Annons
Foto: Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Foto: Jonas Eriksson
Bild 1/4

Lundsberg i nytt ljus

Publicerad 23 januari 2013

Sveriges mest omtalade och debatterade skola. Skolvärlden har besökt Lundsberg och lyssnat på personerna som hittills inte hörts i debatten: lärarna. De tycker att de både behandlats orättvist och blivit dömda på förhand.

Det är vinter. Termometern visar 22 minusgrader utanför fönstret. Innanför, på sitt välfyllda kontor, sitter Staffan Hörnberg. Han är rektor och verksamhetschef vid Lundsbergs skola.

Under den senaste tiden har det stormat mycket kring Lundsberg. Bilden av en skola fylld av hot, våld och trakasserier har målats upp i media. I debattprogram på tv har riksinternatet väckt starka känslor.

Har ni städat undan allt obekvämt inför vårt besök?

– Haha, nej. Jag har faktiskt inte sagt till någon förutom några lärare att ni kommer, säger Staffan Hörnberg. Det är viktigt att ni själva får bilda er en uppfattning av verksamheten.

En bit bort i korridoren finns lärarrummet. Där har man, tack vare ett stort panoramafönster, en fantastisk utsikt över sjön som ligger precis intill skolan.

Här möter vi tre av skolans lärare:

Anders Gustavsson (AG) är lärare i matematik och fysik. Elin Blom (EB) har religion, historia och filosofi samt SO i årskurs 9. Jonas Grönberg (JG) är engelsklärare och kommunombud för Lärarnas Riksförbund. De är alla trötta på bilden av det hemska Lundsberg.

JG: Jag känner stolthet över att jobba här, men visst hamnar man ofta på defensiven och känner att man måste försvara att man jobbar här. Det har varit jobbigt det senaste dryga året.

Vad anser ni är felaktigt i det som har rapporterats?

AG: Att det skulle ske systematiska kränkningar som vi på något sätt blundar för, det är ju vansinne. Vi reagerar så fort någon ens uttrycker sig lite sexistiskt. Det man ofta läser är att kränkningar skulle vara sanktionerade av oss vuxna, och det är de definitivt inte.

EB: Bilden av att vi vuxna inte reagerar och går runt och blundar är egentligen det som har varit mest frustrerande.

Det har dock kommit uppgifter från flera håll om att det skulle finnas en kultur av kamratuppfostran som sitter i väggarna här. Hur ser ni på det?

– Vi försöker naturligtvis att slå sönder dem, om det skulle uppstå sådana strukturer. Men det är ju ingenting unikt för den här skolan att det är skillnad mellan årskurserna. När jag började i sjuan på min kommunala skola var jag rädd för niorna där, och när jag började i gymnasiet var man rädd för de som gick i trean. Så är det väl här också, att ettorna är lite försiktiga i början. Men det finns ju inga regler som säger att de äldre får göra någonting mot de som är yngre, och ser vi något så stoppar vi det på en gång.

EB: Det är något som vi har jobbat jättemycket med och pratat med eleverna om.

Hur har ni påverkats av uppståndelsen?

AG: Uppmärksamheten är så extrem på den här skolan. När jag blev slagen på min kommunala skola så var jag glad om sjuksyster hade öppet så att jag kunde få ett plåster. Här kommer Kalla fakta, Uppdrag granskning, Skolinspektionen, Skolverket, polisen… Ingen får naturligtvis bli slagen, det är inte det jag säger. Men det finns helt plötsligt hur mycket resurser som helst för att utreda just här.

AG: På en kommunal skola kan det vara knivdåd utan att det händer någonting.

Anders Gustavsson berättar att hans dotter blev mobbad i den kommunala skolan i Kristinehamn några mil bort.

– Hon fick byta klass till slut. Då kom inte Skolinspektionen, och polisen hade inte en tanke på att utreda det. Och då är det dessutom samma polis som utreder händelserna här.

Vad får ni för reaktioner från lärare på andra skolor?

JG: När det gäller andra lärare så är de oftast mer upplysta och tycker att fokuset på Lundsberg är konstigt. Det var någon som sade att Skolinspektionen borde komma till deras skola istället, eftersom han faktiskt hade stoppat just ett knivslagsmål ute i korridoren bara några dagar tidigare.

AG: I stort sett alla i min familj är lärare och de tror inte på det jag berättar. För många av dem är Skolinspektionen en myt, ungefär som tomten. De kommer inte och kan inte göra något.

Det är ingen större skillnad resultatmässigt hos eleverna. Men bakgrundsmässigt är det skillnad. Många som går här kommer från en elit i samhället.

