Leg-förändringar som krävs direkt

1. Ta bort krav på samma skolform för utökad behörighet

Den som har undervisat i minst åtta år i ett ämne kan i dag ansöka om utökad behörighet baserat på erfarenhet. Men det krävs att erfarenheten kommer från en och samma skolform. Det är oftast inget problem, men blir det i vissa fall. Den som till exempel har undervisat fyra år i geografi på gymnasiet och därefter fyra år i samma ämne inom vuxenutbildningen nekas i dag utökad behörighet baserat på erfarenhet, trots att det enbart är åldern på eleverna som har växlat. Detsamma gäller lärare som undervisat i särskolan respektive grundsärvux, grundskolans respektive gymnasieskolans introduktionsprogram och ett par grupper till.  

Krav:
Ta bort kravet på att den som undervisat i samma kurs och ansöker om utökad behörighet baserat på erfarenhet ska ha undervisat i minst åtta år i samma skolform. 

2. Låt undantagsregeln för särskolan gälla fler ämneslärare 

I dag kan en ämneslärare i grund- eller gymnasieskolan inte få i behörighet i sin lärarlegitimation för undervisning i särskolan, med undantag för praktiska och estetiska ämnen, samt yrkesämnen. De ämneslärare som har speciallärarexamen mot utvecklingsstörning och som var anställda inom särskolan den 1 december 2013 omfattas dock av en övergångsbestämmelse och får fortsätta att ansvara för undervisning och betygsättning i särskolan utan legitimation, till och med utgången av juni 2018. Det här innebär att vissa lärare omfattas av ett undantag, andra inte.

Krav:
Ändra behörighetsförordningen så att ämneslärare i grund- och gymnasieskolan med speciallärarutbildning mot utvecklingsstörning får behörighet att undervisa i särskolan i motsvarande årskurser och ämnen. 

3. Gör det möjligt att undervisa i vissa ämnen i särskolan utan speciallärarutbildning mot utvecklingsstörning

Ytterst få särskolor har möjlighet att anställa egna lärare i praktiska och estetiska ämnen, i stället använder de ofta lärare från en närliggande grund- eller gymnasieskola. För lärarna innebär det ett fåtal undervisningstimmar per vecka i särskolan. I dag krävs dock att lärarna är behöriga i ämnet och även har gått den tre terminer långa speciallärarutbildningen med inriktning mot utvecklingsstörning för att få jobba i särskolan. 

Krav: 
Ändra behörighetsförordningen så att det blir möjligt att undervisa enstaka elever och grupper från särskolan i praktiska och estetiska ämnen utan speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning. 

4. Omfattande studier i specialpedagogik ska kunna motsvarighetförklaras

Bristen på speciallärare är stor. Under åren 1990–2007 fanns ingen speciallärarutbildning i Sverige, utan bara en specialpedagogutbildning. Sedan 2008 går det återigen att studera vidare till speciallärare med inriktning mot svenska eller matematik, och på senare år även mot andra inriktningar. Under den period då speciallärarutbildningen inte fanns, valde många rektorer att skicka lärare till de specialpedagogiska kurser som fanns utanför specialpedagogprogrammet. Allt för att tillgodose behovet av speciallärarkompetens på skolan. Men som nuvarande legitimationsreform är utformad omfattas inte speciallärarexamen av den motsvarighetsbedömning som finns för alla andra examina. Det innebär att oavsett hur mycket specialpedagogik en lärare har läst så måste hen gå speciallärarutbildningen. I bästa fall kan läraren få tillgodoräkna sig några tidigare kurser, men om de ingår i en annan examen måste läraren läsa om samma kurs en gång till. 

Krav:
Öppna upp behörighetsförordningen så att det blir möjligt att få utbildning inom specialpedagogik motsvarighetsförklarad som en speciallärarexamen. Ett lärosäte med rätt att ge speciallärarexamen ska utfärda motsvarighetsförklaringen och det ska ställas krav på studier om minst 90 högskolepoäng.