”Läxhjälpen decimerar hela lärarkåren”

Utöver Ingrid Westlund medverkade fyra andra på seminariet, som anordnades av Fiss (Föräldraalliansen i Stockholm Stad):
Linda Lindahl, rektor på Rotundaskolan i Västerås – som avskaffat läxor helt och hållet.
Magnus Blixt, föreläsare och lärare från Stockholm.
Peter Burman, vd för My Academy.
Roger Mogert (S), oppositionsborgarråd i Stockholm.

I publiken fanns bland annat riksdagspolitikern Maria Abrahamsson (M) som sitter i skatteutskottet, som nyligen röstat ja till regeringens proposition om rut-avdrag för läxhjälp i gymnasiet. Riksdagen kommer att besluta i frågan inom kort, och de nya reglerna föreslås gälla från 1 januari 2013.
Debatten handlade till viss del om läxors vara eller icke vara, men framför allt diskuterades läxhjälpen. Branschen är på stark frammarsch, och väntas få ett ytterligare jättelyft i och med rut-avdraget.

Forskaren Ingrid Westlund är kritisk, och menar att skolan tappar legitimitet när man skjuter över uppgiften till läxhjälpsföretagen.
– Jag anser att skolorna själva ska klara av det här. Och då måste de få möjligheten att klara av det. Lärarna är de som är duktiga på att lära barnen matematik, det ska inte behövas studenter till det. Jag tycker det är konstigt, säger hon.
Hon fortsätter:
– Läxhjälpen decimerar hela lärarkåren. Vem som helst kan åka hem till folk och lära deras barn matematik. Jag tycker att det är heltokigt.

Många lärare vittnar om att den höga arbetsbelastningen gör att de inte hinner med själva undervisningen…
– Ja, visst har de för mycket att göra. Men jag tror också att de inte sparkat bakut tillräckligt mycket. Det tillkommer uppgifter hela tiden samtidigt som de gamla – som kanske inte ens behövs längre – finns kvar. Då blir det hur mycket som helst.

Bidrar den kommunala styrningen av skolan till svårigheterna där?
– Ja, det tror jag.
Ingrid Westlund anser dessutom att läxhjälpen spär på ojämlikheten i samhället.
– Ofta handlar det om elever som har ganska bra betyg ändå. De får lite räkmacka och slåss om de allra mest attraktiva platserna, för att deras föräldrar har råd att betala. Och det är inte bra.
Hur ser du på att man snart kan använda rut-avdraget för läxhjälp?
– Använd de skattepengarna någon annanstans, tänker jag.

Maria Abrahamsson är en av de som drivit på för rut-avdraget.
– Jag har svårt att förstå den reflexmässiga aversionen mot rut-avdraget för läxhjälp på gymnasienivå.
Hur ser du på argumentet att läxhjälpen spär på ojämlikheten?
– Det är ju det argumentet som finns från vänsterhåll. Socialdemokrater och vänsterpartister använder det reflexmässigt och menar att klassamhället ökar när man låter människor köpa tjänster. Jag håller inte med om det.
Under seminariet pratades det om att vissa, som kanske skulle ha större nytta av det, inte har råd?
– Så är det ju. Rut-avdrag för läxhjälp är inte den enda tjänsten som alla inte har råd med. Och det är inte det som är den stora grejen med rut-avdraget heller. Det är att vi har fått marknader som varit svarta att bli vita. Det tjänar alla på.
– Människor har köpt läxhjälp i alla tider. När jag var yngre kunde en grannflicka få några tior för att hjälpa till, även om inte mina föräldrar gjorde så. Nu är det en bransch där människor kan jobba extra och dessutom vitt under tiden de utbildar sig.