klassrum_blandad_etnicitet
Forskning

Majoritet av lärare vet för lite om diagnoser

En undersökning från KI bland 600 lärare och annan skolpersonal visar att kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är skrämmande låg. 

Diagnoser

Barn och unga med ADHD, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha svårt att anpassa sig till kraven i skolan, ibland kommer de inte iväg till skolan och blir hemmasittare, visar forskning från Karolinska Institutet.

För att få ut mer information om hur man bäst kan hjälpa elever med de här diagnoserna arrangerar nu KI två utbildningsdagar. Syftet är att ge skolpersonal verktyg för att bättre förstå den här gruppen av elever. Detta är också en viktig del i skollagen, som trädde i kraft 2010, där man ger varje elev rätt till stöd för att klara undervisningsmålen. Ansvaret för detta tillfaller skolan.

Skolans stöd måste anpassas i relation till eleven. Utbildningsdagarna är den 26 till 27 oktober på Karolinska Institutet i Stockholm.

Läs mer här: 

 

Karolinska institutet har genomfört en undersökning bland 600 lärare och annan skolpersonal som visar att en majoritet av de tillfrågade behöver mer kunskap om hur de ska bemöta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Diagnoserna är tillexempel ADHD, autism, ADD, olika språkstörningar och touretts syndrom. Bara 1,6 procent uppger att de har tillräckliga kunskaper om de olika diagnoserna och hur de bäst ska hjälpa den här gruppen av elever. Hela 90 procent uppger att de behöver och vill ha mer kunskap om diagnoserna och hur de kan undervisa den här gruppen elever.
– Det är skrämmande att lärarna måste arbeta med de här individerna utan att de kan tillräckligt mycket om det. De måste få rätt verktyg för att bättre förstå och hjälpa den här gruppen som är väldigt utsatt, säger Steve Berggren, psykolog och forskare vid enheten för neuropsykiatri vid Karolinska institutets kompetenscentrum för forskning (KIND).

Forskarna vid Karolinska institutet har även frågat specialpedagoger vad de anser om sina kunskaper.
– Bara 20 procent av dem tycker att de har tillräckliga kunskaper och de är ju ännu mer skrämmande. De ska ju vara resurser i allt detta, säger Steve Berggren.

I dag har mellan fyra och fem elever i varje klass någon form av funktionsnedsättningarna och de har särskilda behov.
– Men när vi har tittat på svaren från pedagoger och annan skolpersonal är det tydligt att de inte har tillräckliga kunskaper för att göra det.
Undersökningen är gjord via ett webbaserat instrument där pedagoger, specialpedagoger och annan skolpersonal svarar på frågor i enkätform. De som har svarat finns på skolor över hela landet och arbetar med elever på olika stadier. Syftet med undersökningen har varit att få fram styrkor och brister i arbetet med de här eleverna.

– Vi har sett att bristande kartläggning är ett av problemen för att det inte fungerar. Det som behövs är mer kunskap men även att vi ska tänka i behov och inte i diagnos. Det finns ju drag av de här diagnoserna hos väldigt många människor. Om lärarna jobbar med kartläggning har alla elever fördelar av det, säger Steve Berggren.

En modell som forskarna vid KIND vet fungerar sedan tidigare studier är Nytorps-modellen. I den ingår ett antal olika tekniker som syftar till att skapa adekvat bemötande, tydlighet, förutsägbarhet, struktur, personliga mål, motivation och livskvalité. Utgångspunkten är kartläggning. Om skolan kartlägger elevens behov, kognitiva och sociala förmåga, blir det enklare att stötta, menar forskarna.

– Det handlar om hur arbetet går till mellan lärare och elever i klassrummet, vilken typ av hjälpmedel som finns, hur läraren lägger upp en lektion och hur länge den håller på. Förstår eleverna uppgifterna? En tredje sak är att träna på sociala färdigheter och det som händer i skolan, menar Steve Berggren.

För att få till en förändring menar forskarna att det också behövs mer utbildning i frågorna, framför allt på lärarhögskolan. Ett annat steg är att Karolinska själv arrangerar en utbildningsdag i slutet i oktober. Under den ska bland annat forskare med spetskompetens på området berätta mer om den behandlingsforskning som finns. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm