Annons

"Maffian ingång till den svenska skolfrågan"

Publicerad 15 oktober 2014

DEBATT Lappalainens förslag till lösning på Siciliens problem med deras maffianätverk är en ingång till den svenska skolfrågan och kampen för en bra skola åt alla. I stället för misstro och individualism kan vi återupprätta tron på en gemensam skola i världsklass, skriver gymnasieläraren Håkan Kjellin.

Misstro och individualism har bidragit till att sicilianska maffian behållit sitt grepp på Sicilien, enligt författaren Tomas Lappalainen. Dessa två faktorer är också två anledningar till att skolsituationen i vårt land ser ut som den gör.
Europas kanske billigaste bokhandel finns ett stenkast från skolan där jag arbetar. På second-hand köper man pocketböcker och klassiker för 1 kr/st. En av böckerna för hängmattan denna sommar var Tomas Lappalainens ”Maffia”. Här ges intressanta fakta runt sicilianska maffian, som att Sicilien invaderats och styrts av tjugotalet främmande makter, däribland vikingaättlingar på 1000-talet. Man får också en ny förståelse för vilka grundstrukturer som tillåtit maffian att överleva.

Lappalainen tar bl. a. upp två faktorer, förutom den etablerade våldskulturen och familjeidealen, som bidragit till att Sicilianska maffian behållit sin ställning: individualism och misstro. Båda främjar varandra. Med ökad individualism förstärks misstro. Enskilda mafiosi utövar individuellt våldsmakt och det övriga samhället anpassas efter dessa. Individen litar inte längre på staten eller rättsväsendet vad gäller säkerhet eller ekonomisk trygghet utan känner misstro. Individualismen ökar när det är upp till var och en att hitta lösningar genom att vända sig till den lokale mafioson för hjälp. Mafioson kan då erbjuda ”beskydd” och den enskilde får betala.
Den låga tilliten till vår gemensamma skola har varit en orsak till att vi inlett världens kanske största skolexperiment. I Sverige vänder sig föräldrar nu till privata entreprenörer för sina barns utbildning därför att det funnits misstro till den allmänna. I vårt land kan föräldrar välja bort mångfaldsskolor med låga resultat. Vi kan se det som ett exempel på hur individualismen går hand i hand med misstron genom det fria skolvalet.
Men vad innebär detta på sikt? Kan vi se att skolorna blivit bättre sedan kommunalisering, privatisering, individualism och det fria skolvalet infördes? Har de faktiska kunskapsresultaten höjts? Har systemet egentligen gynnat några förutom entreprenörerna?  Kommuner har kunnat spara pengar genom att hålla nere lärarlönerna och använda skolans pengar till annat än det de var avsatta för. På Sicilien och i svenska skolan har enskilda (och deras familjer eller bolag) kunnat skaffa sig väldiga rikedomar medan de många fått betala. Låter vi misstro styra så har vi en grogrund för aktörer som inte värnar kunskap och långsiktighet, men som skaffat sig makt och främst är ute efter egen vinning, såsom på Sicilien, så ock i Sverige.

Det finns en oro för att den allmänna ekonomiska utvecklingen i vårt land , liksom på Sicilien, hindrats av att staten fråntagits och abdikerat från viktiga uppgifter. Men skolan är av yttersta vikt för vår nation. Att ekonomi och skola hör ihop och att kunskaper ska ligga till grund för menar bl a Socialdemokraterna som anser att skolan är en förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling och Folkpartiet menar också att att nyckeln till tillväxt och välstånd är kunskap.
Lappalainen skriver att positiva samhällsförändringar bygger på människors förmåga till kollektivt samarbete. Tilliten till andra, att andra människor är att lita på, i sig utgör ett sådant samarbete. Ekonomisk utveckling menar han, bygger ofta, förutom på att staten tar på sig vissa kollektivt viktiga uppgifter, på att detta slags samarbete finns. Lappalainen skriver:

”Förekomsten av misstro är alltså ett hinder mot kollektiv organisering. Därmed är det ett hinder mot kollektiva projekt som kan utmana maffian.”

”Det enda de svaga egentligen kan sätta emot, på Sicilien liksom i andra delar av världen, är den styrka som strömmar ur kollektiv solidaritet. 1960 strejkade lantarbetarna på baron Bupillos ägor i Ragusaprovinsen. Mafiosi engagerades för att med våldshot bryta strejken. Men det lyckades inte. De strejkande gav inte upp. Deras gemensamma projekt visade sig vara starkare än den fruktan som lurade inom varje individ. Och då blir mafioson hjälplös.”

Är det möjligt att känna tilltro till att varje svensk ort ska kunna ha en statligt styrd, bra skola av hög kvalitet med kunskapsfokus? Att skolan ska kunna leverera elever med kunskaper som ger dem en stabil livsgrund och gör att vi kan konkurrera med vår omvärld?
En allmän skola med tydlig statlig styrning är en form av gemensam kollektiv organisering. Kan vi nå längre med en gemensam satsning? Lappalainens förslag till lösning på Siciliens problem med deras maffianätverk är en ingång till den svenska skolfrågan och kampen för en bra skola åt alla. I stället för misstro och individualism kan vi återupprätta tron på en gemensam skola i världsklass.

Håkan Kjellin
Gymnasielärare och biträdande kommunombud LR Eksjö

Källor:
Lappalainen, Tomas (1993) Maffia Fischer & Co, Rimbo
Folkpartiet (2014) Skola och utbildning
http://www.folkpartiet.se/politik/hjartefragor/skola-och-utbildning/
Socialdemokraterna (2014) En kunskapsskola med höga resultat
http://www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Var-politik-A-till-O/Skola/

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons