”Låta eleverna gå om är inte framtiden”
Arne Engström, docent i matematikdidaktik, är kritisk till förslaget att ge lärare större möjligheter att låta elever gå om en årskurs.
– Framtidens skola bygger man inte med gårdagens metoder, säger han.
Större möjligheter för lärare att låta elever som inte når kunskapsmålen gå om en årskurs.
”Ingen elev ska slussas vidare till en klass och en nivå som han eller hon inte klarar av. Därför måste elevernas kunskapsnivå och måluppfyllelse få ett större fokus när eleverna ska gå vidare i skolan. Det handlar om att varje elev ska få det stöd som den behöver. Moderaterna vill därför i ett första steg skärpa Skolförordningen och stärka lärares möjligheter att avgöra om en elev ska gå om en årskurs. På sikt ska alla elever klara målen för att få gå vidare till nästa årskurs.”
Dessutom innehåller förslaget följande punkter:
Inga besparingar på svensk skola.
Tydligare kunskapskontroller i förberedelseklasserna.
Utforma ett nytt program som kombinerar Språkintroduktion och Yrkesintroduktion.
Tillfälligt undantag från lärarlegitimation för pensionerade lärare.
I sitt jultal presenterade Moderaternas partiledare Anna Kindberg Batra partiets vision för skolan. ”Större möjligheter för lärare att låta elever som inte når kunskapsmålen gå om en årskurs”, är ett av förslagen. På sikt vill partiet att alla elever ska klara målen för att få gå vidare till nästa årskurs.
Arne Engström, docent i matematikdidaktik vid Karlstads universitet, är inte imponerad över förslaget.
– Jag förstår inte hur det här förslaget kommit upp. Skolan ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och det här förslaget går direkt emot det. Det finns ingen utbildningsvetenskaplig forskare som pläderar för detta, säger han till Skolvärlden.
Att inte ”flytta upp” elever förekommer i ett antal länder. Enligt Arne Engström har det ingen positiv effekt på elevernas resultat. Han hänvisar till jämförelser gjorda genom bland annat Pisa-mätningen och som visat att för lågpresterande elever är det mer gynnsamt att de får fortsätta till nästa klass än att stanna kvar.
Han tar Frankrike som exempel.
– Det är oftast inte i alla ämnen som eleven inte klarar sig, bara i vissa. I Frankrike är det tillräckliga kunskaper i franska och matematik som avgör om man får flyttas upp till nästa årskurs. I en sjundeklass kan man ha elever som är både ett och två år äldre, berättar Arne Engström.
– Det som sedan händer är att de här eleverna till slut hoppar av. I förtid. Det är väldigt tydligt att eleverna tjänar mest på att gå kvar i den klass som de har börjat i och där de har sin sociala tillhörighet. Det är stigmatiserande för eleverna att gå om.
Arne Engström vänder sig också emot att det enligt förslaget ska ligga på läraren att avgöra vem som ska gå om och inte. Det blir rättsosäkert, menar han.
Redan idag finns möjligheten för rektor att i samråd med vårdnadshavaren besluta om att inte flytta upp en elev till nästa årskurs i grundskolan, eller att läsa om en icke godkänd kurs i gymnasiet.
Är det aldrig vettigt att låta en elev gå om?
– Jo, det kan finnas speciella omständigheter som när en elev varit sjuk under en längre period. Då ska man få undervisning genom sjukhusskolan, men eleven kan ha varit för svag, till exempel.
Arne Engström menar att idén om att låta elever gå om bygger på en föreställning om att ”bara de här barnen skärper sig så klarar de godkänt”.
– Men det är inte så. Vi har en stor variation i kunskaper och färdigheter. Vi kommer alltid ha elever som har svårt att klara skolan men vi kan inte trolla bort dem. Att låta dem gå om kommer bara leda till att de så småningom hoppar av.
– Man skulle kunna kalla skolan defektorienterad. Om en elev inte fungerar enligt mallen så uppfattar man att det är något fel på eleven. Men alla elever har rätt att få bra undervisning och att lämna skolan med positiva erfarenheter. Den här typen av repressiva åtgärder slår mot de svaga eleverna.
Men skulle det inte kunna vara bra för de eleverna att få mer tid på sig?
– Frågan man måste ställa sig är om undervisningen varit anpassad till de här eleverna, annars är det kanske det som är problemet. Att ha ett stort inslag av eget arbete, till exempel, drabbar elever med svårigheter och de som lär långsamt extra hårt, de behöver lärarens undervisning och stöd, säger Arne Engström och fortsätter:
– Jag tycker att det här förslaget låter lite mossigt. Det här gjorde vi förr i tiden. Framtidens skola bygger man inte med gårdagens metoder.