asa_bild
Lista

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Här är kommunerna som skulle kompenseras mest:

1. Ljusnarsberg (procentuell ökning 25 %)

2. Lessebo (23 %)

3. Skinnskatteberg (23 %)

4. Katrineholm (20 %)

5. Uppvidinge (20 %)

6. Filipstad (19 %)

7. Tingsryd (19 %)

8. Perstorp (19 %)

9. Flen (18 %)

10. Hylte (18 %)

Källa: Lärarnas Riksförbund

I september presenterade regeringen ett föreslag på ett tillskott om 6 miljarder kronor till skolan, med en rättvis fördelningsprofil så att de som har det största behovet får ett större tillskott.

Pengarna ska fördelas efter behov för att bidra till att nå målet om en jämlik kunskapsskola, där vissa kommuner och fristående huvudmän får betydligt mer än andra. Pengarna ska fördelas till kommunerna efter särskilda kriterier som har att göra med socioekonomiska faktorer i områden där skolorna ligger.

Lärarnas Riksförbund har gjort en egen beräkning på att miljarderna skulle motsvara ett tillskott av 10 000 lärartjänster för hela landet. Men också hur pengarna kommer att fördelas mellan kommuner och län, samt hur många lärartjänster de skulle räcka till på respektive plats.

– Vi ser att likvärdigheten sjunker i svensk skola. Det är både för lite pengar men framförallt har vi varit för dåliga på att fördela. De här pengarna är just till för att öka fördelningen och skjuta till pengar där det behövs allra mest. Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare. Det är det man har velat visa med den här statistiken. Pengarna omsatta till lärartjänster skulle bli så här många lärare i respektive kommun, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

LR utgår från ett index över socioekonomiska faktorer från Statistiska centralbyrån (SCB). Den kommunen som ligger sämst till på indexet, och som därmed skulle ersättas mest ekonomiskt, skulle få en utökad lärarkår med så mycket som 25 procent. I kalkylen utgår förbundet från en lärarlön på 35 000 kronor i månaden.

– Nu vet vi att det är en lärarbrist, men kan man få till det då skulle det göra skillnad på riktigt för väldigt många elever. Det skulle framförallt nå de eleverna med allra störst behöv.

Åsa Fahlén tror att det här blir en satsning som både kan användas till lärartjänster, men som också kan användas till att öka lärarlönerna.

– Pengarna kan användas till det också. Ska vi få in fler lärare till yrket så är det två saker som gäller: det ena är att få upp löneläget och det andra är att se till att lärare får en attraktiv arbetsmiljö. Man får inte möjlighet att göra ett bra jobb och ha ett liv vid sidan av läraryrket. Det är inte okej, säger hon.

Den kommun som skulle gynnas mest av satsningen är Ljusnarsberg. Kommunen skulle få 8 nya lärartjänster, vilket motsvarar en ökning med 25 procent jämfört med i dag, enligt beräkningen från LR. Skinnskatteberg och Lessebo ligger strax bakom i toppen av de som gynnas. De båda få 23 procent fler lärare.

Tittar man enbart på tillsättandet av antalet nya lärartjänster ligger Eskilstuna bäst till. Kommunen skulle kunna tillsätta 162 nya lärare på heltid. Södertälje skulle få 157 nya lärartjänster och Botkyrka skulle få 129.

– Det går inte att trolla fram 200 nya lärare till en kommun. Men om alla huvudmän faktiskt hjälps åt och visar på att de här pengarna ska gå till undervisning och elevhälsa, då kommer det att bli mer attraktivt att vara lärare. Kan man se till att de befintliga lärarna på arbetsplatsen får en bättre arbetsmiljö så kanske fler stannar kvar i yrket, säger Åsa Fahlén.

Vad kan man använda pengarna till om man inte får tag på lärare?

– Det är svårt. Jag tror att man måste titta på varje skolas förutsättningar och utgå ifrån att det lärare vill göra, och det som faktiskt spelar roll för elevernas kunskapsutveckling, det är att man får tid för sin undervisning. Att man kanske till exempel får mer tid med samma elevgrupp, man kanske ska få skippa vissa arbetsuppgifter för att ägna sig mer åt sin undervisning, och man kanske behöva förstärkning på kuratorsresursen för att lärare ska kunna släppa de arbetsuppgifterna. Man måste nog dock se det som ett långsiktigt projekt. Använda pengarna till att hålla kvar lärare, säger Åsa Fahlén.

Ser du några risker med hur pengarna kan användas?

– Jag pratade med Gustav Fridolin förra veckan och sa just det att det är viktigt att man hittar en formulering kring de här pengarna så att det inte riskeras att användas till vad som helst. Just att de svaga eleverna har tappat allra mest i skolan det är det som de här pengarna ska vara en hjälp i att åtgärda. Det är alldeles för många elever i dag som inte möts av en lärare.

Sugen på att läsa mer? Se vad det innebär på läns- och kommunnivå i excelfilen i faktarutan.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm