Annons
Foto: Markus Marcetic

Låt det känsliga bli en nerv

Publicerad 5 november 2014

Fakta

Malins och Annelies undervisningstips

Var noga med att redan i början av terminen sätta ramar för vad som gäller.
– Vi betonar tidigt hur viktig respekten för olika livsåskådningar är, att det inte bara går att utgå från sig själv. Vid diskussioner i klassen ska respekten för andra alltid finnas där, säger Malin Steger.

Lyft metaperspektivet! Försök få eleverna att se saker i ett annat ljus. Utmana dem att inte bara utgå från egna invanda föreställningar.

Jobba lokalt och med personliga möten. Malin och Annelie har knutit kontakter med företrädare för bland annat Svenska kyrkan, islamiska föreningen, katolska kyrkan, Livets Ord, humanisterna och ett thaibuddhistiskt tempel i Ulvshyttan. Att besöka församlingar på plats eller bjuda gäster till skolan brukar vara mycket uppskattat av eleverna.

Väj inte för det svåra – men se till att diskussionen hålls på en bra nivå. Påminn om att respekten för andras tro är A och O, bolla tillbaka frågor, säg ”så kan man tycka, men det går också att se det som …”.

Vad vill eleverna dela med sig av? Bland Annelies och Malins elever finns muslimer, Jehovas vittnen, laestadianer, ortodoxa … En del vill gärna berätta om sin tro, för andra är det helt privat. Stäm av på förhand hur mycket en elev vill dela med sig av, för att undvika att hen känner sig uthängd.
– Vill någon berätta kan det vara väldigt berikande för undervisningen, säger Annelie Pettersson.

Tillåt diskussionerna att ta tid.
– Vi lägger mycket av faktainhämtningen utanför lektionstid och låter eleverna läsa och lyssna på genomgångar i datorn. Så kan vi prata på lektionerna, säger Malin Steger.

Relaterat

Utmaningarna som religionslärarna Annelie Pettersson och Malin Steger i Borlänge ställs inför är många: läs- och skrivsvaga elever, grupperingar, en bostadssegregation som ger näring åt fördomar, och världskonflikter som förs in i klassrummet.
– Det går inte att lösa problemen genom att lägga locket på. Vi försöker göra tvärtom och ta diskussionerna, säger Annelie.

Kepsar, ringande mobiltelefoner, småprat och en hel drös sena ankomster. Genomgången och uppgiften från förra veckan? Den har majoriteten av tonåringarna inga minnen av. 

Jan Björklund hade förmodligen fått krupp om han tittat förbi, men Annelie Pettersson styr sina elever i årskurs tre på Erikslundsgymnasiet med van hand.

Hon är luttrad och vet förutsättningarna.

– Vi har bara två program här på skolan, elprogrammet och fordonsprogrammet. Religionsämnet är inte anledningen till att eleverna sökt sig hit.

Det kan låta krasst, men betyder inte att Annelie eller kollegan Malin Steger har gett upp. Att vara realistisk, känna sina elever och ha en undervisning som utgår från dem är en förutsättning för att nå resultat – och det gör de.

– Vi har många läs- och skrivsvaga elever som inte tillgodogör sig den rent teoretiska undervisningen så bra, så det gäller att hitta andra ingångar. Personliga möten är alltid bra. Många säger på förhand att de inte är så intresserade av religion, men sedan kan de diskutera hur länge som helst. Vi har elever som är väldigt engagerade, säger Annelie.

Hon och Malin Steger är båda 39 år, förstelärare och gymnasielärare i religion, svenska och historia och undervisar på Erikslundsgymnasiet i Borlänge. De lärde känna varandra när Annelie för nio år sedan vikarierade för Malin, som skulle få sitt första barn. Sedan dess har de arbetat tätt ihop.

De har en uppskattad hemsida, ”Religionsfröknarna”, där de delar med sig av studieuppgifter och tankar om upplevelsebaserad pedagogik och det flippade klassrummet. Och för ett par år sedan initierade de ”Projekt: Respekt” – ett förebyggande arbete mot rasism och fördomar på skolan, där elever från olika årskurser och bakgrund ska vara de drivande i projektet.

I fjol belönades lärarduon med Borlänge kommuns pedagogiska pris, bland annat för att de motverkat tendenser till främlingsfientlighet och ökat elevernas tolerans.

– Religionsämnet är en självklar plats att göra det inom. Det är ett väldigt bra ämne för att jobba med övergripande frågor som respekt, hänsyn och åsiktsfrihet, säger Malin.

En rapport från Skolinspektionen visar att religionslärare ibland undviker att ta upp känsliga ämnen av oro för spänningar i klassrummet. Annelie och Malin har stor förståelse för det, men tycker inte att det är acceptabelt.

– Det kan vara enklare att inte ta diskussionen, men det ingår i religionsundervisningen att prata om livets svåra frågor. Det går inte att undvika. Vi försöker möta elevernas åsikter i klassrummet, säger Malin och berättar vidare:

– I samband med initieringen av ”Projekt: Respekt” hängde tidningen Nordfront ut oss med namn, efter att en artikel om projektet publicerats i lokaltidningen, och uppmanade till manifestation i form av flygbladsspridning kring vår skola. De ansåg att vi tvingade på eleverna en acceptans för mångkultur. Kanske är det också rädsla för den typen av händelser som gör att en del religionslärare undviker att ta diskussioner och beröra kontroversiella ämnen?

På Erikslundsgymnasiet är en stor majoritet av eleverna killar, med rötter i en rad olika länder: Sverige, Afghanistan, det forna Jugoslavien, Irak, Syrien, Somalia.

– Vi har relativt många ensamkommande flyktingungdomar. Vi har elever som är yazidier och det som händer med IS i Irak och Syrien påverkar även här, säger Malin.

Borlänge är en av de kommuner i landet som tagit emot flest flyktingar de senaste åren: 2 482 personer mellan 2006 och 2013, eller 51 per 1 000 invånare för att vara exakt. Det har inte skett friktionsfritt.

Sverigedemokraterna blev näst största parti i valet till kommunfullmäktige. Det råder motsättningar om ett nytt islamiskt center ska byggas. Lokalpolitiker luftar sin oro för stigande kostnader för försörjningsstöd, vädjar om mer pengar från statligt håll och vill se ett mer solidariskt fördelat flyktingmottagande mellan svenska kommuner (Borlänge har till exempel tagit emot mer än tio gånger så många flyktingar som välmående Täby och Lomma).

Allt detta är saker som Malin och Annelie ska hantera i sina klassrum.

– Det finns de som är missnöjda med att Borlänge tar emot flyktingar. Det händer att elever med svensk bakgrund slänger ur sig saker som kan uppfattas som kränkande, säger Malin.

– Det görs mycket positivt arbete kring integration i kommunen, men det går inte att förneka att det också finns svårigheter, som olika grupperingar, som inte bara är mellan svenskar och invandrare. Det är inget vi kan sopa under mattan. Men när våra elever får möta människor bakom en tro brukar de få en helt annan förståelse för tron, som när sonen till imamen här i Borlänge var på besök och pratade om både fotboll och sin religion. Genom att inte väja för samtal kan vi ge perspektiv på stereotyper och utmana våra elever i deras sätt att tänka, säger Annelie.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons