LR-ja till krav på privata aktörer i skolan

Lärarnas riksförbund efterlyser ett helhetsgrepp om hur och på vilket sätt privata aktörer ska få agera i skolan, och skriver att kraven i slutbetänkandet ”Krav på privata aktörer i välfärden” är ett steg i rätt riktning, men riskerar att inte leda till någon verklig förbättring. 

Till exempel vill förbundet ha strängare regler kring vinster. Efter rimliga löner och ersättningar till ägarna så ska resterande överskott återinvesteras i samma verksamhet, i Sverige. Man ska inte få lov att till exempel starta nya skolor utomlands med hjälp av den skolpeng man fått genom skolor i Sverige, eller betala ”koncernbidrag” till sina ägare som sedan pytsas ut i ett annat företag inom samma koncern – eller som läggs på hög i ett skatteparadis.

LR vill också begränsa den fria etableringsrätten. Det ska finnas ett faktiskt behov av fler skolor, också i ett längre perspektiv, för att nya skolor ska få etablera sig på en ort. Annars riskerar överetablering att leda till nedläggningar som drabbar elever och personal. Därför vill de att regeringen snarast ska tillsätta en utredning om dimensioneringen av svenska skolor.

En aktör som vill öppna en ny skola ska dessutom kunna lämna in en plan för att täcka alla verksamhetens kostnader, rekrytering av behöriga lärare, och ordentliga skollokaler med tillgång till laborationsutrustning, utrymme för idrott och hälsa med mera.

Regeringens utredning konstaterar att utbildning som läggs på entreprenad är något som bör ses över, men kommer inte med några förslag den här vändan. LR är tydliga med sin ståndpunkt i sitt remissvar: Utbildning ska inte få läggas på entreprenad, de aktörer som bedriver skolverksamhet ska utföra utbildningen själva. Aktörer som pressar ner priserna för att vinna upphandlingar försämrar kvaliteten på utbildningen, menar förbundet.

LR tycker att de regler som nu diskuteras för privata aktörer ska gälla även kommunala huvudmän, i den mån det är applicerbart.