LUF: Inför centralrättning av nationella prov

Eleverna har börjat för terminen och sällan har debatten om den svenska skolan varit lika intensiv. Den 2/9 presenterade Skolinspektionen en rapport som visar stora skillnader i bedömningen av de nationella proven. Från ett rättssäkerhetsperspektiv är det problematiskt att elevers svar inte bedöms jämlikt. Ett sätt att lösa problemet är att införa centralrättning av avidentifierade prov. Centralrättning skulle dessutom minska lärarnas administrativa börda och därmed frigöra tid till undervisning.

Att sätta betyg är viktig myndighetsutövning då människors framtidsmöjligheter påverkas mycket. Vanligtvis är nationella prov en stor del av betygssättningen. Det är därför betydelsefullt att svaren tolkas likvärdigt och med hög rättssäkerhet, oavsett vilken kommun, skola eller klass eleven går i. Objektiv bedömning av större arbeten görs bäst av någon som inte känner provskrivaren. Därför rekommenderar Skolinspektionen avidentifiering och samrättning av nationella prov. Likvärdigheten skulle öka ytterligare om proven centralrättades.

I grunden är det bra att nationella prov har införts i fler ämnen, då nationella prov är ett värdefullt instrument för att följa elevers kunskapsutveckling. Att lärare ägnar en stor del av sin arbetsdag åt administrativa uppgifter är emellertid ett stort problem. Forskning visar att ökad lärarledd tid är en av de viktigaste faktorerna för att förbättra elevers resultat. Folkpartiet har minskat lärarnas kontorstid genom att exempelvis ändra kravet att individuella utvärderingar måste göras två gånger per läsår till att de ska göras en gång varje läsår. Centralrättning skulle ytterligare öka tiden lärarna kan ägna åt undervisning.

Både socialdemokrater och miljöpartister vill öka lärartätheten. Studier visar dock på att lärartäthet inte påverkar elevers resultat nämnvärt. Det avgörande är vad lärarna gör på sin arbetstid, inte hur många de är. Naturligt är också att undra vilka S och Mp hade tänkt anställa. För första gången på länge har nu lärarprogrammet fler sökanden än platser, men söktrycket är ojämnt. I augusti hade endast åtta lärarstudenter antagits till ämneslärarutbildningar i kemi. Det ser nästan lika dystert ut för de andra naturvetenskapliga ämnena, samt för moderna språk. Mot bakgrund av de siffrorna står det klart att det är bättre att nyttja de lärare som redan finns.

Internationellt är Sverige tämligen unikt med att låta den enskilde läraren själv bedöma viktiga prov. Sverige är också ett särfall eftersom skolan är välfinansierad men ändå misslyckas med att hålla en hög kunskapsnivå. Införande av centralrättning skulle onekligen innebära en kostnad, men det skulle också frigöra de resurser som krävs för att ta igen kunskapsglappet till andra länder.

Att den svenska skolan har problem har knappast undgått någon. Tyvärr kommer de rödgröna med populistiska förslag som har dåligt stöd i forskningen. För att förbättra kunskapsnivån krävs en rättssäker skola med mer lärarledd tid. Jan Björklund har sagt sig vara positiv till att vissa delar av proven centralrättas. Vi vill nu att centralrättning av avidentifierade nationella prov ska vara ett av Folkpartiets vallöften.

Kajsa Dovstad, förbundsstyrelseledamot Liberala ungdomsförbundet
Linnéa Bjärum, andra vice distriktsordförande Liberala ungdomsförbundet Skåne
Marianna Nasr, distriktsstyrelseledamot Liberala ungdomsförbundet Skåne