Annons
Foto: Rebecca Elfast

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-education/

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gamification-work-charity

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.
– Om det finns tid kvar på kursen när provet är skrivet är det väl bara bra om tiden används till att låta eleverna ta igen missade kunskaper.

Annons
Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Annons

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons
Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

Annons

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons