Annons
 - Rebecca Elfast
Foto: Rebecca Elfast
Maximera

Låt dataspelen forma skolan

Publicerad 1 oktober 2012

För över tänket från spelkulturen till skolan. Att använda sig av mekanismerna från spel ökar elevernas engagemang för lärandet, tror Terese Raymond, initiativtagare till sajten ”Gamification i skolan”. Hon tycker att man ska fundera över vad eleverna kan åstadkomma om dataspelstiden används till annat än att leva som, och ha ihjäl monster.

Samtliga elever i gymnasieklassen i Nacka ska hålla varsitt tal. Det är sent på terminen och elevernas kalendrar är fyllda av deadlines: inlämningsuppgifter, prov och redovisningar avlöser varandra. Per Falk, prisbelönt lärare och IKT-pedagog, funderar över hur han ska få eleverna att prioritera talet. Han bestämmer sig för att testa tankekort – en motivationshöjare hämtad från dataspelsvärlden – i lektionsupplägget. Varje elev som håller sitt tal i tid får ett tankekort som ger tre extra dagar inför nästa inlämningsuppgift eller redovisning. En bonus alltså: genom att hålla deadline vid just det här talet köper sig eleverna tid till nästa utmaning. Alla elever nappar på utmaningen. Per Falk sammanfattar hela upplägget som ”en klockren inspiration från dataspelskulturen.”

Spelifierat lärande, eller gamification som det heter på engelska, är ett begrepp som har seglat upp på den pedagogiska arenan framför allt under det senaste året. ”Spelifierat lärande” ska inte blandas ihop med ”spelbaserat lärande”, som innebär att eleverna spelar dataspel för att lära sig något. Spelifierat lärande handlar istället om hur man kan använda spelmekanismerna i klassrummet. Få återkoppling och feedback, samla poäng, levla, kämpa mot fiender, sätta upp tydliga mål, sträva efter att komma upp till vissa nivåer… kort och gott låna tänk och upplägg från spelvärlden och applicera det på aktiviteter, situationer och system som inte traditionellt räknas som spel – till exempel en klassrumssituation.

– Jag är övertygad om att de motiverande spelmekanismerna också kan användas framgångsrikt i skolan. Vilken förälder och lärare har inte tänkt att den energi som eleverna lägger ner på spelen skulle kunna överföras till skolan? undrar Terese Raymond.

– Spelen har ju blivit en accepterad del av människors vardag. Alla lärare spelar inte World of Warcraft, men de kanske håller på med Wordfeud. Den läraren ska tänka igenom vad det är i Wordfeud som den går igång på och försöka få in det som en del i undervisningen, fortsätter hon.

Lektioner som är ett ”game” och målsättningar som att klassen ska komma till ”level F” före påsklovet alltså?

– Nej, det handlar inte om att hela skolan ska spelifieras. Inte heller om förenklade sanningar som att skolan är tråkig och spel är roliga, protesterar Terese Raymond.

Men hon tycker att det finns saker som spelen är dukiga på och som skolan skulle kunna dra nytta av: att bli utmanad på rätt nivå, att få misslyckas och att spelaren får kontinuerlig feedback till exempel.

På sajten ”Gamification i skolan” drivs ett projekt kring hur man kan implementera spelmekanik i svensk undervisning, och här ställs den retoriska frågan om hur många XP, experience points, läroplanen innehåller. Just nu pågår en förstudie om hur skolplanen skulle kunna spelifieras.

Men hon medger att förutsättningarna för skola och spelvärld ser helt olika ut. Den största prövningen är frivilligheten. Spel sker ju nästan alltid på frivillig basis och spelaren har själv valt sina medspelare. Stor skillnad mot skolan alltså, som är obligatorisk och reglerad i styrdokument, lagstiftning och läroplaner.

Och utmaningarna är fler än så: Vilken ska vara lärarens roll vara? Hur ska betygssystemet se ut? I vilken utsträckning ska det finnas elevinflytande?

– Det är inte enkelt. Det är en utmaning att förstå spelkulturen och att fundera ut hur man kan dra nytta av den i skolan, säger Terese Raymond.

Liksom många andra som Skolvärlden pratar med om spelifiering så hänvisar också Terese Raymond till den TED-föreläsning, ”Gaming can make a better world”, som hölls av speldesignern Jane McGonigal för några år sedan. I föreläsningen pekar McGonigal ut fyra ingredienser i dataspelen som gör att de upplevs som meningsfulla: frivilligheten, utmaningarna, det sociala samspelet och känslan av att vara en del av en historia som är större än en själv. McGonigal – övertygad om att en speldesigner har fått nobelpriset inom hundra år – tror att spelen gör oss till bättre människor. De lär oss problemlösning och att möta främlingar, liksom att hålla kontakten med vänner, menar McGonigal.

Men håller forskningen med? Spelifierat lärande har ingen svensk forskare ännu ägnat någon uppmärksamhet. 

Jonas Linderoth, spelforskare vid Göteborgs universitet, är skeptisk till hela begreppet och konstaterar att det snarare appellerar till yttre motivation än inre.

Gamification är ett nyuppfunnet hjul som saknar substans i forskningen. Det finns ingenting som talar för att dataspel är nyckeln till skoltrötta ungdomar.

Han tycker att det är ”feltänkt” av vuxenvärlden att tro att dataspelen är komplicerade och att det finns så mycket att lära sig från dem. Enligt Jonas Linderoth är de flesta dataspel byggda så att användaren inte behöver lära sig något nytt, formulera om problem, eller hitta andra strategier. 

– Enkelt uttryckt: om din karaktär har ett för litet svärd för att slå ihjäl monstret, så får du ett större svärd så att du kan slå ihjäl monstret. Men det räcker inte för skolan. Ibland finns inga genvägar. Om du ska bli en duktig gitarrspelare kan du inte klinka på samma sträng dag ut och dag in och plötsligt förvandlas till Jimi Hendrix.

Han tvivlar på att vi ens kommer att prata om begreppet spelifierat lärande om några år. Däremot är Jonas Linderoth positiv till upplevelsebaserade spel, och till att använda spel för att förstärka lärprocessen.

Karin Aronsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar bland annat om informella lärprocesser och barns datoranvändande. Hon har heller inte riktat in forskningen på spelifierat lärande, utan uttalar sig allmänt om datoranvändning i skolan:

– Både skolan och föräldrar har en del att lära av dataspelen. Vad är det som gör att barnen kan spela i timmar, till och med i dagar? Det finns inspiration att hämta från dataspelens fiffiga upplägg.

Nivåerna, bedömningen – att vara störst, bäst och först, men också milstolparna – att nå en femte, sjunde och tionde nivå, roar barn.

– Vuxenvärlden underskattar ofta dataspelens sociala dimension. Det kan verka asocialt att spela, men ofta spelar de ju med kompisar. I många spel kommunicerar de med barn och ungdomar över hela världen. Barnen tar till sig engelska repliker och hittar sociala drivkrafter.

Skolan skulle exempelvis kunna hitta inspiration till nya former för teambuilding – att bygga team där många är aktiva och får en roll och inte bara en enda person gör hela jobbet – från datavärlden, menar Karin Aronsson.

Datorn är missförstådd i skolvärlden, anser hon. Den romantiserade synen att datorn är pedagogikens frälsning och att läromedel inte behövs, är lika fel som att dataspelen är hotet mot all undervisning och att de kommer att leda till kunskapsmässigt fördärv.

– Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Att fundera över vad det är med dataspelen som gör barnen så uthålliga är en bra start, säger Karin Aronsson.

 

 

LÄSTIPS

• Skolverkets samling av material inom området IT och skolan. Prenumerera på nyhetsbrev och rss-flöden och följ olika twittrare: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/prenumerera

• Läs Stefan Pålssons blogg om IT i skolan - Omvärldsbloggen.  Stefan Pålsson sköter bloggen på uppdrag av Skolverket. Han jobbar också som samhällsanalytiker och frilansskribent: http://omvarld.blogg.skolverket.se/

• En organisationspsykolog om spelifierat lärande: 
http://www.psykologifabriken.se/tag/gamification/

• En blogg om gamification och konkreta exempel på andra arenor där gamification kan användas: http://gamification.co/2012/04/30/gamification-roundup-april-30-2012/

• Allmänt om gamification: http://gamification.org/wiki/Gamification_of_Education

• Konkret om tre steg av gamification i skolan: http://myengaming.com/2012/05/13/need-to-read-3-levels-of-gaming-in-education/

• Maria Nordmark och Terese Raymond, initiativtagare till sajten spelifierat lärande, om gamification: http://prezi.com/l8uipxfe7n9a/gamification/

• Artikel från The Guardian:  http://www.guardian.co.uk/voluntary-sector-network/2012/apr/16/make-gamification-work-charity

• På UR:s hemsida finns didkatikprofessorn Staffan Selanders modell om erfarenheter av digital teknologi i olika skolor:  http://www.ur.se/Tema/Didaktik-och-pedagogik

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skoldag mitt i monsunen

Reportage och bildspel

Översvämningarna i Bangladesh hindrar barn från att gå i skolan. Flytande klassrum gör dock livet lättare för både lärare och elever.

Annons
Annons

Grammatik utan regler

Forskning

Grammatikundervisning effektivare – utan terminologi. Det visade Marcelo Cea, doktorand på språk- och litteraturcentrum i Lund, i sin studie om grammatikundervisning i moderna språk. 

Annons
Tolerans

”Naturligtvis ska lärare påpeka faktafel”

Intolerans i klassrummet

Sfi-vikarien fick intern kritik efter diskussion med förintelseförnekande elev på lektionen.
– Det är något av det svåraste som lärare möter, säger Christer Mattsson, grundare av Toleransprojektet.

Annons
Annons

Dags anpassa resurserna efter läroplanen

Debatt

"Striden" är redan avgjord och vi är satta att förverkliga läroplanen oavsett personlig uppfattning eller faktiska resurser, skriver Lisa Eklöv, förstelärare i filosofi och naturkunskap.

Annons

Är svenska skolan överpedagogisk?

Debatt

Förväntningar om att nyare och bättre metoder ska vända utvecklingen tenderar ofta bli till en ogiltigförklaring av lärarnas erfarenhet och kompetens, skriver Åke Strandberg, lektor i moderna språk.

Ökad status för syvare i Växjö

Studie- och yrkesvägledning

När arbetstider, arbetsbörda och löner inom skolans värld diskuteras är oftast lärarnas situation i fokus. Om studie- och yrkesvägledarna är det tystare. I Växjö har ett syv-lyft börjat ändra på det.

 

"Glöm inte gymnasiet när nyanländas kompetens kartläggs"

Kommentar

Bra att regeringen vill kartlägga och validera nyanländas kompetens och erfarenhet - men glöm inte gymnasiet. Det säger Karin Sandwall, föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bo Jansson öppnar för förskollärare

Fackligt

Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson vill att även förskollärare ska kunna organisera sig i förbundet. Samma sak kom LR Stud fram till vid helgens kongress.
 

Mattematchen ska motivera

Lektionstips

En av tre svenska grundskolor deltar i matematiktävlingen ”Mattematchen” – som genomförs online med ett digitalt spel. 

Så prioriterar partierna skolan

Granskning

Skolvärlden har tagit tempen på några av de reformförslag partierna lade fram inför valet. I vissa frågor råder stor enighet – i andra ligger såväl blocken som partierna långt ifrån varandra.

De vill modernisera lärmiljöer

Skolutveckling

Rektorsakademien Utveckling vill modernisera lärmiljöer. Därför ska de sammanställa tre handböcker med råd och rekommendationer hur.  

Lärare som själva lär blir friskare

Forskning

Kopplingen mellan stimulerande arbete och god hälsa bekräftas i en ny avhandling från Högskolan Väst.

"Dags att få in förskollärarna i LR"

Debatt

Genom att slipa ner tröskeln mellan förskolan och skolan kan vi skapa utrymme för en ökad dialog mellan de olika skolformerna, skriver Isak Skogstad, ordförande i LR Stud.

Fokus på ständig förbättring i utvecklingssamtalen

Avhandling

I utvecklingssamtal och skriftliga omdömen är det stort fokus på att skapa en elev som ständigt strävar framåt. Det menar Gabriella Höstfält som forskat på konsekvenser av skolans resultatinriktade läroplan.

Studenternas nya ordförande vill se förskollärarna i facket

LR Stud

Isak Skogstad efterträder Elina Halvarsson som ordförande för Lärarnas Riksförbunds studenter. 

Yrkesprogrammen forsätter tappa

Gymnasievalet

Färre nior har sökt till yrkesförberedande program i år än förra året. Igen. Fackförbundet Byggnads ser avskaffandet av högskolebehörigheten som delförklaring.

Fler anmäler till inspektionen

Statistik

Anmälningarna till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) fortsatte öka under 2014. Vanligast är att anmälan handlar om kränkning av en elev. 

Samspel behövs mellan praktisk kunskap, teori och empiri

Krönika

En lärare som efter ett visst antal år skaffat sig en praktisk erfarenhet där eleverna når kunskapsmålen får sällan respekt för det, skriver Johan Kant i en krönika i Skolvärlden.

Kunskap bästa boten mot rasism

Debatt

Det är viktigt att vi i skolan ger en sann bild av hur människor har det i Sverige. Det skriver Helen Huledal, skolansvarig Svenska FN-förbundet, i en debattartikel. 

Stöd för bedömning

Nationella prov

Skolinspektionens ombedömning av nationella prov 2014 finns nu tillgänglig. Resultatet kan användas för att utveckla arbetet med bedömning och betygsättning. 

Allvarligt våld har ökat med 40 procent

Arbetsmiljö

40 procent fler anmälningar om hot och våld på skolorna nu än för två år sedan, visar Arbetsmiljöverkets rapport. Var fjärde lärare har själv blivit utsatt, enligt Lärarnas Riksförbund.

Integration

Skolpolitik ska ge integration

Riksdagen 

Använd nyanlända lärare som studiehandledare, föreslår regeringen som en del av sitt "etableringspaket".

Lite tid till det pedagogiska uppdraget

Rapport Skolverket

Det är hög omsättning på svenska rektorer. Och knappt en femtedel av rektorernas tid ägnas åt det pedagogiska uppdraget. 

Eleverna oroliga för att göra felval

SYV

Att välja rätt bland alla utbildningar stressar eleverna.
– Det är inte kört bara för att man väljer fel när man är sexton, säger vägledaren Ann Gullin.

”Känns lite vemodigt”

Fackligt

LR Studs Elina Halvarsson avgår som ordförande vid helgens konvent i Göteborg. 

Utländska lärare

Snabbspår till läraryrket

Regeringsförslag

Regeringen vill att nyanlända snabbare ska komma ut i arbete. Idag finns det 1300 lärare i etableringssystemet som ännu inte arbetar i sitt yrke.

Elever ger ut lyrikbok

Undervisning

Läraren Mikhael Mikalides vet hur det känns att inte behärska språket. Därför ska han ge ut en lyrikbok – som är skriven av eleverna.

Debatt

Fokus på det som är viktigt på riktigt

Debatt

Överenskommelsen om målstyrning och utvärdering ger oss möjligheter att koncentrera oss på det som är viktigt på riktigt. Det skriver utbildningsminister Gustav Fridolin.

Många misslyckas trots gymnasiereform

Statistik

Andelen elever på yrkesprogrammen som får högskolebehörighet har minskat dramatiskt sedan programmen inte längre ger allmän behörighet. Men det är inte fler som klarar sin gymnasieutbildning. 

Sen legitimation ger sämre lön

Lärarlegitimation

Det blir inget lönepåslag för de lärare i Nyköping som inte fått sin legitimation i tid.

Stöd för att förstå undantagsbestämmelsen

Kompetensutveckling

Skolverket och Specialpedagogiska myndigheten har tagit fram ett studiepaket för att stödja lärare i förståelsen av den så kallade undantagsbestämmelsen.

”Fråga eleverna varför de är borta”

Hemmasittare

Fråga elever och föräldrar om orsaken till skolfrånvaron. Att bara rapportera frånvaron räcker inte, menar specialpedagogen Loredana Ciambriello.
 

SFI

Sfi - en ämnesfylld språkerövring

Klassrummet

I Lotta Elmqvists sfi-undervisning lär sig eleverna svenska genom en rad andra ämnen. Det ger dem bättre förförståelse för samhällskunskap, historia och religion – och större chans att klara högre studier.

Prisas för sin fysikundervisning

Inspirerande pedagogik

Per Törnquist låter sina elever leta spår efter kalla kriget i naturen. Nu tilldelas han, och ytterligare fyra lärare inom matematik och naturvetenskap, Ingvar Lindqvistprisen.
 

Spanska störst i gymnasieskolan

Statisik

Hola! Spanska är det språk som lockar flest elever i gymnasiet. Det visar ny statistik från Skolverket. En av fyra elever har läst minst en kurs i språket.

”Tekniken inte målet”

Digitaliserad skola

Hur kan man med olika digitala verktyg stärka undervisningen? Det försöker ett projekt vid Högskolan Väst ta reda på.

Debatt

"Saknas konkreta skolsatsningar "

Stockholms skolpolitik

Stockholms stads budget för 2015 är en svag förskole- och skolbudget, skriver förra skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

Chalmers tar in gymnasiepedagoger

Utbyte

En mästarlärare är en gymnasielärare som under två år lägger 40 procent av sin arbetstid på lärarutbildningen på Chalmers. 

”Mindre klasser har betydelse”

Forskning

Studier visar att klasstorlek påverkar elevers engagemang och deltagande samt hur mycket uppmärksamhet den enskilde eleven får, skriver forskaren Peter Blatchford.

”Valfriheten gäller inte alla”

Integrationsforskning

Det pågår två parallella integrationsprocesser på de mångkulturella skolorna, en assimilerande och en identitetsstärkande. Det fria skolvalet hjälper inte någon av dem.

IT i skolan

De får stipendier för att utveckla skolan digitalt

Skollyft

Malmbergsskolan i Västerås, Blidsbergs skola i Ulricehamn och Tallbackaskolan i Nynäshamn får stipendier för att kunna utveckla sin användning av interaktiva skrivtavlor. 

Mer pengar till matematiklärares fortbildning

Skolverket

Skolverket har beviljat 104 miljoner kronor för att ytterligare 10 400 matematiklärare ska kunna delta i fortbildningsinsatsen Matematiklyftet. Det innebär att åtta av tio matematiklärare nås av satsningen.
 

”Modellen med massor av huvudmän har aldrig fungerat”

Löner och systemkritik

 Regeringen försöker med fack och arbetsgivare vaska fram en metod som ska garantera att deras tre årliga miljarder verkligen går till höjda lärarlöner. Skolstrategen och debattören Per Kornhall tycker att de börjar i fel ände.

Lärarlöner

Academedia vände – oklart hur övriga friskolor kommer göra

Vad händer nu?

Det är oklart om övriga friskolor kommer att använda den extra skolpengen i Stockholm stad till högre lärarlöner.
– Efter Academedias positiva besked vill vi få klarhet i vilka friskoleföretag och stiftelser som kommer att satsa på lärarna och vilka som lägger pengarna på annat, säger Ragnar Sjölander, LR Stockholm.

Flickor gynnade av profilklasser

Historien bakom

Profilklasser i matte och NO testades i Stockholm redan år 2000. Anne-Christine Kjellman hade i uppdrag att utvärdera förloppet.
– Vi kunde statistiskt säkerställa att flickors betyg blev bättre i profilklasserna än i vanliga. Det hade däremot inte lika stark effekt på pojkarna, säger hon.

Lärardom

Ord mot ord – Anna dömdes

Dömd lärare

Anna hade inte hunnit jobba särskilt många år som lärare när hon blev anmäld för att ha greppat en elev om nacken. Nu är hon läraren som dömts för att ha misshandlat en elev. 

Forskare ifrågasätter betygstestet

Betygsuppgörelsen 

Bristen på ett slumpmässigt urval i det frivilliga testet med betyg i fyran riskerar att göra utvärderingen oanvändbar som beslutsunderlag.
Det menar nationalekonomen Anna Sjögren och betygsforskaren Alli Klapp.

Lärare – stå emot föräldratrycket!

Debatt

Inga elever tjänar på att vi står tillbaks och låter föräldrar som saknar insikt i en komplex undervisningssituation ta förenklade beslut om undervisning och lärande utifrån en förenklad världsbild, skriver Håkan Kjellin, biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Eksjö.

Studenter kräver syv-satsning

Gymnasievalet

Sveriges Elevkårer och Saco Studentråd kräver en rejäl satsning på studie- och yrkesvägledning. De hänvisar till undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges elevkårer som pekar på att en tredjedel ångrar sina gymnasieval.