andreas
Foto: Henrik Witt

Leukemin fick styra skolgången

På Jönsbergska idrottskolan i Norrköping var det aldrig något snack om att tillsätta resurser när Andreas Johansson drabbades av leukemi.– Det viktigaste är att utse en kontaktperson, vara flexibel och stämma av med familjen, säger skolans dåvarande rektor Maria Lundberg.

När Andreas Johansson fick leukemi i årskurs nio kantades den första tiden av chock och oro bland alla på friskolan, som har 300 elever.

– Det var vår första elev som drabbats av något så allvarligt som cancer. Vi pratade mycket och det viktigaste var att han skulle bli frisk. Men vi var också överens om att hjälpa och stötta honom på alla sätt, säger Maria Lundberg. 

­Maria Lundberg utsåg Andreas mentor till kontaktperson Lisen Carlstedt och handledare för Andreas och hans familj eftersom de var trygga med varandra. Efter några veckor skrev de ett första åtgärdsprogram som utgick från veckoform och behandlingsprotokoll. De var noga med att inte göra det för snabbt och hela tiden revidera när det behövdes.
– Jag tycker inte att man ska ha för bråttom med att göra extremt detaljerade åtgärdsprogram. I början fick det räcka med målet att ha kontakt med Andreas.
När Andreas signalerade att han ville gå i skolan några timmar i veckan blev det viktigt att tänka flexibelt och ha en bred studieplan. När han ville ha hemundervisning såg skolledningen till att lösa det. Andreas gick ut nian med väl godkända betyg i många ämnen. Och från skolledningens håll har man lärt sig mycket.
Framför allt hur viktigt det är att kommunicera med barnet, familjen, klasskamraterna, personalen och sjukvården och att hela tiden utgå från elevens hälsa. Utmaningen har varit att vara flexibel och inse att, när det handlar om sjuka barn, kan man inte styra över tiden.
– I skolans värld är framförhållning och planering en stor del. Men vid sjukdomar måste du ändra efter hand, säger Maria Lundberg.

 

Fem tips från Maria:
1. Utse en handledare/kontaktperson som eleven känner och är trygg med.
2. Skriv åtgärdsprogram när chocken har lagt sig. Den första tiden måste fokus ligga på eleven som kämpar mot sjukdomen.
3. När det är läge, skriv mål men revidera varje vecka om det behövs. 
4. Kommunicera. Med barnet, familjen, klasskamraterna, personalen och sjukvården.
5. Var flexibel. När ett barn blir sjukt går det inte att styra över hur det går. Tänk brett och planera, men inte för mycket.

Artikeln är en samproduktion och har även publicerats i tidningen Barn & Cancer.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm