Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-education/

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gamification-work-charity

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Vårbudget 2015

"Framstår nu som antingen eller"

Kommentar

Det blir ingen fortsatt utbyggnad av karriärlärarreformen. De pengarna ska nu istället gå till de tidigare utlovade lönemiljarderna. "Nu framstår det som att det är antingen de tre miljarderna eller karriärreformen", säger Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund. 

Annons
Annons
Annons

Har du skärmsläckarskräck?

Forskning

Vi kollar mejlen samtidigt som vi pratar med en fysisk person. Den typen av ständig uppkopplingen skapar nya beteenden som gör att det kan bli svårare att få bekräftelse, visar ny avhandling.

Annons
Annons
Obehöriga lärare

Var tredje lärare obehörig

Ny statistik

Många lärare är fortfarande obehöriga. Var tredje lärare i grundskolan och på gymnasiet saknar behörighet i de ämnen de undervisar i, enligt Skolverkets nya siffror.

Annons

Så når du hemmasittarna

Specialpedagogik

Experter på ”hemmasittare” föreläste om vad skolan kan göra för att stödja elever som riskerar långvarig skolfrånvaro.  

Vårbudget 2015

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Skolpolitik

Hundratals miljoner till specialpedagoger, skollokaler och elevhälsa samt fler utbildningsplatser. Här är listan på de största skolsatsningarna – som alla ska bidra till en ”jämlik kunskapsskola”. 

"Varför undervisa i sådant som inte ska bedömas?"

Debatt

Disputerade läraren Gunnar Hyltegren har reagerat på innehållet i Skolvärldens webb-tv-inslag där Per Måhl diskuterar betyg och bedömning. Han är kritisk till en del ståndpunkter och beskriver hur han ser på betygen. Per Måhl bemöter också kritiken.

SETT 2015

Lässtrategier för gymnasiet

SETT

Hur skapar man en läsundervisning där alla elever kan vara delaktiga? Det försöker gymnasieläraren Jenny Edvardsson svara på med sin SETT-föreläsning 

Mer undervisning för förstelärare

Tänker tvärtom

Mer undervisningstid och mindre administration är modellen för förstelärare i Borgholm.

Få läser Lärarlyft trots lärarbrist

Fortbildning

Det har inte varit någon kamp om platserna till vårens kurser inom Lärarlyftet II. Trots det stora antalet obehöriga lärare. 

SETT 2015

”Många inser inte vikten av digitalisering”

IT i skolan

För rektor Agneta Hedenström är det en demokratifråga att ge alla elever digital kompetens. Genom ”Luleåmodellen” har man kommit en bra bit på väg.

Hon är SKL:s nya förhandlingsbas

SKL:s nya ledning

Heléne Fritzon (S) efterträder Ingela Gardner Sundström (M) som ordförande i SKLs förhandlingsdelegation, fackens direkta motpart i avtalsrörelsen.

Dålig motivation inte orsak till Pisa-ras

Pisa-2012

Sämre kunskaper. Det är orsaken till Pisa-raset 2012. Varken elevernas motivation eller uthållighet förklarar de kraftigt sjunkande resultatet, enligt en ny rapport från Skolverket. 

Låt eleverna testa politikerrollen

Demokrativerkstad

Nu kan man anmäla högstadieklassen till ”nya” Demokrativerkstaden i riksdagen. I spelet får eleverna ta politiska beslut – men också se vilka konsekvenser beslutet kan innebära. 

Mobbning

Friends: "Satsa 650 miljoner på Trygghetslyft"

Mobbning

Efter Matematiklyftet efterlyser Friends en lika stor satsning på trygghet.
– Frågan prioriteras inte tillräckligt, säger generalsekreterare Lars Arrhenius.
 

Yngre barn allt oftare på nätet

Ny undersökning

Mängden tid på internet som ansågs vara extrem igår är norm idag och nästan samtliga barn i Sverige är online. Det visar Statens medieråds rapport "Ungar och medier".

”Välkommen satsning på sfi-lärare”

Regeringsförslag

Kompetensutveckling för verksamma sfi-lärare och insatser för att få fler sfi-lärare föreslås i vårpropositionen. 

Nygamla satsningar i vårbudgeten

Vårbudget

De skolsatsningar som regeringen inte fick igenom i höstas dyker nu upp igen. Det handlar bland annat om mer pengar till elevhälsan. 

