Annons

”Låt kommunerna slippa ansvaret”

Publicerad 15 mars 2016

Debatt. Bestämmer verkligen kommunen över skolan? Det är bättre att kommunerna avlastas det ansvar som de så tydligt visat att de inte kunnat hantera för att trygga likvärdighet och trygghet för alla, oavsett vem man är eller var man bor, skriver tre lärare.

Att påstå att skolan som den fungerar idag är en kommunal verksamhet är en sanning med stor modifikation enligt oss. Per definition är det kommunen som har det yttersta ansvaret och som fördelar elevpengar vilket är grunden för skolornas verksamhet, men betyder det att kommunen bestämmer över skolan? Vi vill med denna artikel diskutera och problematisera huruvida kommunen i realiteten har ansvaret för skolan och dess framtida utveckling, eller inte. Enligt vår åsikt vore det bättre om det blev så att kommunerna kunde avlastas det ansvar som de så tydligt visat att de inte kunnat hantera. Redan idag kan man se att detta övertagande från kommun till statens sida börjat ske, i stor omfattning.

Förutom att fördela elevpengar bestämmer kommunerna också över när skolans terminer ska starta och avslutas. Vilket i sig på ett tydligt sätt visar hur kommunalt självbestämmande kan få helt onödiga konsekvenser för vanliga familjer. De familjer som har barn som går i skolan i olika kommuner kommer att ”drabbas” av kommunens val av datum för lov, terminsstart och terminsslut. Men i ärlighetens namn, kan man med fog påstå att det är viktigt för skolans verksamhet, elevernas resultat eller något annat för skolan väsentligt som helhet att eleverna i en kommun startar ett läsår den 17/8 medan grannkommunen börjar läsåret den 19/8 och slutar den 9/6 istället för den 8/6? En verklighet som föräldrarna får lösa för sina barn. Men varför ska de behöva göra det? Särskilt om man betänker att en av kommunerna i sitt beslut av läsårsdata tydligt poängterar i protokollet för beslutet att man tagit hänsyn till grannkommunerna!?! Nåja, detta är bara en detalj i det stora hela, även om påverkade familjer med all säkerhet tycker annorlunda. Vad skulle hända om vi valde att göra som Finland, som i övrigt lyfts fram som ett föregångsland inom skolan? Där är skolavslutningen lagstadgad.

 ”Läsårets skolarbete avslutas den sista vardagen vecka 22”

Om vi ska titta lite mer ingående på om skolan i realiteten är styrd av kommunal eller statlig verksamhet finns det flera frågor som alltför sällan syns i den dagliga debatten. Den kommunala skolverksamheten styrs av statliga styrdokument som den statliga myndigheten Skolverket ansvarar för. Den kontrolleras utifrån en annan statlig myndighet, Skolinspektionen. Där Skolverket bland annat ska fördela statsbidrag till kommuner eller skolor. Borde inte kommunen som behövde satsa redan ha gjort detta? Var inte det ett av argumenten för att kommunalisera skolan? Varför ska det finnas en statlig myndighet som fördelar resurser till kommuner när anledningen till att kommunalisera skolan var att kommunerna själva visste vad de hade för starka och svaga sidor och utifrån det skulle satsa så att skolan utvecklades? Vi föredrar Skolverket.

Som en del av detta har regeringen beslutat att Skolverket ska administrera hur karriärtjänster genom lektorer och förstelärare ska hanteras. Skolverket föreslås hantera nästa karriärtjänst i form av lärarlönelyft som ska kunna ge duktiga lärare i genomsnitt 3 000 kr extra per månad. Kommunerna kan välja vilka kriterier som dessa karriärtjänster ska ha, förutsatt att man uppfyller de övergripande statliga kriterierna, och sedan kommer kommunen inte att betala detta för det gör staten. En relevant fråga kan väl då vara vad kommunerna gör för att höja lärares status i form av högre löner när alla sådana åtgärder kommer via staten? Vi skulle gärna vilja veta hur många av Sveriges kommuner som kan hävda att de gjort lärarjobbet till en karriärtjänst, utan statliga bidrag? I Statskontorets uppföljning av karriärtjänstreformen framkommer att en majoritet av lärarna är missnöjda. Inte med karriärtjänsterna i sig men på det sätt på vilket kommunerna, och andra huvudmän, valt att genomföra den.

“Orsaken till missnöjet är bland annat att det är otydligt på vilka grunder karriärtjänsterna tillsätts, samt att det är oklart vad förstelärarnas uppdrag innebär.”

Om vi fortsätter att titta på satsningar på skolan så hade så gott som alla kommuner i Sverige en eller flera så kallade matematikutvecklare för ett antal år sedan. Det vill säga så länge kommunerna fick statliga bidrag från detta. Vi kommer så väl ihåg när Anders Palm på Skolverket vid en konferens sa att det ska bli intressant att se vad som händer när dessa bidrag försvinner. Facit ser vi nu. Matematikutvecklare är en utrotningshotad art, i bästa fall. Förmodligen är den redan utrotad. Har kommunerna tagit sitt ansvar för skolutvecklingen?

Efter matematikutvecklare kom matematiksatsningar i olika varianter som gav Sveriges skolor stora möjligheter att utveckla undervisningen inom matematikämnet. Detta följdes av något som heter Matematiklyftet, en fortbildningsinsats som skulle omfatta alla som undervisar i matematik. Dessutom har andra satsningar som Lärarlyftet, Läslyftet, Naturvetenskap- och Tekniksatsningen gjorts. Nu ska dessa satsningar bli delar av Skolverkets nationella skolutvecklingsprogram som från och med i år kommer att ha en budget på ca 140 miljon per år. Sammantaget handlar detta om gigantiska satsningar i miljardklassen, som staten stått för. Och under tiden har kommunerna satsat på… ja, vad har de satsat på? Hur många av Sveriges kommuner kan visa att de själva satsat på ett medvetet sätt med en i jämförelse åtminstone ansenlig summer på ett, eller flera andra ämnen utan statlig hjälp. De lär vara lätt räknade, om man behöver räkna överhuvudtaget. Vi är glada om vi har fel, tyvärr förväntar vi oss inte någon glädje i det avseendet.

När man var lärare i början av 1990-talet så ordnade kommuner gemensamma fortbildningsdagar för alla lärare, varför är det inte så idag? Vem är det egentligen som är ansvarig och vem är det egentligen som tar ansvar för lärares fortbildning. Vi är djupt oroade för att det finns kommuner som inte har en långsiktig ekonomiskplan och/eller långsiktig fortbildningsplan för hur kommunens lärare ska få ökad kompetens för att kunna höja kommunens och därigenom Sveriges resultat. Kommunaliseringen har lett till ökad ojämlikhet mellan var i landet man får sin utbildning. Det är enligt oss ovärdig ett land med våra resurser. Skolan är för viktig för att hanteras av kommunala hobbypolitiker, den måste vara statlig.

Ett av de senaste statliga uppdragen kommer från delbetänkandet från Digitaliseringskommissionen (SOU 2015:28) som lett till Skolverkets uppdrag att se över hur IT används och bör användas i skolan.

”Strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förutsättningar för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet.”

(Regeringen, Utbildningsdepartementet U2015/04666/S)

Rubriken är att det är ett nationellt uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet.

”För att ge alla huvudmän och skolor möjlighet att utvecklas och förbättras inom en rad olika områden gav regeringen i juli 2015 Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram (U2015/03844/s m.fl.).”

(Regeringen, Utbildningsdepartementet U2015/04666/S)

Så vår fråga kvarstår, är skolan en statlig eller kommunal verksamhet? Eftersom staten i allt väsentligt styr över verksamheten är det hög tid att inse att kommunaliseringen var ett misstag som drabbat skolan på ett ovärdigt sätt. Skolans ansvar måste tas över av staten för att trygga likvärdighet och trygghet för alla, oavsett vem man är eller var man bor!

Per Berggren – förstelärare Ma/NO, FFM LR

Maria Lindroth – förstelärare Ma/SO, Lokalombud LR

Monica Widstrand – Sv/En-lärare, biträdande kommunombud LR Botkyrka

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons