande elever

Frånvaro 

Kommuner över hela landet har problem med frånvarande elever. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler är oroad.
– Skolan måste reagera tidigt och hålla koll, säger hon.