Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast
Maximera

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-education/

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gamification-work-charity

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Budgettider och jag slår vad!

Krönika

Nu har den nya regeringen presenterat sin första budget. Intressant läsning. En hel del bra saker. Jag saknar dock kraftfulla förslag för att på allvar få den svenska skolan på fötter. Det skriver Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. 

Annons
Annons

Hit ska pengarna gå

Budgetpropositionen

Skolvärlden har gjort en djupdykning i de skolsatsningar som presenteras i regeringens budgetproposition. Vi hittade bland annat en skrivning om en översyn av betygsskalan och flera skrivningar om att "huvudmännen ska stimuleras att".

Annons

Samarbetsläxa vidgar perspektiven

Skolforskning

Dra nytta av föräldrarnas olika livserfarenheter när du ger läxor. Det tränar elevernas förmåga att se saker ur olika perspektiv och utvecklar deras fantasi. Det menar didaktikforskaren Max Strandberg som utvecklat det han kallar samarbetsläxan.

”Mycket kraftig satsning på att förbättra skolan”

Budgetpropositionen

Tidiga insatser, resurser för att göra läraryrket till ett attraktivt yrke, fler platser och ökad kvalitet på lärarutbildningen och resurser fördelade efter elevernas behov. Magdalena Andersson lyfte skolan som en av de viktigaste prioriteringarna i budgetpropositionen.

Annons
Annons
Obehöriga lärare

Lärarna: Därför är vi inte behöriga

Behörighet

Om åtta  månader träder lärarlegreformen in med full kraft. Trots det står många kommuner fortfarande handfallna inför det faktum att de saknar behöriga lärare. Eskilstuna är en av dem. Här jobbar Lena, Mikael och Johanna. Tre av alla lärare som trots många år på lärarhögskolan och ännu fler vid katedern ändå undervisar utan behörighet i alla undervisningsämnen. Här berättar de varför de är obehöriga.

Annons
Nationella prov

"Alla ska klara proven"

Kommentar Skolverket

En stor andel av eleverna i årskurs tre klarar inte alla delprov på det nationella provet. Skolvärlden ringde upp Maj Götefelt på Skolverket för att ta reda på varför resultaten ser ut som de gör.

2,5 miljarder till Kunskapslyft

Regeringsförslag

2,5 miljarder kronor vill regeringen satsa för att få fram 24000 nya utbildningsplatser inom högskola, yrkeshögskola, folkhögskola och komvux under nästa år.

Hållbar utveckling har nedprioriterats

Forskning

Översvämningar, orkaner och iskyla. Nästan varje dag rapporteras det om klimatförändringar och miljökatastrofer i våra medier. Samtidigt har lärarnas förutsättningar att jobba med hållbar utveckling försämrats, visar ny forskning från Göteborgs universitet. 

En miljard till skolans arbetsmiljö

Regeringsförslag

Nya utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) vill göra verklighet av fjolårets utspel om satsningar på energieffektivisering och förbättringar av skolans arbetsmiljö. Regeringen går nu ut med att man avsätter 1 miljard på fyra år till detta.

Yrkeslärarutbildningen lockar många obehöriga

Lärarutbildning

Antalet sökande till vårens Yrkeslärarutbildningen vid Malmö högskola har ökat med 45 procent, jämfört med förra våren. Många av de sökande jobbar i dag som obehöriga ute i skolor. 

Bättre på huvudräkning med matteapp

Digitala läromedel

När två klasser i årskurs två fick använda appen Mattebageriet i undervisningen förbättrades deras resultat på bara en månad - de har blivit bättre på huvudräkning och mycket snabbare. Nu får appen tre uppföljare.

Strid för ferietjänster fortsätter

Västra Götalandsregionen

Kampen fortsätter för att lärarna på sju naturbruksgymnasier i Västra Götalandsregionen ska få behålla sina ferietjänster. Snart inleds centrala förhandlingar.
– Det är totalturbulens här, säger den regionala ombudsmannen Sven Olof Jern.

Sex år innan det vänder

Utbildningspolitik

Inom sex år hoppas regeringen se resultatet av sina skolsatsningar och hänvisar till forskning. Det uppger flera medier. De 3 miljarder som ska satsas på högre löner skulle räcka till knappt 1000 kronor mer i månaden.

Teknikstrul stjäl undervisningstid

Ny studie

Datorkrångel och teknikstrul leder till ökad stress för lärare och stjäl tid från elevernas undervisning. Det visar en ny studie vid Lunds Universitet.
– Man förstår inte hur mycket tid det här tar för lärarna, säger Carola Aili, ansvarig för undersökningen.

"Varför diskuterar vi inte motivation"

Debatt

Jag har arbetat som lärare i tjugofem år Jag har sett elever arbeta sig förbi stora inlärningssvårigheter och göra bra resultat. Jag har sett andra ge upp trots att de har alla förutsättningar att lyckas i skolan. Det handlar helt om elevens egen drivkraft. Motivation slår allt, skriver Åsa Bergvall Hammarstrand.

"Maffian ingång till svenska skolfrågan"

Debatt

Lappalainens förslag till lösning på Siciliens problem med deras maffianätverk är en ingång till den svenska skolfrågan och kampen för en bra skola åt alla. I stället för misstro och individualism kan vi återupprätta tron på en gemensam skola i världsklass, skriver gymnasieläraren Håkan Kjellin.

Regeringens satsning på skolan

Högre lön tidigast 2016

Lärarsatsning

Den största posten i regeringens skolsatsning är satsningen på lärarlöner. 3 miljarder ska regeringen skjuta till årligen men hur det ska gå till i praktiken är upp till parterna att lösa. 
– Det här är ett väldigt tydligt incitament för parterna att ta det ansvaret, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

 

"Dimensionera lärarutbildningen"

Fackligt

 

Den nya regeringen måste ta sitt ansvar för att dimensionera lärarutbildningen. Den uppmaningen kommer från Lärarnas Riksförbund och LR:s Studerandeförening.  
– Det är viktigt för både samhälle och individ, säger Elina Halvarsson, ordförande i LR Stud till Skolvärlden.

Stor spridning på lärarstudenter

Lärarutbildningen

Det är rekordenkelt att komma in på lärarutbildning – på vissa lärosäten och inriktningar. Samtidigt har andra lärosäten och inriktningar antagit studenter med 1,9 på högskoleprovet. 

Vikariepoolen blev för populär – läggs ner

Oskarshamn

Fördelaktiga villkor har lett till att lärare hellre jobbar i vikariepoolen än tar en vanlig tjänst. Nu vill kommunen lägga ner poolen helt, rapporterar Barometern.

Språkarbete hjälper elever i fysik

Forskning

Hur lärare använder språket kan ha stor betydelse för hur väl gymnasieelever förstår fysikämnet. Det visar en ny avhandling från Malmö universitet.

Forskningsfokus i Kungsbacka

I Kungsbacka jobbar kommunen för att fler lärare ska ha forskarutbildning. Som ett led i arbetet satsar man också på lektorstjänster.
– Det verkar kanske kaxigt att vi vill ha så många lektorer men det vi vill visa är att vi verkligen satsar på detta, säger Jens Alderblad utvecklingsledare i kommunen.

LR prisade digitala bedrifter

Digitala resurser

Under konferensen Framtidens Läromedel i veckan delade Lärarnas Riksförbund ut priser till Årets Inspiratör och Årets Digitala Läromedel. 
Anna Karlsson, lärare i matematik och fysik i Stockholm utsågs till Årets Inspiratör.

Lärarförbundet enat om ordförande-kandidat

Populär nominering

Valberedningens preliminära förslag till ny ordförande för Lärarförbundet får stöd av lokalavdelningarna. Därmed talar allt för att grundskolläraren Johanna Jaara Åstrand väljs till ny ordförande på kongressen i november.

"Vi har stora förhoppningar på nya regeringen"

Dyslexiveckan

Just nu pågår den Europeiska dyslexiveckan då extra strålkastarljus riktas på en diagnos som omfattar minst en elev i varje klassrum. Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson upplever att kunskapen om dyslexi har ökat, men fortfarande behövs mer kunskap och stöd i många skolor.

Barn till döva föräldrar får inget stöd

Forskning

Barn med döva föräldrar är i stort behov av att lära sig teckenspråk. Gruppen uppskattas till minst 1 000 barn i Sverige. Men stödet i skolan brister, visar en ny rapport – bara nio barn i hela landet får hjälp.

Över hälften av speciallärarutbildningarna brister

Se alla utbildningars omdömen

Universitetskanslersämbetet har kommit fram till att fem av landets nio speciallärarutbildningar har kvalitetsbrister. Inom specialpedagogik är andelen kritiserade utbildningar färre.

Digitala resurser förändrar lärandet

Forskning

Digitala resurser förändrar synen på lärande och kunskap i klassrummet, och påverkar elevernas sätt att både hämta in och representera kunskap. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

Lustfyllt lärande ska öka teknikintresset

Komtek

Intresset för teknik och naturvetenskap har minskat kraftigt – både bland elever och blivande lärare. Komtek vill bidra till att öka intresset med ett lustfyllt lärande, redan i tidig ålder. Nu slår portarna upp för ytterligare en Komtek-skola.

Vinster i välfärden

Björklund: ”Jag är mycket besviken”

Utbildningspolitik

Fp-ledaren Jan Björklund är besviken över uppgörelsen mellan S, Mp och V om vinster i välfärden och kommer inte bidra till att förslaget går igenom i riksdagen. Men utbildningsminister Gustav Fridolin är inte orolig:
– Jag tror att vi har goda möjligheter. Majoriteten av väljarna i alla partier är tydliga med att de vill ha den här typen av regelverk. Det kommer politikerna lyssna på, säger han till Skolvärlden.

 

Fler friskolor får klartecken i år

Ny statistik

Skolinspektionen har gett 44 nya fristående skolor klartecken att starta nästa läsår. Totalt har myndigheten helt eller delvis godkänt drygt en tredjedel av ansökningarna om att dra igång eller utvidga friskoleverksamheten.

Extra idrott fördubblade möjligheten att nå målen

Forskningsstudie

Två extra idrottslektioner i veckan fördubblade möjligheten för den enskilde eleven att nå de nationella lärandemålen. Det visar en nyligen genomförd studie vid Göteborgs universitet.

Nya regeringen

Ung minister ansvarar för gymnasiet

Nya statsråd

Matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad är en av de viktigaste frågorna för nya gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic. Skolvärlden var på plats när de nya statsråden presenterades.

Internationella möten stärker läraryrket

Globalt

 Den 5 oktober firas Internationella Lärardagen, som uppmärksammar lärarnas viktiga roll för samhällsutveckling och demokrati över hela världen. Tidigare i år besökte LRs ordförande Bo Jansson Botswana, när lärarfacket BOSETU bjöd in till kongress.

Därför kan betyg förutsäga framtida studieframgång

Forskning

Lärare bedömer inte bara ämneskunskaper utan även sociala aspekter och elevbeteende i betygen, trots att det inte är avsikten i styrdokumenten. Samtidigt kan det vara en orsak till att betygen är ett bra mått på elevers framtida studieframgångar, enligt en färsk avhandling i pedagogik vid Göteborgs universitet.

"Dimensionera lärarutbildningarna"

Debatt

Staten bör ta ett utökat nationellt ansvar för att säkerställa svensk skolans framtida behov av olika ämneslärare. Det finns även stora regionala och lokala skillnader i tillgången och efterfrågan på lärare. Därför bör dimensioneringen av lärarutbildningen även baseras på huvudmännens analys av behoven, skriver lärarstudenten Isak Skogstad.

Läraryrket bidrar mer än något annat yrke

Debatt

Hur många unga människor med stora ambitioner satsar i dag på en framtid som lärare? Svaret är... inte särskilt många... Och det är ett gigantiskt problem för Sverige och många andra länder. Det skriver Dan Andersson, lärare på Högskolan i Borås och läromedelsförfattare. 

Nya reformförslag

”Obligatoriskt gymnasium löser inte problemen”

Kommentar

LRs ordförande Bo Jansson är försiktigt positiv till beskedet från S och MP.
– Det är bra att pengar till lärarlöner finns med i uppgörelsen, men jag är inte beredd att jubla ännu. Vi får se hur de levererar i slutändan, säger han till Skolvärlden.
Idén med obligatorisk gymnasieskola menar han är en förenkling.

Annons

Alla länkar i nummer 7

Länklista

Här hittar du alla länkar från senaste Skolvärlden. 

Annons

Forskning och metod för undervisning

Samlat

Vill du läsa om den senaste skolforskningen eller ha tips för klassrumsarbetet? Här hittar du aktuella artiklar.

Annons

Allt om Pisa-raset

Samlat

Läs alla artiklar om Pisa-undersökningens delstudier - och lärares, politikers och experters reaktioner på de fallande elevresultaten.

Bäst och sämst lön

Utfall 2012 och 2013

Förra höstens kompromiss mellan lärarfacken och SKL innebar en löneökning på 4,2 procent 2012 och en höjning motsvarande industrimärket 2013. Skolvärlden listar resultaten i de kommuner som rapporterat årets löner.