Liten lönespridning bland lärare
Läraryrket hamnar långt ner på listan över möjligheten att göra lönekarriär. Det visar Ledarnas Lönekarriärbarometer för 2014.
– Vi vill se en ökad lönespridning. Hela lärarkollektivet tjänar på det och det gör yrket mer attraktivt, säger Anders Almgren, Lärarnas Riksförbund.
I granskningen jämförs lönekarriärutrymmet för olika yrken. Det man utgått ifrån är det procentuella avståndet mellan medianlön och lönerna bland de tio procenten som tjänar mest inom respektive yrkesgrupp.
Yrken i urval och placering
Nr 1 Värdepappersmäklare (153,3 procent), 96 600 kronor (Skillnad mellan medianlön och högsta lön)
Nr 11 Advokater och åklagare (72 procent), 33 500 kronor
Nr 261 Gymnasielärare, allmänna ämnen (15,8 procent), 4500 kronor
Nr 262 Grundskollärare (15, 8 procent), 4200 kronor
Nr 286 Lärare i estetiska och praktiska ämnen (13, 6 procent), 3700 kronor
Nr 288 Gymnasielärare i yrkesämnen (13,1 procent), 3100 kronor
Nr 289 Barnskötare (12, 7 procent), 2700 kronor
Nr 292 Förskollärare och fritidspedagoger (12,5 procent), 3100 kronor
Liten lönespridning innebär att det är svårt att göra lönekarriär. I yrken med liten skillnad mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst ger det också liten utdelning i lönekuvertet till den som presterar lite extra.
Ledarnas Lönekarriärbarrometer för 2014 visar att lönespridningen är mycket liten inom många yrken i Sverige. Framförallt gäller det yrken i välfärdsektorn. Av 305 kartlagda yrken hamnare gymnasielärare först på plats 262. Övriga lärarkategorier hamnar ännu längre ner på listan.
Enligt Anders Almgren, förste vice förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund, har man ända sedan man började tillämpa individuell lönesättning drivit på för att lönespridningen ska bibehållas eller öka.
– Det här är en viktig fråga för oss. Om man har dålig lönespridning i en yrkesgrupp så är det svårt att få upp kollektivets löner. Så hela lärarkollektivet gynnas av att det finns individer som tjänar mer, säger han och fortsätter.
– När vi lämnade tarifflönesystemet så var lönespridning på 40 procent, nu är den nästan halverad. Det är ingen utveckling som vi vill ha, vi hade snarare tänkt oss att lönespridningen istället skulle bli större.
Anders Almgren lyfter också fram att yrkets attraktionskraft ökar om det finns möjlighet att tjäna mer och mer under ett yrkesliv. Det ska också löna sig att göra ett bra jobb. Men alla ser inte positivt på en ökad lönespridning.
– Vi har medlemmar som menar att när man jobbar med arbetslagsarbete så är det svårt att urskilja vem som gör vad och vem i gruppen som är bättre och vem som är sämre. Jag kan förstå den känslan men samtidigt är det ju så att även när man jobbar i grupp så vet man vem som är lite bättre, säger han.
Och skulle en nyutexaminerad kollega lyckas komma in med en hög lön så är det bara att gratulera säger Anders Almgren.
– Det bidrar till att höja lönepotten för kollektivet. Man gynnas i längden av att det finns personer runt omkring som har hög lön.
Generellt sett är lönespridningen betydligt mindre för kvinnor än för män. Även inom ett och samma yrke kan skillnaderna vara olika stora. Inom läraryrkena är dock skillnaderna mellan könen små.
Störst chans att göra lönekarriär finns i storstäderna, Stockholm toppar listan med en lönespridning på 76 procent. Minst är spridningen i Kalmar med 37 procent. Detta förklaras till viss del av att det finns fler välbetalda yrken i storstadsregionerna men löneutvecklingen kan se mycket olika för ett och samma yrke beroende på var i landet du bor. För en bibliotekarie i Stockholm är skillnaden mellan medianlön och högsta lön nästan 7000 kronor, i Sundsvall 3000 kronor.
Ett problem som Anders Almgren lyfter upp är att lärares löneutveckling ofta avtar efter att man passerat 50.
– Då tycker arbetsgivaren att ”de har ju så hög lön” och så då får man inte den premie som man egentligen är värd eftersom man har hög lön jämfört med de andra. Arbetsgivaren satsar på de yngre i stället.