Annons
Foto: Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Bild 1/4

Lundsberg i nytt ljus

Publicerad 23 januari 2013

Sveriges mest omtalade och debatterade skola. Skolvärlden har besökt Lundsberg och lyssnat på personerna som hittills inte hörts i debatten: lärarna. De tycker att de både behandlats orättvist och blivit dömda på förhand.

Det är vinter. Termometern visar 22 minusgrader utanför fönstret. Innanför, på sitt välfyllda kontor, sitter Staffan Hörnberg. Han är rektor och verksamhetschef vid Lundsbergs skola.

Under den senaste tiden har det stormat mycket kring Lundsberg. Bilden av en skola fylld av hot, våld och trakasserier har målats upp i media. I debattprogram på tv har riksinternatet väckt starka känslor.

Har ni städat undan allt obekvämt inför vårt besök?

– Haha, nej. Jag har faktiskt inte sagt till någon förutom några lärare att ni kommer, säger Staffan Hörnberg. Det är viktigt att ni själva får bilda er en uppfattning av verksamheten.

En bit bort i korridoren finns lärarrummet. Där har man, tack vare ett stort panoramafönster, en fantastisk utsikt över sjön som ligger precis intill skolan.

Här möter vi tre av skolans lärare:

Anders Gustavsson (AG) är lärare i matematik och fysik. Elin Blom (EB) har religion, historia och filosofi samt SO i årskurs 9. Jonas Grönberg (JG) är engelsklärare och kommunombud för Lärarnas Riksförbund. De är alla trötta på bilden av det hemska Lundsberg.

JG: Jag känner stolthet över att jobba här, men visst hamnar man ofta på defensiven och känner att man måste försvara att man jobbar här. Det har varit jobbigt det senaste dryga året.

Vad anser ni är felaktigt i det som har rapporterats?

AG: Att det skulle ske systematiska kränkningar som vi på något sätt blundar för, det är ju vansinne. Vi reagerar så fort någon ens uttrycker sig lite sexistiskt. Det man ofta läser är att kränkningar skulle vara sanktionerade av oss vuxna, och det är de definitivt inte.

EB: Bilden av att vi vuxna inte reagerar och går runt och blundar är egentligen det som har varit mest frustrerande.

Det har dock kommit uppgifter från flera håll om att det skulle finnas en kultur av kamratuppfostran som sitter i väggarna här. Hur ser ni på det?

– Vi försöker naturligtvis att slå sönder dem, om det skulle uppstå sådana strukturer. Men det är ju ingenting unikt för den här skolan att det är skillnad mellan årskurserna. När jag började i sjuan på min kommunala skola var jag rädd för niorna där, och när jag började i gymnasiet var man rädd för de som gick i trean. Så är det väl här också, att ettorna är lite försiktiga i början. Men det finns ju inga regler som säger att de äldre får göra någonting mot de som är yngre, och ser vi något så stoppar vi det på en gång.

EB: Det är något som vi har jobbat jättemycket med och pratat med eleverna om.

Hur har ni påverkats av uppståndelsen?

AG: Uppmärksamheten är så extrem på den här skolan. När jag blev slagen på min kommunala skola så var jag glad om sjuksyster hade öppet så att jag kunde få ett plåster. Här kommer Kalla fakta, Uppdrag granskning, Skolinspektionen, Skolverket, polisen… Ingen får naturligtvis bli slagen, det är inte det jag säger. Men det finns helt plötsligt hur mycket resurser som helst för att utreda just här.

AG: På en kommunal skola kan det vara knivdåd utan att det händer någonting.

Anders Gustavsson berättar att hans dotter blev mobbad i den kommunala skolan i Kristinehamn några mil bort.

– Hon fick byta klass till slut. Då kom inte Skolinspektionen, och polisen hade inte en tanke på att utreda det. Och då är det dessutom samma polis som utreder händelserna här.

Vad får ni för reaktioner från lärare på andra skolor?

JG: När det gäller andra lärare så är de oftast mer upplysta och tycker att fokuset på Lundsberg är konstigt. Det var någon som sade att Skolinspektionen borde komma till deras skola istället, eftersom han faktiskt hade stoppat just ett knivslagsmål ute i korridoren bara några dagar tidigare.

AG: I stort sett alla i min familj är lärare och de tror inte på det jag berättar. För många av dem är Skolinspektionen en myt, ungefär som tomten. De kommer inte och kan inte göra något.

Det är ingen större skillnad resultatmässigt hos eleverna. Men bakgrundsmässigt är det skillnad. Många som går här kommer från en elit i samhället.

AB: En ekonomisk elit, ja.

Gör det dem annorlunda som elever?

JG: Jag måste säga att när jag stänger mitt klassrum så är de som vilka elever som helst. Om jag jämför med kommunala skolor jag arbetat på så kanske det finns ett bättre fokus, generellt sett.

AG: Och deras föräldrar vill att de ska ha en bra utbildning, i och med att de betalar dyrt för att ha barnen här.

Filip Zakrisson (FZ), Philip Wassén (PW) och Gustav Kalling (GK) är elever som bor på samma elevhem. Vi sitter i ett av rummen på elevhemmet och de berättar om hur det är att gå på Lundsberg.

GK: Det är en stor omställning. Istället för att bo med bara familjen så hamnar man med 40 grabbar omkring sig hela tiden. I början var det klart att man var nervös, men efter bara någon vecka så kändes allt jättebra.

Vilken är största skillnaden mot en vanlig skola?

FZ: Det är gemenskapen. Man blir så nära vänner, på ett sätt som jag inte har upplevt förut.

PW: Det är en speciell gemenskap även med andra som gått på Lundsberg. Min morbror gick här, på samma elevhem. Jag känner en större samhörighet med honom nu.

De känner inte igen sig i bilden av Lundsberg som beskrivs i media. Men de berättar att det skett förändringar till det positiva i fördelningen av sysslor. De som går i trean har nu samma mängd sysslor som de i ettan, till skillnad från tidigare då treorna knappt hade några sysslor alls.

På Lundsberg niar elever besökare. När någon kommer in i klassrummet reser sig hela klassen upp. Samma sak i korridorerna om besökare eller lärare kommer gående.

– Jag tyckte att det var väldigt ovant med niandet när jag började här, säger Michael Lisberg, utbildningskoordinator och lärare i matematik och fysik.

– Vi jobbar med att försöka få bort det hos eleverna, men det är ingenting som sker över en natt. Eleverna vill vara artiga mot varandra och mot gäster, men man har haft svårt att hitta former för det. Jag tror egentligen inte att man vill ha kvar själva niandet, men man är väldigt mån om att ta väl hand om varandra och besökare.

Så det är ingenting som kommer från skolledningen?

– Artigheten vill vi ju absolut att den ska finnas och att våra elever ska lära sig hur man beter sig i det sociala sammanhanget. Men skolledningen vill inte att man ska hålla på att nia eller bocka och buga. Vi vill lära eleverna ett modernt sätt att vara artig på.

Enligt rektorn Staffan Hörnberg måste man gå långsamt fram för att få bort niandet:

– När vi förändrar någonting så har jag samma skyldighet mot eleverna att inte kränka dem. Det är upp till var och en om man vill nia någon, och jag tycker att det är fel att auktoritärt förbjuda någon att säga något sådant. Stegvis så har fler och fler elever börjat dua mig, och det är så det måste ske. Men vi har varit glasklara, jag och styrelsen, att det är någonting som ska försvinna – eftersom det inte är tidsenligt.

I samband med den tunga kritiken mot skolan har man valt att införa ett nytt datasystem för anmälningar om bland annat kränkande behandlingar. I sin roll som utbildningskoordinator är Michael Lisberg ansvarig för systemet.

Vem som helst på skolan kan koppla upp sig och göra en anmälan, antingen genom att stå med sitt namn – eller anonymt.

– Andelen anonyma anmälningar har dock minskat kraftigt sedan de, efter att vi lämnat dem vidare till Skolinspektionen, gick att läsa i tidningarna. Det är synd, säger Michael Lisberg.

När någon gör en anmälan dyker den direkt upp som ett mejl hos rektorn. Han utser då en grupp lärare eller annan personal som ska ansvara för att ärendet blir ordentligt utrett alternativt polisanmäls. Alla som ingår i utredningen kan se utvecklingen i systemet, och alla tillägg och förändringar synkas.

– Systemet är jättebra. Förut gjordes detta i pappersform, och då är det lätt att saker hamnar mellan stolarna, säger Michael Lisberg.

Både han och Staffan Hörnberg anser att skolan är bra på att ta hand om incidenter som rapporteras.

– Vi ska absolut ta konsekvenserna när vi gör fel, men det får inte bli oproportionerligt. Jag blir ledsen när det känns som att folk har en bild av skolan genom exempelvis boken ”Ondskan” – och sen bara gör allt för att bekräfta den, säger Staffan Hörnberg.

(”Ondskan” skrevs av Jan Guillou på 1980-talet om den nu nedlagda internatskolan Solbacka)

Dagarna på Lundsberg har sina invanda rutiner. Efter middagen på elevhemmen är det läxläsning i en och en halv timme för alla elever. Antingen sitter man på sitt rum, något som de anställda på elevhemmen håller koll på, eller så går man till skolan där lärare varje kväll har schemalagd tid att hjälpa eleverna. Vissa elever går till biblioteket, där man också kan få hjälp.

I dag är det Lars Rönngren, lärare i kemi och matematik, som har läxhjälpen. Den här gången är det bara fem elever som valt att få assistans där.

– Det är väldigt mysigt här. Man får en bra kontakt med eleverna och det är en familjär stämning. Den typen av undervisning är väldigt unik, när man får så mycket tid med varje elev.

Lars Rönngren bor på skolan, bara ett stenkast från ett av elevhemmen. Upplägget med sena kvällar då och då passar honom bra.

– För mig som bor här och inte har någon familj så är det rätt skönt. Om man däremot hade haft familj så hade det nog varit kämpigare.

Stephanie Damjanovic är en av eleverna som tar tillfället i akt att få extra tid med läraren:

– Jag har alltid haft dåligt självförtroende i matematik, men jag har fått väldigt mycket stöd av min lärare här.

Senare på kvällen är det innebandymatch i skolans gymnastiksal. Elevhemmen Björke och Skogshult möts.

– Jag skulle säga att det är låga odds på Björke, de brukar vinna, säger Lars Rönngren, som är på plats och kollar på matchen.

På varsin sida av honom står lagens hejaklackar. De skriker ramsor och har med sig flaggor i elevhemmens färger.

Eleven Lucas Josefsson står i innebandyhallen och vallar sina skidor omsorgsfullt medan matchen pågår i bakgrunden. På sommaren tränar han mycket rodd.

– Träningsmöjligheterna är jättebra här. Båtarna är hur fina som helst, säger han och fortsätter:

– Det är tack vare Lundsberg som jag har börjat med de här sporterna. Nu funderar jag på att börja tävla i skidor inne i Filipstad.

Idrotten är starkt kopplad till Lundsberg. På området finns möjlighet att utöva nästan all typ av sport. Utöver roddbåtarna och elljusspåret för skidåkning finns tennisbanor, fotbollsplan, två gymnastiksalar, skyttebanor och stall. Bland mycket annat.

Innebandymatchen blir jämnare än förväntat. Skogshult håller länge jämna steg, men Björke vinner till slut med 4–2.

Eleven Frédérique Arnheim sitter på caféet med kompisarna Astrid Tamm och Hedvig Janson på kvällen.

– Man märker att det har varit tungt för lärarna. Jag tror att de har känt sig felaktigt anklagade, säger hon.

– Det är tråkigt att det bara skrivs negativt när det har förändrats så himla mycket. Jag förstår inte vad media och Skolinspektionen är ute efter.

Rektor Staffan Hörnberg är inte heller nöjd med Skolinspektionens agerande. Han har dock tidigare inte velat gå till motangrepp, eftersom han ansett att det inte skulle gynna skolan. Enligt honom inträffade den första inspektionen på veka grunder. Anledningen var bland annat de uppgifter som hade lämnats till Skolinspektionen från en vikarie som hade varit anställd under fem dagar och hans sambo, också hon tidigare anställd.

– Det som inte har kommit fram i rapporteringen är att vikarien agerade på ett sådant olämpligt sätt att det resulterade i fyra allvarliga anmälningar från elever, personal och föräldrar under de fem dagar han tjänstgjorde. Situationen blev snabbt ohållbar och han ombads att avbryta sin tjänstgöring. Han framförde då tillsammans med sin sambo ett hot om hämndaktioner mot skolans ledning och personal om han inte skulle få fast anställning på det elevhem där han vikarierat.

Skolan har också låtit professor Wiweka Warnling-Nerep titta på Skolinspektionens agerande. I en promemoria kritiserar hon myndighetens arbete kraftigt. Enligt henne finns det i det ursprungliga beslutet från Skolinspektionen uppgifter som är ”uppenbart felaktiga” och ”flera påståenden som inte verifieras”.

 

Lundsbergs skola

Grundad: 1896 av William Olsson.
Ligger: I Storfors kommun, Värmland.
Årskurser: Högstadium och gymnasium.
Antal lärare: 27.
Antal elever: Ungefär 200 per läsår.
Elevhem: Björke, Skogshult, Klätten, Forrest Hill, Herrgården och Gransäter.
Årskostnad för internatet: 200 000 kronor.
Sporter i urval som kan utövas på skolan: Rodd, fotboll, tennis, innebandy, ridning.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Lärare och elever får ta smällen av inkluderingen”

Debatt

Inkluderingstanken tar inte hänsyn till klassens övriga elever, menar Therese Vänerljung: ”Tanken med inkludering är god men att till varje pris hålla fast vid idéen gör att många elever mår mycket dåligt.”

Kommentera
Annons
Annons

Nya siffror: Färre lärarjobb att söka

Lärarbrist

Det fanns närmare 4 000 färre lediga lärarjobb att söka under årets första sju månader, jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Annons

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Lärarstudent

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning?
Skolvärlden träffade tre lärarstudenter för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger. 

”Vi kan aldrig ge blivande lärare all kunskap”

Lärarutbildning

Lärarutbildningen väcker debatt och kritikerna pekar på brister som undermålig kvalitet och att metodik saknas.  
– Vi kan aldrig skapa en lärarutbildning som ger en blivande lärare all kunskap och alla färdigheter som behövs under ett helt yrkesliv, säger Esbjörn Larsson vid Uppsala universitet.

Annons
Annons
Valet 2018
Annons

Webb-tv: ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Valet 2018

* Vad vill Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt göra åt lärarnas arbetssituation?
* Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet.
* Varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Se när gymnasieläraren Ragnar Sjölander möter partiledaren för att få svar på sina frågor – av lärare för lärare.

Valkollen av lärare för lärare – vet du vad partierna vill med skolan?

Valet 2018

Lärarveteranen Ragnar Sjölander träffade ledarna för riksdagspartierna i Skolvärldens intervjuserie ”På rast med…” för att belysa skolpolitiken inför valet. 
– Jag tror intervjuerna ger en hygglig uppfattning om vad partierna står för, säger han.

L: Anställ 18 000 lärarassistenter

Skolpolitik

Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.

2 miljarder för att stoppa lärarbristen: Plugga och få lön

Lärarbrist

Miljöpartiet vill möta den alarmerande lärarbristen med att locka fler till att kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, och få full lön.

Nu ska fler kunna bli lärare

Lärarbristen

Regeringen vill öppna fler vägar till läraryrket. Därför ska nu fler kunna få befintliga kunskaper validerade eller vidareutbildas för att bli behöriga lärare.

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Nya lagar

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF

Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Stöd och anpassningar

Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

”Ge läraren makten att avgöra när särskilt stöd ska sättas in”

Kommentar

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.
– Det är en väldigt problematisk situation i dag, allt kan inte lösas i ett klassrum av en lärare, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så blev deras skola NPF-säkrad

NPF

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

NPF

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

Hur kan vi som nation tillåta detta att pågå?!?

Lärarbristen

Situationen med outbildade lärare blir värre och värre. ”Hur kan det komma sig att vi år ut och år in stannar kvar i ett uppenbart dysfunktionellt decentraliserat system både för lärarförsörjning och lönemodeller med mera?”, skriver Per Kornhall.

Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Undervisning

I Bjuv har satsningen på språkorienterad undervisning höjt skolresultaten och förbättrat arbetsmiljön för lärarna.

Skolan måste lära ut barns rättigheter

Debatt

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Kommentera

Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad

Pride 2018

Den bristande likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisning i landet, och hur det kan bli bättre. Det var fokus för ett seminarium under Europride i Stockholm.

Regeringen utreder SFI

SFI

En ny statlig utredning av SFI ska få fler asylsökande att etablera sig snabbare.
– Vi har väldigt många asylsökande i landet och ser samtidigt en brist på utbildat folk på arbetsmarknaden. Där är SFI väldigt viktigt, säger Anna Ekström (S) till Skolvärlden.

Författaren: ”Man missar att stötta lärarna”

Lärarprofessionen

Om inte lärarna tar tillbaka makten över sin vardag kommer lärarbristen aldrig kunna hejdas. Och det gäller att skapa trygghet i yrket.
– Man missar att stötta lärarna och låta dem utveckla sin praktik, säger författaren Alex Quigley.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons