Forskning
Våga gå i dialog med religioner
Annons
Foto: Markus Marcetic
Klassrummet
Låt det känsliga bli en nerv
Utmaningarna som religionslärarna Annelie Pettersson och Malin Steger i Borlänge ställs inför är många: läs- och skrivsvaga elever, grupperingar, en bostadssegregation som ger näring åt fördomar, och världskonflikter som förs in i klassrummet.
– Det går inte att lösa problemen genom att lägga locket på. Vi försöker göra tvärtom och ta diskussionerna, säger Annelie.
Malins och Annelies undervisningstips
Var noga med att redan i början av terminen sätta ramar för vad som gäller.
– Vi betonar tidigt hur viktig respekten för olika livsåskådningar är, att det inte bara går att utgå från sig själv. Vid diskussioner i klassen ska respekten för andra alltid finnas där, säger Malin Steger.
Lyft metaperspektivet! Försök få eleverna att se saker i ett annat ljus. Utmana dem att inte bara utgå från egna invanda föreställningar.
Jobba lokalt och med personliga möten. Malin och Annelie har knutit kontakter med företrädare för bland annat Svenska kyrkan, islamiska föreningen, katolska kyrkan, Livets Ord, humanisterna och ett thaibuddhistiskt tempel i Ulvshyttan. Att besöka församlingar på plats eller bjuda gäster till skolan brukar vara mycket uppskattat av eleverna.
Väj inte för det svåra – men se till att diskussionen hålls på en bra nivå. Påminn om att respekten för andras tro är A och O, bolla tillbaka frågor, säg ”så kan man tycka, men det går också att se det som …”.
Vad vill eleverna dela med sig av? Bland Annelies och Malins elever finns muslimer, Jehovas vittnen, laestadianer, ortodoxa … En del vill gärna berätta om sin tro, för andra är det helt privat. Stäm av på förhand hur mycket en elev vill dela med sig av, för att undvika att hen känner sig uthängd.
– Vill någon berätta kan det vara väldigt berikande för undervisningen, säger Annelie Pettersson.
Tillåt diskussionerna att ta tid.
– Vi lägger mycket av faktainhämtningen utanför lektionstid och låter eleverna läsa och lyssna på genomgångar i datorn. Så kan vi prata på lektionerna, säger Malin Steger.
Kepsar, ringande mobiltelefoner, småprat och en hel drös sena ankomster. Genomgången och uppgiften från förra veckan? Den har majoriteten av tonåringarna inga minnen av.
Jan Björklund hade förmodligen fått krupp om han tittat förbi, men Annelie Pettersson styr sina elever i årskurs tre på Erikslundsgymnasiet med van hand.
Hon är luttrad och vet förutsättningarna.
– Vi har bara två program här på skolan, elprogrammet och fordonsprogrammet. Religionsämnet är inte anledningen till att eleverna sökt sig hit.
Det kan låta krasst, men betyder inte att Annelie eller kollegan Malin Steger har gett upp. Att vara realistisk, känna sina elever och ha en undervisning som utgår från dem är en förutsättning för att nå resultat – och det gör de.
– Vi har många läs- och skrivsvaga elever som inte tillgodogör sig den rent teoretiska undervisningen så bra, så det gäller att hitta andra ingångar. Personliga möten är alltid bra. Många säger på förhand att de inte är så intresserade av religion, men sedan kan de diskutera hur länge som helst. Vi har elever som är väldigt engagerade, säger Annelie.
Hon och Malin Steger är båda 39 år, förstelärare och gymnasielärare i religion, svenska och historia och undervisar på Erikslundsgymnasiet i Borlänge. De lärde känna varandra när Annelie för nio år sedan vikarierade för Malin, som skulle få sitt första barn. Sedan dess har de arbetat tätt ihop.
De har en uppskattad hemsida, ”Religionsfröknarna”, där de delar med sig av studieuppgifter och tankar om upplevelsebaserad pedagogik och det flippade klassrummet. Och för ett par år sedan initierade de ”Projekt: Respekt” – ett förebyggande arbete mot rasism och fördomar på skolan, där elever från olika årskurser och bakgrund ska vara de drivande i projektet.
I fjol belönades lärarduon med Borlänge kommuns pedagogiska pris, bland annat för att de motverkat tendenser till främlingsfientlighet och ökat elevernas tolerans.
– Religionsämnet är en självklar plats att göra det inom. Det är ett väldigt bra ämne för att jobba med övergripande frågor som respekt, hänsyn och åsiktsfrihet, säger Malin.
En rapport från Skolinspektionen visar att religionslärare ibland undviker att ta upp känsliga ämnen av oro för spänningar i klassrummet. Annelie och Malin har stor förståelse för det, men tycker inte att det är acceptabelt.
– Det kan vara enklare att inte ta diskussionen, men det ingår i religionsundervisningen att prata om livets svåra frågor. Det går inte att undvika. Vi försöker möta elevernas åsikter i klassrummet, säger Malin och berättar vidare:
– I samband med initieringen av ”Projekt: Respekt” hängde tidningen Nordfront ut oss med namn, efter att en artikel om projektet publicerats i lokaltidningen, och uppmanade till manifestation i form av flygbladsspridning kring vår skola. De ansåg att vi tvingade på eleverna en acceptans för mångkultur. Kanske är det också rädsla för den typen av händelser som gör att en del religionslärare undviker att ta diskussioner och beröra kontroversiella ämnen?
På Erikslundsgymnasiet är en stor majoritet av eleverna killar, med rötter i en rad olika länder: Sverige, Afghanistan, det forna Jugoslavien, Irak, Syrien, Somalia.
– Vi har relativt många ensamkommande flyktingungdomar. Vi har elever som är yazidier och det som händer med IS i Irak och Syrien påverkar även här, säger Malin.
Borlänge är en av de kommuner i landet som tagit emot flest flyktingar de senaste åren: 2 482 personer mellan 2006 och 2013, eller 51 per 1 000 invånare för att vara exakt. Det har inte skett friktionsfritt.
Sverigedemokraterna blev näst största parti i valet till kommunfullmäktige. Det råder motsättningar om ett nytt islamiskt center ska byggas. Lokalpolitiker luftar sin oro för stigande kostnader för försörjningsstöd, vädjar om mer pengar från statligt håll och vill se ett mer solidariskt fördelat flyktingmottagande mellan svenska kommuner (Borlänge har till exempel tagit emot mer än tio gånger så många flyktingar som välmående Täby och Lomma).
Allt detta är saker som Malin och Annelie ska hantera i sina klassrum.
– Det finns de som är missnöjda med att Borlänge tar emot flyktingar. Det händer att elever med svensk bakgrund slänger ur sig saker som kan uppfattas som kränkande, säger Malin.
– Det görs mycket positivt arbete kring integration i kommunen, men det går inte att förneka att det också finns svårigheter, som olika grupperingar, som inte bara är mellan svenskar och invandrare. Det är inget vi kan sopa under mattan. Men när våra elever får möta människor bakom en tro brukar de få en helt annan förståelse för tron, som när sonen till imamen här i Borlänge var på besök och pratade om både fotboll och sin religion. Genom att inte väja för samtal kan vi ge perspektiv på stereotyper och utmana våra elever i deras sätt att tänka, säger Annelie.