Betyg

Skolverket utvärderar betygsskalan

Regeringsuppdrag

”Vi kommer lyssna in både lärares och elevers synpunkter vad gäller betygsskalan och kunskapskravens utformning”, säger utvärderingens projektledare Katalin Bellaagh. 

”Granska varandra kritiskt”

Forskning

Ny studie om bedömningskompetens visar att lärare måste granska varandra kritiskt. Men också att de bör samarbeta med elever ifråga om bedömning.

”Be inte eleverna skriva om Påsklovet”

Debatt

Alla barn har inte samma möjlighet till att åka på skidresa under påsklovet, menar lärarstudenten Freddy Grip (V). Därför uppmanar han i en debattartikel till att sluta ge eleverna uppgiften att skiva om lovet. 

Tester leder till lärande

Forskning

Tester prövar inte bara kunskaper. De gör också att man minns bättre och kan vara ett verktyg för inlärning, enligt Veit Kubiks avhandling. 

Operation dagsverke – för Tanzania

Engagemang

Nu är det dags att anmäla skolan till Operation Dagsverke.
– Bristen på toaletter och rent vatten på skolorna hindrar hela Tanzanias utveckling, säger Lisa Ericson på Unicef. 

Betyg

"Betygsfilmen gör mig förundrad"

Debatt

Som lärare blir man mycket förundrad över detta påstående från Skolverket. Det tycks nämligen stå i strid med det som sedan kommer i filmen och det som står i Skolverkets ”Allmänna råd, bedömning och betygsättning i gymnasieskolan” till exempel, skriver gymnasielärare Henrik Magnusson.

”Bara svammel och retorik”

Kommentar

Camilla Waltersson Grönvall, skolpolitik talesperson (M), vill veta vilka två miljarder som går till lågstadiet. Jabar Amin, utbildningspolitisk talesperson (MP), svarar.

Anna Ekström leder Skolkommission

Utbildningspolitik

”Självklart är det fullt möjligt att höja kunskapsresultaten. Men det är bara möjligt om vi arbetar tillsammans.” Det sa Skolverkets generaldirektör Anna Ekström när Skolkommissionen presenterades. 

Läckberg i klassrummet

Lektionstips

Hon ville göra något nytt i svenskundervisningen – kontaktade deckarförfattaren Camilla Läckberg. 

Halvdant resultat av satsning på jämställdhet

Ny rapport 

Statskontorets utvärdering av regeringen Reinfeldts satsningar på jämställdhet i skolan visar att det största hindret för framgång var skolans organisation, med kommuner och enskilda huvudmän som ansvariga.

Betyg

NO-lärare: Betygen funkar inte i praktiken

Betygssystemet

I små ämnen med innehållsrika kunskapskrav är betygsskalans intention svår att leva upp till. Det menar läraren Markus Stoor.
– I praktiken är det svårt att ge eleven många tillfällen att visa vad de kan.

Många vill läsa till lärare i Luleå

Rekord

Intresset för lärarutbildningarna vid Luleå tekniska universitet är det största på flera år. 

”Inför nolltolerans mot avhopp”

Fackligt

LR-ordförande Bo Jansson föreslår en rad åtgärder för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram.

Vi behöver mediemedvetna barn

Debatt

Ett kritiskt förhållningssätt till det vi möter i medierade sammanhang blir allt viktigare när demokratin utmanas av extremism och intolerans, skriver Statens medieråds direktör Ewa Thorslund.

Fler har möjlighet att bli förstelärare

Karriär

Skolverket har beviljat bidrag för 16 000 karriärtjänster till nästa läsår.

Kommunicera mera - hem och skola

Krönika

Om vi på köpet kan få en enda vanlig unge att inte må skit och välja livet framför tankar om självmord har vi vunnit allt, skriver Lisa Carpevi.

Omognad kan ge adhd-diagnos

Särskilda behov 

Barn födda under årets tre sista månader har 30 procents större sannolikhet att diagnostiseras med adhd.

Samarbete förbättrade vägledningen

Östra Göinge

I Skåne samarbetar fyra kommuner i ett projekt med målet att förbättra vägledningen i grundskolan.

Kommuner kan få rätt att stoppa friskolor

Nytt beslut

Kommunal vetorätt samt gemensam kö för kommunala och fristående skolor kan bli verklighet efter ett beslut från regeringen. Väcker stark kritik från allianspartierna. 

Lärmiljöer

Forskning för och med lärare

Matematikdidaktik

Matematiklärare i Linköping och Norrköping deltar i ett forskningsprojekt där de själva initierar frågeställningarna.