Annons
 - Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Bild 1/4
 - Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Bild 2/4
 - Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Bild 3/4
 - Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Bild 4/4

Lundsberg i nytt ljus

Publicerad 23 januari 2013

Sveriges mest omtalade och debatterade skola. Skolvärlden har besökt Lundsberg och lyssnat på personerna som hittills inte hörts i debatten: lärarna. De tycker att de både behandlats orättvist och blivit dömda på förhand.

Det är vinter. Termometern visar 22 minusgrader utanför fönstret. Innanför, på sitt välfyllda kontor, sitter Staffan Hörnberg. Han är rektor och verksamhetschef vid Lundsbergs skola.

Under den senaste tiden har det stormat mycket kring Lundsberg. Bilden av en skola fylld av hot, våld och trakasserier har målats upp i media. I debattprogram på tv har riksinternatet väckt starka känslor.

Har ni städat undan allt obekvämt inför vårt besök?

– Haha, nej. Jag har faktiskt inte sagt till någon förutom några lärare att ni kommer, säger Staffan Hörnberg. Det är viktigt att ni själva får bilda er en uppfattning av verksamheten.

En bit bort i korridoren finns lärarrummet. Där har man, tack vare ett stort panoramafönster, en fantastisk utsikt över sjön som ligger precis intill skolan.

Här möter vi tre av skolans lärare:

Anders Gustavsson (AG) är lärare i matematik och fysik. Elin Blom (EB) har religion, historia och filosofi samt SO i årskurs 9. Jonas Grönberg (JG) är engelsklärare och kommunombud för Lärarnas Riksförbund. De är alla trötta på bilden av det hemska Lundsberg.

JG: Jag känner stolthet över att jobba här, men visst hamnar man ofta på defensiven och känner att man måste försvara att man jobbar här. Det har varit jobbigt det senaste dryga året.

Vad anser ni är felaktigt i det som har rapporterats?

AG: Att det skulle ske systematiska kränkningar som vi på något sätt blundar för, det är ju vansinne. Vi reagerar så fort någon ens uttrycker sig lite sexistiskt. Det man ofta läser är att kränkningar skulle vara sanktionerade av oss vuxna, och det är de definitivt inte.

EB: Bilden av att vi vuxna inte reagerar och går runt och blundar är egentligen det som har varit mest frustrerande.

Det har dock kommit uppgifter från flera håll om att det skulle finnas en kultur av kamratuppfostran som sitter i väggarna här. Hur ser ni på det?

– Vi försöker naturligtvis att slå sönder dem, om det skulle uppstå sådana strukturer. Men det är ju ingenting unikt för den här skolan att det är skillnad mellan årskurserna. När jag började i sjuan på min kommunala skola var jag rädd för niorna där, och när jag började i gymnasiet var man rädd för de som gick i trean. Så är det väl här också, att ettorna är lite försiktiga i början. Men det finns ju inga regler som säger att de äldre får göra någonting mot de som är yngre, och ser vi något så stoppar vi det på en gång.

EB: Det är något som vi har jobbat jättemycket med och pratat med eleverna om.

Hur har ni påverkats av uppståndelsen?

AG: Uppmärksamheten är så extrem på den här skolan. När jag blev slagen på min kommunala skola så var jag glad om sjuksyster hade öppet så att jag kunde få ett plåster. Här kommer Kalla fakta, Uppdrag granskning, Skolinspektionen, Skolverket, polisen… Ingen får naturligtvis bli slagen, det är inte det jag säger. Men det finns helt plötsligt hur mycket resurser som helst för att utreda just här.

AG: På en kommunal skola kan det vara knivdåd utan att det händer någonting.

Anders Gustavsson berättar att hans dotter blev mobbad i den kommunala skolan i Kristinehamn några mil bort.

– Hon fick byta klass till slut. Då kom inte Skolinspektionen, och polisen hade inte en tanke på att utreda det. Och då är det dessutom samma polis som utreder händelserna här.

Vad får ni för reaktioner från lärare på andra skolor?

JG: När det gäller andra lärare så är de oftast mer upplysta och tycker att fokuset på Lundsberg är konstigt. Det var någon som sade att Skolinspektionen borde komma till deras skola istället, eftersom han faktiskt hade stoppat just ett knivslagsmål ute i korridoren bara några dagar tidigare.

AG: I stort sett alla i min familj är lärare och de tror inte på det jag berättar. För många av dem är Skolinspektionen en myt, ungefär som tomten. De kommer inte och kan inte göra något.

Det är ingen större skillnad resultatmässigt hos eleverna. Men bakgrundsmässigt är det skillnad. Många som går här kommer från en elit i samhället.

AB: En ekonomisk elit, ja.

Gör det dem annorlunda som elever?

JG: Jag måste säga att när jag stänger mitt klassrum så är de som vilka elever som helst. Om jag jämför med kommunala skolor jag arbetat på så kanske det finns ett bättre fokus, generellt sett.

AG: Och deras föräldrar vill att de ska ha en bra utbildning, i och med att de betalar dyrt för att ha barnen här.

Filip Zakrisson (FZ), Philip Wassén (PW) och Gustav Kalling (GK) är elever som bor på samma elevhem. Vi sitter i ett av rummen på elevhemmet och de berättar om hur det är att gå på Lundsberg.

GK: Det är en stor omställning. Istället för att bo med bara familjen så hamnar man med 40 grabbar omkring sig hela tiden. I början var det klart att man var nervös, men efter bara någon vecka så kändes allt jättebra.

Vilken är största skillnaden mot en vanlig skola?

FZ: Det är gemenskapen. Man blir så nära vänner, på ett sätt som jag inte har upplevt förut.

PW: Det är en speciell gemenskap även med andra som gått på Lundsberg. Min morbror gick här, på samma elevhem. Jag känner en större samhörighet med honom nu.

De känner inte igen sig i bilden av Lundsberg som beskrivs i media. Men de berättar att det skett förändringar till det positiva i fördelningen av sysslor. De som går i trean har nu samma mängd sysslor som de i ettan, till skillnad från tidigare då treorna knappt hade några sysslor alls.

På Lundsberg niar elever besökare. När någon kommer in i klassrummet reser sig hela klassen upp. Samma sak i korridorerna om besökare eller lärare kommer gående.

– Jag tyckte att det var väldigt ovant med niandet när jag började här, säger Michael Lisberg, utbildningskoordinator och lärare i matematik och fysik.

– Vi jobbar med att försöka få bort det hos eleverna, men det är ingenting som sker över en natt. Eleverna vill vara artiga mot varandra och mot gäster, men man har haft svårt att hitta former för det. Jag tror egentligen inte att man vill ha kvar själva niandet, men man är väldigt mån om att ta väl hand om varandra och besökare.

Så det är ingenting som kommer från skolledningen?

– Artigheten vill vi ju absolut att den ska finnas och att våra elever ska lära sig hur man beter sig i det sociala sammanhanget. Men skolledningen vill inte att man ska hålla på att nia eller bocka och buga. Vi vill lära eleverna ett modernt sätt att vara artig på.

Enligt rektorn Staffan Hörnberg måste man gå långsamt fram för att få bort niandet:

– När vi förändrar någonting så har jag samma skyldighet mot eleverna att inte kränka dem. Det är upp till var och en om man vill nia någon, och jag tycker att det är fel att auktoritärt förbjuda någon att säga något sådant. Stegvis så har fler och fler elever börjat dua mig, och det är så det måste ske. Men vi har varit glasklara, jag och styrelsen, att det är någonting som ska försvinna – eftersom det inte är tidsenligt.

I samband med den tunga kritiken mot skolan har man valt att införa ett nytt datasystem för anmälningar om bland annat kränkande behandlingar. I sin roll som utbildningskoordinator är Michael Lisberg ansvarig för systemet.

Vem som helst på skolan kan koppla upp sig och göra en anmälan, antingen genom att stå med sitt namn – eller anonymt.

– Andelen anonyma anmälningar har dock minskat kraftigt sedan de, efter att vi lämnat dem vidare till Skolinspektionen, gick att läsa i tidningarna. Det är synd, säger Michael Lisberg.

När någon gör en anmälan dyker den direkt upp som ett mejl hos rektorn. Han utser då en grupp lärare eller annan personal som ska ansvara för att ärendet blir ordentligt utrett alternativt polisanmäls. Alla som ingår i utredningen kan se utvecklingen i systemet, och alla tillägg och förändringar synkas.

– Systemet är jättebra. Förut gjordes detta i pappersform, och då är det lätt att saker hamnar mellan stolarna, säger Michael Lisberg.

Både han och Staffan Hörnberg anser att skolan är bra på att ta hand om incidenter som rapporteras.

– Vi ska absolut ta konsekvenserna när vi gör fel, men det får inte bli oproportionerligt. Jag blir ledsen när det känns som att folk har en bild av skolan genom exempelvis boken ”Ondskan” – och sen bara gör allt för att bekräfta den, säger Staffan Hörnberg.

(”Ondskan” skrevs av Jan Guillou på 1980-talet om den nu nedlagda internatskolan Solbacka)

Dagarna på Lundsberg har sina invanda rutiner. Efter middagen på elevhemmen är det läxläsning i en och en halv timme för alla elever. Antingen sitter man på sitt rum, något som de anställda på elevhemmen håller koll på, eller så går man till skolan där lärare varje kväll har schemalagd tid att hjälpa eleverna. Vissa elever går till biblioteket, där man också kan få hjälp.

I dag är det Lars Rönngren, lärare i kemi och matematik, som har läxhjälpen. Den här gången är det bara fem elever som valt att få assistans där.

– Det är väldigt mysigt här. Man får en bra kontakt med eleverna och det är en familjär stämning. Den typen av undervisning är väldigt unik, när man får så mycket tid med varje elev.

Lars Rönngren bor på skolan, bara ett stenkast från ett av elevhemmen. Upplägget med sena kvällar då och då passar honom bra.

– För mig som bor här och inte har någon familj så är det rätt skönt. Om man däremot hade haft familj så hade det nog varit kämpigare.

Stephanie Damjanovic är en av eleverna som tar tillfället i akt att få extra tid med läraren:

– Jag har alltid haft dåligt självförtroende i matematik, men jag har fått väldigt mycket stöd av min lärare här.

Senare på kvällen är det innebandymatch i skolans gymnastiksal. Elevhemmen Björke och Skogshult möts.

– Jag skulle säga att det är låga odds på Björke, de brukar vinna, säger Lars Rönngren, som är på plats och kollar på matchen.

På varsin sida av honom står lagens hejaklackar. De skriker ramsor och har med sig flaggor i elevhemmens färger.

Eleven Lucas Josefsson står i innebandyhallen och vallar sina skidor omsorgsfullt medan matchen pågår i bakgrunden. På sommaren tränar han mycket rodd.

– Träningsmöjligheterna är jättebra här. Båtarna är hur fina som helst, säger han och fortsätter:

– Det är tack vare Lundsberg som jag har börjat med de här sporterna. Nu funderar jag på att börja tävla i skidor inne i Filipstad.

Idrotten är starkt kopplad till Lundsberg. På området finns möjlighet att utöva nästan all typ av sport. Utöver roddbåtarna och elljusspåret för skidåkning finns tennisbanor, fotbollsplan, två gymnastiksalar, skyttebanor och stall. Bland mycket annat.

Innebandymatchen blir jämnare än förväntat. Skogshult håller länge jämna steg, men Björke vinner till slut med 4–2.

Eleven Frédérique Arnheim sitter på caféet med kompisarna Astrid Tamm och Hedvig Janson på kvällen.

– Man märker att det har varit tungt för lärarna. Jag tror att de har känt sig felaktigt anklagade, säger hon.

– Det är tråkigt att det bara skrivs negativt när det har förändrats så himla mycket. Jag förstår inte vad media och Skolinspektionen är ute efter.

Rektor Staffan Hörnberg är inte heller nöjd med Skolinspektionens agerande. Han har dock tidigare inte velat gå till motangrepp, eftersom han ansett att det inte skulle gynna skolan. Enligt honom inträffade den första inspektionen på veka grunder. Anledningen var bland annat de uppgifter som hade lämnats till Skolinspektionen från en vikarie som hade varit anställd under fem dagar och hans sambo, också hon tidigare anställd.

– Det som inte har kommit fram i rapporteringen är att vikarien agerade på ett sådant olämpligt sätt att det resulterade i fyra allvarliga anmälningar från elever, personal och föräldrar under de fem dagar han tjänstgjorde. Situationen blev snabbt ohållbar och han ombads att avbryta sin tjänstgöring. Han framförde då tillsammans med sin sambo ett hot om hämndaktioner mot skolans ledning och personal om han inte skulle få fast anställning på det elevhem där han vikarierat.

Skolan har också låtit professor Wiweka Warnling-Nerep titta på Skolinspektionens agerande. I en promemoria kritiserar hon myndighetens arbete kraftigt. Enligt henne finns det i det ursprungliga beslutet från Skolinspektionen uppgifter som är ”uppenbart felaktiga” och ”flera påståenden som inte verifieras”.

 

Lundsbergs skola

Grundad: 1896 av William Olsson.
Ligger: I Storfors kommun, Värmland.
Årskurser: Högstadium och gymnasium.
Antal lärare: 27.
Antal elever: Ungefär 200 per läsår.
Elevhem: Björke, Skogshult, Klätten, Forrest Hill, Herrgården och Gransäter.
Årskostnad för internatet: 200 000 kronor.
Sporter i urval som kan utövas på skolan: Rodd, fotboll, tennis, innebandy, ridning.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

Digitala läromedel

Ett program för en elev kan kosta lika mycket som det vanligtvis läggs på litteratur för ett helt ämne. Samtidigt utbildar it-företagen lärarna i fortbildningskurser som saknar vetenskaplig grund.

– Det är bekymmersamt, säger Helena Kvarnsell, lärare i Nacka.

Annons
Annons
Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarutbildning

Sjuttio tusen kronor för den som tar lärarexamen. Det är Moderaternas recept för att locka fler in i yrket.

Annons
Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Betänkande

Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, kopplat till krav på stödåtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Det är utredarens förslag på läsa-skriva-räkna-garanti.

Så undviker du fallgroparna i matten

Så undviker du fallgroparna i matten

Matematik

Svenska matteelever får dåliga resultat i internationella jämförelser. Systematiska inlärningsfel och begreppsförvirring är några av orsakerna.

Annons
Annons
Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

Annons
I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.