AB: En ekonomisk elit, ja.

Gör det dem annorlunda som elever?

JG: Jag måste säga att när jag stänger mitt klassrum så är de som vilka elever som helst. Om jag jämför med kommunala skolor jag arbetat på så kanske det finns ett bättre fokus, generellt sett.

AG: Och deras föräldrar vill att de ska ha en bra utbildning, i och med att de betalar dyrt för att ha barnen här.

Filip Zakrisson (FZ), Philip Wassén (PW) och Gustav Kalling (GK) är elever som bor på samma elevhem. Vi sitter i ett av rummen på elevhemmet och de berättar om hur det är att gå på Lundsberg.

GK: Det är en stor omställning. Istället för att bo med bara familjen så hamnar man med 40 grabbar omkring sig hela tiden. I början var det klart att man var nervös, men efter bara någon vecka så kändes allt jättebra.

Vilken är största skillnaden mot en vanlig skola?

FZ: Det är gemenskapen. Man blir så nära vänner, på ett sätt som jag inte har upplevt förut.

PW: Det är en speciell gemenskap även med andra som gått på Lundsberg. Min morbror gick här, på samma elevhem. Jag känner en större samhörighet med honom nu.

De känner inte igen sig i bilden av Lundsberg som beskrivs i media. Men de berättar att det skett förändringar till det positiva i fördelningen av sysslor. De som går i trean har nu samma mängd sysslor som de i ettan, till skillnad från tidigare då treorna knappt hade några sysslor alls.

På Lundsberg niar elever besökare. När någon kommer in i klassrummet reser sig hela klassen upp. Samma sak i korridorerna om besökare eller lärare kommer gående.

– Jag tyckte att det var väldigt ovant med niandet när jag började här, säger Michael Lisberg, utbildningskoordinator och lärare i matematik och fysik.

– Vi jobbar med att försöka få bort det hos eleverna, men det är ingenting som sker över en natt. Eleverna vill vara artiga mot varandra och mot gäster, men man har haft svårt att hitta former för det. Jag tror egentligen inte att man vill ha kvar själva niandet, men man är väldigt mån om att ta väl hand om varandra och besökare.

Så det är ingenting som kommer från skolledningen?

– Artigheten vill vi ju absolut att den ska finnas och att våra elever ska lära sig hur man beter sig i det sociala sammanhanget. Men skolledningen vill inte att man ska hålla på att nia eller bocka och buga. Vi vill lära eleverna ett modernt sätt att vara artig på.

Enligt rektorn Staffan Hörnberg måste man gå långsamt fram för att få bort niandet:

– När vi förändrar någonting så har jag samma skyldighet mot eleverna att inte kränka dem. Det är upp till var och en om man vill nia någon, och jag tycker att det är fel att auktoritärt förbjuda någon att säga något sådant. Stegvis så har fler och fler elever börjat dua mig, och det är så det måste ske. Men vi har varit glasklara, jag och styrelsen, att det är någonting som ska försvinna – eftersom det inte är tidsenligt.

I samband med den tunga kritiken mot skolan har man valt att införa ett nytt datasystem för anmälningar om bland annat kränkande behandlingar. I sin roll som utbildningskoordinator är Michael Lisberg ansvarig för systemet.

Vem som helst på skolan kan koppla upp sig och göra en anmälan, antingen genom att stå med sitt namn – eller anonymt.

– Andelen anonyma anmälningar har dock minskat kraftigt sedan de, efter att vi lämnat dem vidare till Skolinspektionen, gick att läsa i tidningarna. Det är synd, säger Michael Lisberg.

När någon gör en anmälan dyker den direkt upp som ett mejl hos rektorn. Han utser då en grupp lärare eller annan personal som ska ansvara för att ärendet blir ordentligt utrett alternativt polisanmäls. Alla som ingår i utredningen kan se utvecklingen i systemet, och alla tillägg och förändringar synkas.

– Systemet är jättebra. Förut gjordes detta i pappersform, och då är det lätt att saker hamnar mellan stolarna, säger Michael Lisberg.

Både han och Staffan Hörnberg anser att skolan är bra på att ta hand om incidenter som rapporteras.

– Vi ska absolut ta konsekvenserna när vi gör fel, men det får inte bli oproportionerligt. Jag blir ledsen när det känns som att folk har en bild av skolan genom exempelvis boken ”Ondskan” – och sen bara gör allt för att bekräfta den, säger Staffan Hörnberg.

(”Ondskan” skrevs av Jan Guillou på 1980-talet om den nu nedlagda internatskolan Solbacka)

Dagarna på Lundsberg har sina invanda rutiner. Efter middagen på elevhemmen är det läxläsning i en och en halv timme för alla elever. Antingen sitter man på sitt rum, något som de anställda på elevhemmen håller koll på, eller så går man till skolan där lärare varje kväll har schemalagd tid att hjälpa eleverna. Vissa elever går till biblioteket, där man också kan få hjälp.

I dag är det Lars Rönngren, lärare i kemi och matematik, som har läxhjälpen. Den här gången är det bara fem elever som valt att få assistans där.

– Det är väldigt mysigt här. Man får en bra kontakt med eleverna och det är en familjär stämning. Den typen av undervisning är väldigt unik, när man får så mycket tid med varje elev.

Lars Rönngren bor på skolan, bara ett stenkast från ett av elevhemmen. Upplägget med sena kvällar då och då passar honom bra.

– För mig som bor här och inte har någon familj så är det rätt skönt. Om man däremot hade haft familj så hade det nog varit kämpigare.

Stephanie Damjanovic är en av eleverna som tar tillfället i akt att få extra tid med läraren:

– Jag har alltid haft dåligt självförtroende i matematik, men jag har fått väldigt mycket stöd av min lärare här.

Senare på kvällen är det innebandymatch i skolans gymnastiksal. Elevhemmen Björke och Skogshult möts.

– Jag skulle säga att det är låga odds på Björke, de brukar vinna, säger Lars Rönngren, som är på plats och kollar på matchen.

På varsin sida av honom står lagens hejaklackar. De skriker ramsor och har med sig flaggor i elevhemmens färger.

Eleven Lucas Josefsson står i innebandyhallen och vallar sina skidor omsorgsfullt medan matchen pågår i bakgrunden. På sommaren tränar han mycket rodd.

– Träningsmöjligheterna är jättebra här. Båtarna är hur fina som helst, säger han och fortsätter:

– Det är tack vare Lundsberg som jag har börjat med de här sporterna. Nu funderar jag på att börja tävla i skidor inne i Filipstad.

Idrotten är starkt kopplad till Lundsberg. På området finns möjlighet att utöva nästan all typ av sport. Utöver roddbåtarna och elljusspåret för skidåkning finns tennisbanor, fotbollsplan, två gymnastiksalar, skyttebanor och stall. Bland mycket annat.

Innebandymatchen blir jämnare än förväntat. Skogshult håller länge jämna steg, men Björke vinner till slut med 4–2.

Eleven Frédérique Arnheim sitter på caféet med kompisarna Astrid Tamm och Hedvig Janson på kvällen.

– Man märker att det har varit tungt för lärarna. Jag tror att de har känt sig felaktigt anklagade, säger hon.

– Det är tråkigt att det bara skrivs negativt när det har förändrats så himla mycket. Jag förstår inte vad media och Skolinspektionen är ute efter.

Rektor Staffan Hörnberg är inte heller nöjd med Skolinspektionens agerande. Han har dock tidigare inte velat gå till motangrepp, eftersom han ansett att det inte skulle gynna skolan. Enligt honom inträffade den första inspektionen på veka grunder. Anledningen var bland annat de uppgifter som hade lämnats till Skolinspektionen från en vikarie som hade varit anställd under fem dagar och hans sambo, också hon tidigare anställd.

– Det som inte har kommit fram i rapporteringen är att vikarien agerade på ett sådant olämpligt sätt att det resulterade i fyra allvarliga anmälningar från elever, personal och föräldrar under de fem dagar han tjänstgjorde. Situationen blev snabbt ohållbar och han ombads att avbryta sin tjänstgöring. Han framförde då tillsammans med sin sambo ett hot om hämndaktioner mot skolans ledning och personal om han inte skulle få fast anställning på det elevhem där han vikarierat.

Skolan har också låtit professor Wiweka Warnling-Nerep titta på Skolinspektionens agerande. I en promemoria kritiserar hon myndighetens arbete kraftigt. Enligt henne finns det i det ursprungliga beslutet från Skolinspektionen uppgifter som är ”uppenbart felaktiga” och ”flera påståenden som inte verifieras”.

 

Lundsbergs skola

Grundad: 1896 av William Olsson.
Ligger: I Storfors kommun, Värmland.
Årskurser: Högstadium och gymnasium.
Antal lärare: 27.
Antal elever: Ungefär 200 per läsår.
Elevhem: Björke, Skogshult, Klätten, Forrest Hill, Herrgården och Gransäter.
Årskostnad för internatet: 200 000 kronor.
Sporter i urval som kan utövas på skolan: Rodd, fotboll, tennis, innebandy, ridning.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons