fridolin

Utbildningsminister Gustav Fridolin skriver debattinlägg med anledning av Liberalernas skolbudget.

Debatt

”Liberalerna säger nej till elever som behöver mest”

Debatt. ”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Liberalernas budgetpresentation var att koka soppa på en nedskärning. Det som presenterades som en satsning på skolan bestod egentligen i nedskärningar på andra delar av utbildningsbudgeten. Sammanlagt adderar Liberalernas plus och minus till en neddragning nästa år på ca 400 miljoner kronor och sammantaget över de tre kommande åren handlar det om nedskärningar på över 4 miljarder. Det Liberalerna verkligen prioriterar är skattesänkningar. Nästa år föreslår man skattesänkningar på 26 miljarder, och nio av tio kronor i skattesänkningar ska gå till de som tjänar absolut mest.

Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest. Liberalerna avvisar den förstärkning av statens finansiering för jämlikheten i skolan som efterlysts av profession och forskning i Skolkommissionen och som regeringen budgeterar för. Det är en investering som fullt utbyggd innebär att sex miljarder avsätts varje år för insatser med särskild prioritering av skolor och elever med tuffa förutsättningar. Det Liberalerna säger nej till är en investering som de som arbetar i skolan har varit med att ta fram. Det Liberalerna säger nej till är en investering som de som forskar om skolan har varit med om att ta fram. När forskning och profession efterfrågar samling för skolan gör Liberalerna tvärtom. Det är allvarligt.

Redan nu har regeringen gett skolor med tuffa förutsättningar möjlighet att anställa fler lärare, stärka elevhälsan och ge eleverna mer tid. Med Liberalernas budget skulle skolor i några av Sveriges tuffaste områden behöva börja avskeda personal istället.

I sin budgetpresentation försökte Jan Björklund få det till att de PISA-resultat som pekar i positiv riktning för Sveriges niondeklassare är hans förtjänst, medan de indikatorer som pekar på stora kvarstående utmaningar för skolan är regeringens fel. Det är en avancerad argumentation.

Sedan 2014 har behörigheten till gymnasiet förbättrats något i den största gruppen, elever med svensk bakgrund (från 90,7 procent till 90,8). Bland nyanlända elever har behörigheten förbättrats en dryg procentenhet sedan 2014 (från 27,1 till 28,4), medan den försämrats något bland elever med utländsk bakgrund som inte är nyanlända (varierar mellan 0,3 till 1,5 procentenheters försämring i de grupper som dessa elever statistiskt delas in i).

I grunden belyser vår egen behörighetsstatistik detsamma som PISA och TIMSS: den stora utmaningen framåt är ojämlikheten. Lärare och rektorer gör ett hårt jobb för att varje elev ska få de kunskaper de behöver, men förutsättningarna brister. Får vi inte bukt med ojämlikheten kommer inte resultatet i skolan fortsätta förbättras. Det är just därför vi gör stora investeringar i de skolor och för de elever som haft det tuffast. Det handlar om samverkansavtal mellan stat och kommun på skolor med stora behov, läsa-skriva-räkna-garanti i lågstadiet, fler speciallärare, utbyggd elevhälsa, studiehandledning, läxläsning på skoltid, lovskola, mer matte och svenska som andraspråk.

Det finns mycket kvar att göra. Vi får aldrig acceptera växande ojämlikhet. Just därför måste vi prioritera skolan före skattesänkningar. Jag hade önskat att ha Liberalerna med i den prioriteringen.

Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP)

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm