Annons
Foto: David Polberger

Livsviktigt för normbrytare

Publicerad 24 februari 2014

Fakta

UngArt-skolan i Malmö

Skolan har för tillfället tio elever i åk 7–9 och nästan lika många anställda på hel- eller deltid. 

Vid sidan om den vanliga läroplanen läggs stor vikt vid social färdighetsträning. Verksamheten började som anpassad studiegång år 2000 och sex år senare kom skolan igång. Elevantalet har varierat genom åren, men nästan alla har varit killar.

UngArt har också utbildningar och öppenvårdsprogram för ungdomar med problembeteenden.

Relaterat

Till den lilla UngArt-skolan i centrala Malmö kommer elever som inte har fungerat i den vanliga skolan. De behöver särskilt stöd inte bara i undervisningen utan också för att förändra sitt beteende. Det kan handla om hot och våld, men ofta om brister i det vardagliga umgänget med andra människor.

Här finns elever som varit frånvarande från skolan i ett par år. Det de har gemensamt, säger läraren Kim Gustavsson, är att de bryter mot normerna i samhället. Hos UngArt arbetar man mycket med attityder och värderingar, även på fritiden där en del av eleverna har särskilda coacher.

Inte minst gäller det synen på tjejer. När tre killar i Stockholmstrakten nyligen friades i rätten från misstankarna om gruppvåldtäkt var det en signal från samhällets sida som UngArt-eleverna noterade, menar läraren Khalil Wahid.

Awatif Nasr: Våra lektioner i ämnet livsviktigt handlar mycket om det sociala, om hur man kan bete sig i olika situationer i stället för på det sätt som de är vana vid. Jag tror också att de behöver beröm, att de får höra när de gör någonting bra.

Khalil Wahid: Vi kan inte säga att vi är världens bästa pedagoger. Vi har inte den hemtrevligaste skolmiljön. Det vi har är vuxentäthet, vilket gör att eleverna hela tiden syns. De kan inte gömma sig och de kan inte bete sig hur som helst utan att det får konsekvenser.

Kim Gustavsson: Alla lärare här har gemensamma regler. Det går inte att förhandla med den enskilda läraren. Om lärare har olika ordningsregler blir det konflikter i klassrummen. 

David Kliba: Genom att vi också arbetar med coacher för att stödja eleverna utanför skolan kan vi förstärka positiva beteenden. Till vardags har vi enormt mycket social färdighetsträning. Vi går och äter med eleverna på en annan skola. Ska man stanna vid röd gubbe vid övergångsstället? Ska man hjälpa den gamla damen med käpp? Många av våra elever struntar i grundläggande beteenden eller vet inte alls hur man gör. Den attityd de kommer med kan vara svår att hantera. 

Vad är det för värderingar ni vill göra något åt?

Khalil: Det finns en väldigt nedvärderande syn på tjejer. Det är mycket prat om att tjejer är horor hit och horor dit. Sedan finns en stark främlingsfientlighet riktad mot svenskar. Det pratas väldigt illa om svenskar. 

David: Våra elever kan vara kränkande både mot män och mot kvinnor. Om de för fjorton år sedan stod femton centimeter från ens ansikte när de var upprörda, så har de nu flyttat ett antal centimeter närmare. För många som jobbar med barn och ungdomar är det en fruktansvärd stressfaktor om en ilsken person som säger nedvärderande saker står fem centimeter från deras ansikte. Man har också ett grövre språk än för tio år sedan när man pratar om andra människor. Det har blivit svårare att fånga individen och plocka ut honom ur sammanhanget. Men här får eleverna chansen att bete sig på ett annat sätt eftersom vi är övertydliga i det vi gör.

Awatif: Inför mig säger de inte så mycket, kanske för att jag är kvinna, men jag vet att det är grovt när de pratar om tjejer. Det räcker att en tjej kommer på en fest – då är hon automatiskt hora.

Khalil: Det är det språket och de värderingarna de lever med. De umgås aldrig med någon som har en jämställd människosyn. Har man många ungdomar med en nedvärderande kvinnosyn samlade på ett ställe smittar det av sig.

David: Vi reagerar alltid på sådant vi ogillar och när eleverna uttrycker sig nedvärderande ber vi dem att formulera sig annorlunda. Vi berättar också hur språkbruket kan tolkas och vad det kan leda till. 

Vad är det som gör att andra hänger på dem som har den här attityden? 

Khalil: Oftast har de ett fysiskt övertag. De behöver inte ens hota någon. Det är en skrämmande tanke att ifrågasätta eller säga emot. På många skolor vågar inte heller lärarna ta den diskussionen.

Kim: Många av våra elever har ett kränkande beteende och de omsätter det också i handling på fritiden. Har man stora elevgrupper är det svårare att arbeta med sådana här värderingar, som styrs av den starka och farliga inneklicken.

Finns det någonting i ert arbetssätt som lärare på större skolor kan ta till sig?

David: Vi har en viss spelstil i personalgruppen – kalla den rysk eller kanadensisk hockey – och vi backar upp varandra. Vi vill visa att det finns andra sätt att lösa konflikter på. Vi förenas i frågan vad vi behöver för att känna lugn och trygghet när vi möter ungdomarna. Vi berättar för varandra om olika situationer, går igenom dem, antecknar, ger varandra stöd. 

Kim: En enkel sak är att när vi kommer till skolan hälsar all personal på eleverna. Det är ett sätt att bygga upp en relation, att hälsa eleverna välkomna.

Khalil: Om du ska ändra attityder och beteenden måste du börja med att skapa en relation. I större skolor har du tjugo elever i klassrummet och fyra olika klasser. Hur nära kan du komma åttio elever? Jag kan sitta i matsalen med en elev och äta lunch. Vi kan prata om vad vi har gjort under helgen.

David: Någonstans runt fjärde klass börjar man släppa det här med att lära ut sociala koder. Åker man hem till sin mamma över jul får man följa hennes rutiner, det spelar ingen roll att man är 44 år. Vad är det som gör att vi i tio-elvaårsåldern börjar släppa efter när det gäller de basala vardagsbeteendena?

Khalil: Det viktiga är inte bara att eleverna får en struktur, det ska också finnas en struktur och tydlighet bland dem som jobbar i skolan. Som anställd behöver jag en struktur för att kunna skapa en struktur. Tydliga ramar. Då kan jag också få mina elever att gå åt ett visst håll.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons