Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.
Höjda kunskapsresultat
Stärkt likvärdighet
Stärkt läraryrke
Fem stycken riktade statsbidrag till skolan tas bort, och delar av de resurserna förs istället över till likvärdighetsbidraget. Trots det blir totalsumman för det bidraget alltså betydligt lägre än vad regeringen aviserat tidigare. Det blir tydligt när Anna Ekström presenterar delar av höstbudgeten under rubriken ”Skolpaket för att alla elever ska lära sig mer”.
– Den ursprungliga planen var att höja till 6 miljarder 2020, men med den budget som togs av KD och M med stöd av SD gick mycket pengar till skattesänkningar. Vi har fått justera därefter. Jag hade varit glad om vi kunde höja redan nu, men i gengäld så blir det 6,2 miljarder till år 2021, säger Anna Ekström till Skolvärlden.
Regeringen har tidigare kritiserats för den stora mängden riktade statsbidrag till skolan – i fjol fanns 72 separata bidrag att söka för huvudmännen. De mindre kommuner och privata aktörer som kan sägas bäst behöva bidragen har inte mäktat med alla ansökningar. Den kritiken säger sig regeringen ha lyssnat på, och börjar nu minska antalet riktade bidrag genom att lägga ner vissa och flytta över de pengarna till andra.
Totalt är det 2,1 miljarder kronor som flyttas från bland annat lovsimskola och lågstadiesatsningen som utgör en del av likvärdighetsbidragets 4,9 miljarder för 2020.
– Vår förhoppning är att minska mängden byråkrati. Vi slår ihop statsbidrag med liknande syften. Vi kommer att fortsätta samla ihop statsbidrag så att vi får större och färre. Det ska vara lätt för huvudmännen att administrera. Så 2021 bakar vi in ännu fler i likvärdighetsbidraget. Det innebär mer pengar till de som behöver de mest, och det är en medveten prioritering från regeringens sida, säger Anna Ekström.
Likvärdighetsbidraget är pengar som ska gå just till att höja likvärdigheten i skolan. Det innebär att det är socioekonomiskt viktat så att kommuner med större behov får mer bidrag än rika kommuner.
Åsa Fahlén, ordförande på Lärarnas Riksförbund, tycker att budgeten är snålt tilltagen.
– Skolbudgeten är skral mot bakgrund av de behov som finns och att skolan redan är utsatt för en våg av nedskärningar i kommunerna. Till det kommer ett finansieringsgap på hela 90 miljarder som väntar kommunsektorn. Det blir rena helvetesgapet för skolan. Staten måste därför snarast ta över det ekonomiska ansvaret för skolan innan gapet vuxit. Politikerna måste våga språnget nu, säger hon.
Posterna är indelade i tre kategorier: ”Höjda kunskapsresultat”, där miljarden till lärarassistenter är den enskilt största, ”Stärkt likvärdighet” och ”Stärkt läraryrke”.
Pengarna till lärarutbildningen kommer presenteras tillsammans med hela budgeten nästa vecka.