Annons

"Läxförbud minskar likvärdigheten"

Publicerad 5 januari 2015

DEBATT Den förmodligen dominerande läxan i skolan idag, liksom de senaste årtiondena, är den att repetera genomgångna moment till exempel glosor eller räknetabeller. Att ta bort/förbjuda denna typ av läxor, som en del grupperingar vill, är att ta bort likvärdigheten, menar jag. De som har svårt att lära sig vissa saker direkt behöver mer tid och fler tillfällen. Företrädesvis i skolan, men det finns andra platser som kan erbjuda god studiemiljö, skriver Per Gersne.

Relaterat

Skolverket har givit ut ett stödmaterial för lärare och skolor om läxor. Man kan inte våga påstå att man i det tar ställning för eller emot läxor. Samtidigt som man påtalar att läxor inte omnämns i styrdokumenten ägnar man den största delen av materialet till att ge råd och synpunkter på hur läxor bör hanteras.

Det finns ingen vedertagen definition av vad läxor är. Detta i sig är ett problem med tanke på att hemarbetena förändras snabbare nu än de gjort tidigare. Det uppkommer nya former (ofta digitala) av hemarbete som till exempel det flippade klassrummet. De gamla definitionerna som omnämns kan verka förlegade, inte minst om man i debatten hävdar att läxor inte har något berättigande. Skolverket vill att de enskilda skolorna definierar vad de menar med läxor. Jag tror det hade varit bra om Skolverket varit tydligare och faktiskt antagit en definition av begreppet. Man kan till exempel tänka sig att definiera läxor som ”skolarbete som förlagts utanför elevens lektioner”. En sådan definition omfattar då även till exempel instudering inför prov, vilket kanske inte alla menar är läxor, men är snarlikt.

I stödmaterialet används inte ordet "läxpolicy", men i stora delar tycker jag det är just det som det handlar om. En läxpolicy är ett dokument varje skola bör diskutera med elever och föräldrar och i en sådan bör enligt Cooper (”The battle over homework: common ground for administrators, teachers, and parents”) finnas ett antal punkter. Liknande punkter finns med och diskuteras, i materialet. Några exempel: att eller om man tycker det är väsentligt att läxan hänger samman med aktuellt undervisningsavsnitt. Hur man (från den enskilda skolans sida) vill att hemmen ska involveras i arbetet. Hur man följer Skolverkets allmänna råd om hur man bäst samordnar arbetet så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna. Många kommuner vill att skolorna ska ha läxpolicies, men alldeles för ofta definierar man inte innehållet. Här kan stödmaterialet vägleda.

I avsnittet om läxornas syften tycker jag man tappat bort den viktiga delen att olika individer lär sig bättre i olika miljöer, s.k. lärmiljöer. I min egen D-uppsats vid Malmö Högskola kom jag fram till att yngre elever (åk 2) hellre satt tillsammans med vuxna, gärna vid ett bord, medan äldre (åk 8) hade hittat sina egna preferenser, miljöer som inte alla skolor kan erbjuda till exemepl liggande i soffan eller med hög musik. Det bör ses som ett syfte i sig, menar jag, att åtminstone delvis, erbjuda eleverna utföra skolarbete på det sätt de själva väljer. Man kan tänka att det är bra för likvärdigheten att läxor finns så att de elever som behöver repetera och reflektera får den möjligheten om den inte kan ges i skolan.

Skolverket verkar gärna tolka likvärdighet så att man menar att hemmens förmåga att hjälpa till är olikvärdig (vilket självklart är riktigt), men att istället tro att alternativet, alltså skolan, skulle vara likvärdig är ändå snävt tänkt så det räcker. Ny forskning vid Stockholms universitet visar att det är hemmets engagemang, framför utbildningsgrad och socioekonomiska faktorer, som är av betydelse för barnens inställning till skolarbetet och det engagemanget kommer sannolikt staten ha svårt att rå på.

Syftet med läxan återspeglas i läxans utformning. Den förmodligen dominerande läxan i skolan idag, liksom de senaste årtiondena, är den att repetera genomgångna moment till exempel glosor eller räknetabeller. Att ta bort/förbjuda denna typ av läxor, som en del grupperingar vill, är att ta bort likvärdigheten, menar jag. De som har svårt att lära sig vissa saker direkt behöver mer tid och fler tillfällen. Företrädesvis i skolan, men det finns andra platser som kan erbjuda god studiemiljö.

Skolverket trycker på att läxor som ges inte ska innehålla nya inlärningsmoment eller ges för att eleven ska "komma ikapp" övriga elever, utan att till sådana arbetsuppgifter ska finnas en lärare tillhands till exempel om skolan arrangerar läxhjälp. Inte minst ur likvärdighetsperspektivet är detta viktigt. Här har vi dock ett problem när det gäller elever som är lediga från skolan av någon anledning. För dessa elever blir det kanske tvunget att, med hemmens hjälp, även inhämta nya moment. Det är även viktigt för lärandet att läxan följs upp i skolan. Norsk forskning (”Lekser i matematikk og naturfag”, Grönmo, ils uio), som jämförde de nordiska ländernas arbete med läxor visar att Sverige behöver förbättra uppföljningen. Hellre uppföljningsdiskussion än rättning.

Stödmaterialet påtalar att skolan och lärarna ska ha förväntningar på elevernas studieresultat som medför framsteg och i det arbetet har läxorna säkert betydelse. Texten avslutar med att ge exempel på hur läxor kan användas som mötesplats mellan skolan och hemmen. Som exempel tar man samarbetsläxor, där eleverna i läxa genomfört intervjuer med föräldrarna. Dessa intervjuer har sedan använts i undervisningen.

Media ger gärna i rubrikerna intrycket att en skola utan läxor är vägen till förbättrade resultat. Verkligheten på skolor som provat ett läxfritt koncept är ofta att läxfriheten ingår som en av delarna i ett större och gärna omvälvande förändringskoncept och att det således är svårt att plocka fram en enskild del som varande den som verkligen gett förbättrade resultat.

Det ägnas en hel del textutrymme i stödmaterialet om hur läxorna bör utformas. Här finns forskningsredovisning och jämförelser. Det finns all anledning för skolor och föräldrar att ta till sig av detta. Hela stödmaterialet bygger på att skolorna ska diskutera frågor man ställer. Även som förälder kan man delta i diskussionen och påverka sitt barns hemarbete. Det är viktigt att förstå att även läxorna genomgår en förändringens tid, som en del av skolan och samhället i övrigt.

Per Gersne
Fil. mag. ped.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons