Annons

Makthavarenkät om lärarnas status

Publicerad 23 februari 2012

23 politiker och opinionsbildare svarar på tre frågor som rör läraryrkets status.
Kolla in alla svar här nedanför!

1). Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-Läraryrket  har haft en sämre löneutveckling än i stort sett alla andra grupper. Saco visade till och med i en rapport 2011 att det är direkt olönsamt att utbilda sig till gymnasielärare. Ungdomar ser på många saker när de väljer yrke. Lönen är en viktig faktor.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-Genom att öka lönenivåerna rejält under kommande år kan man komma till rätta med det låga intresset och det låga söktrycket till lärarutbildningarna. Därutöver behöver vi som centrala parter göra som det danska lärarfacket och arbetsgivarna gjorde för några år sedan: teckna avtal om arbetstiden - ett avtal som tar om hand om undervisningstiden, undervisningsrelaterade arbetsuppgifter och övriga arbetsuppgifter. Det behövs också karriärvägar för lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Ingångslönerna måste upp med flera tusen kronor i månaden under de närmaste åren. Det får inte finnas ett tak för vad en lärare kan tjäna. Ingen tycker det är uppseendeväckande om en jurist, ingenjör eller ekonom tjänar 50 000 i månaden.  Varför är det då så otroligt att en lärare skulle tjäna lika mycket eller mer? Utbildningstiden för vissa gymnasielärare är 5,5 år. Och ingen kan väl påstå att lärare inte har ansvar. Eller är det så att lagar, maskiner och pengar är mer värda än våra barn och ungdomar och deras framtid?

2). Lars Flodin, ordförande Sveriges Skolledarförbund.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Det är tufft att arbeta i skolan med alla förväntningar och krav från elever, föräldrar och skolpolitiker. Svårt att tillgodose elevers individuella önskemål i den kollektiva miljö som skolan utgör. Lagstiftningen har på senare år skärpts kraftigt då det gäller kontroll och inspektion. Fokus har delvis flyttats från skolans grunduppdrag att ge elever kunskaper till ett ansvar för elevens hela situation. Många menar att detta gått för långt och väljer bort skolan.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Skolans status måste höjas. Det ska vara fint att vara skolledare och lärare. Detta är viktigt för Sveriges framtid. Här måste alla – politiker, föräldrar, media - sluta upp kring skolan och ta ansvar för och visa att skolan är viktig. Och lönen måste höjas kraftigt både för rektor och för lärare. Dagens lönenivåer räcker inte på långt när till för att göra skolan attraktiv som arbetsplats.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Generellt borde lönen för skolledare och lärare vara minst 10 000 kronor mer i månaden. Det skulle lösa en del av problemet. Svårigheten är att det inte finns någon arbetsgivare som är beredd att ge alla skolledare och lärare 10 000 kronor mer i lön. Pengarna finns inte i systemet idag. Det är nödvändigt att börja med en omfördelning av pengar till skolan. Man kommer inte runt lönefrågan. Ju längre man väntar, ju värre blir problemet.

3). Olov Abrahamsson, politisk chefredaktör Norrländska Socialdemokraten.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrket har tappat i status. Jag tror att många yngre upplever det som ett tufft yrke som inte ger så bra betalt.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Alla ansvarskännande samhällsaktörer måste intressera sig mer för skolan. Lokala politiker, regering och riksdag, myndigheter, näringsliv, fackliga organisationer, massmedia och andra måste ständigt och jämt påminna om skolans betydelse.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag vet inte. Men jag tror inte att det bara handlar om ingångslönen utan att det även måste finns en ordentlig löneutveckling som följer med stigande erfarenhet och kompetens.

4). Heidi Avellan, politisk redaktör Sydsvenskan.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har dålig status, det krävs inte höga betyg för att komma in på utbildningen, utbildningarna har kritiserats hårt de senaste åren och när läraren väl är utbildad väntar en skola där lärarens auktoritet är urholkad; alla tycker sig vara experter på skolan och kommer med krav och åsikter – medan pedagogerna som är experter är ganska tysta i debatten.   
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Genom att uppgradera yrkets status, vilket onekligen är svårt efter att den fått sjunka under en lång rad år.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- För att locka fler till yrket behöver den antagligen ligga närmare 30 000 – välutbildade ämneslärare borde ha ännu högre lön för att jobbet ska kunna konkurrera med resten av arbetsmarknaden. Var dessa pengar ska tas är frågan, men om utbildning är viktig och barnen är framtiden – om detta inte bara är floskler – så finns det tunga skäl att hitta svar.

5). Tobias Krantz,
chef för utbildning, forskning och innovation
vid Svenskt Näringsliv.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Det finns flera förklaringar till det. I grund och botten handlar det om att statusen på läraryrket har varit för låg. Lärarutbildningen har inte varit av tillräckligt hög kvalitet och det har varit svårt att göra karriär inom läraryrket.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Kvaliteten på lärarutbildningen måste skärpas. Det behövs fler riktigt vassa utbildningsmiljöer inom lärarutbildningen. Jag ser till exempel gärna att privata aktörer med inriktning mot spetsutbildning uppmuntras att bedriva lärarutbildning. Det är viktigt att slå vakt om friskolorna. Vi ser en positiv utveckling med en ökad andel friskolor som gör att det finns fler arbetsgivare att välja mellan för lärarna.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag har inga åsikter om hur hög den borde vara. Det är bättre med lägre ingångslöner och en bättre löneutvecklingstakt för bra lärare. Det viktiga är att duktiga lärare får bra betalt. Idag är lärarlönerna för sammanpressade och det är önskvärt med en ökad lönespridning.

6). PJ Anders Linder, politisk chefredaktör Svenska Dagbladet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- En kombination av flera faktorer. Den låga lönen spelar förstås in. Men jag tror också att man oroar sig för en stökig och psykiskt krävande arbetsmiljö och för att det inte finns naturliga karriärmöjligheter. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-
Man måste stärka känslan av att det är ett bra jobb. Mer ordning & reda, bättre betalt, nya utvecklingsmöjligheter och befordringsgångar. Mindre intagning, högre krav under studietiden så att utbildningen får kvalitetsstämpel.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Jag tycker att löner ska sättas i fria avtal på arbetsmarknaden. Högstalönerna behöver bli betydligt högre än i dag. 

7). Samir El-Sabini, ordförande Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-Det är inte ett attraktivt val att bli lärare. Även om man som enskild tror att man skulle göra det bra och man tror det skulle bli roligt finns det allt för många nackdelar. Låg lön, låg status, få karriärvägar, dålig utbildning, en utbildning som inte kan användas inom andra sektorer med mera. Sedan så är inte heller Skolan som sådan den mest attraktiva platsen att vistas på. Tyvärr.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-
I grund och botten måste man förändra ovanstående. Avgörande är framför allt att man måste börja mäta vad lärare skapar för värde. Som situationen är nu gör man det inte och det innebär att man inte heller värderar den tid som lärare lägger ner, något som i sin tur skapar den låga statusen. Lärare kan inte fortsätta med att examinera sin egen förmåga att lära ut. Det är ohållbart om man vill att fler ska vilja bli lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Definitivt högre. Men det sammanfaller med ovanstående. Personligen tycker jag att en lärare på gymnasienivå bör ha en ingångslön på 28 000 - 29 000 kronor i månaden. Efter 15 år inom samma yrke och diverse erfarenheter bör den ligga på 40 000 - 45 000 kronor.

8). Mikael Damberg (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrket och skolan som arbetsplats uppfattas inte som tillräckligt intressant och utvecklande. Att läraryrket inte heller är välbetalt i förhållande till den långa utbildningen spelar såklart också roll.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Läraryrket måste ge fler möjligheter till utveckling, specialisering och karriär. Det behövs fler karriärsteg och möjlighet till specialisering inom läraryrket. Den enda vägen att göra karriär ska inte vara att bli rektor. Läraryrket är ett kunskapsyrke och lärare ska ha mycket bra tillgång till kvalificerad kompetensutveckling under hela yrkeslivet.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är upp till arbetsgivare och fack att ta ansvar för lönebildningen på arbetsmarknaden. Jag tror inte att någon skulle uppskatta om det var riksdagspolitikerna som satte lönerna i Sverige och därför tänker jag inte ange en siffra.

9). Margareta Pålsson (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Jag tror att det handlar om flera olika saker. Media framställer ofta yrket negativt. Naturligtvis betyder lönerna en hel del också. Dessutom hade den gamla lärarutbildningen, som vi nu tar bort, ett väldigt dåligt rykte och i många fall låg kvalitet.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Vi tror att det historiska reformpaket som nu har sjösatts med: nya kurs- och läroplaner för grundskolan, ny lärarutbildning, ny gymnasieskola, legitimationer, lektorstjänster, karriärutvecklingsreformen osv. kommer att stärka både resultaten och läraryrkets status.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är inte upp till mig att avgöra. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter, men självklart anser jag som är lärare i grunden att ingångslönen är för låg. Kommunerna måste prioritera rekryteringen av lärare och ingångslönen är ett viktigt incitament för blivande lärare. Jag önskar att genomsnittslönen (inte ingångslönen) för en framgångsrik lärare var minst 10 000 kronor högre. Vår karriärutvecklingsreform är ett kliv i rätt riktning.

10). Göran Greider, chefredaktör Dala-Demokraten.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Skolan förknippas helt enkelt med problem. Och det är inte frigörande pedagogik som politikerna talar om - utan ordning, disciplin och status. Tacka fan för att få intresserar sig. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- För det första mer pengar till skolan. För det andra ett rejält återförstatligande av skolan så att den hamnar i politikens centrum. För det tredje - och det är värre - krävs det nog ett slags politiskt uppvaknade: När frågan vilket samhälle vi ska ha blir viktig, då blir skolan och läraren viktig.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Lönen avgör inte detta. Bättre arbetsvillkor är viktigare. 

11). Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Göteborg universitet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Många orsaker. Viktigt är att det anses vara en svår och ofta utsatt position. Den ekonomiska ersättningen är alltför ringa, men minst lika viktigt är nog den utbredda misstron mot den svenska skolans förmåga att klara sina uppgifter. Det är en misstro där ledande politiker och medier spelat en viktig roll som megafoner. Misstron har spritt sig till föräldrar och även till de potentiella sökandena till lärarutbildningen. Deras egna erfarenheter har kanske inte heller varit sådana att de gärna själva skulle vilja se sig i lärarnas situation. Skollandskapet är idag också idag så förvirrande mångfaldigt, med sina kommunala skolor och sitt virrvarr av friskolor. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Jag tror att en viss löneförhöjning är viktig. Men på sikt är det inte den viktigaste åtgärden. Lärarnas yrkesskicklighet måste både utvecklas och vinna tilltro. Koncentrationen på prov och betyg stressar både lärarna, deras elever och elevernas föräldrar och gör kunskapen till ett utanverk, inte något som i sig är värt att göra till sitt. Lärarutbildningen måste få möjlighet att utveckla lärandet som en konst. Ämneskunskaper är viktiga, men förmågan att väcka intresse för dessa kunskaper är minst lika viktig. Den finska utvecklingen under de senaste årtiondena är värd uppmärksamhet. 
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Så länge skolan är kommunal eller friskola och så länge vi har individuell lönesättning kommer lönen att förbli ett stort problem. Jag hoppas på en statlig skola med reglerad befordringsgång (som i Finland). Löner sätts ju genom förhandlingar mellan arbetslivets parter, men jag hoppas ingångslönen kan bli ca 30 000.

12). Per Ledin, VD Kunskapsskolan.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har förlorat i status. Facken och skolmyndigheterna har använt skolans ökade resurstilldelning till att anställa fler lärare istället för att ge de duktiga mer lön, trots att det inte är visat att mer resurser förbättrar skolan. (Se Den orättvisa skolan) Lärarna saknar stöd och uppskattning från staten och de kommunala huvudmännen för det viktiga arbete de gör. Kommunaliseringen har gjort det långsiktiga ansvaret för utbildningens kvalitet kortsiktigt. De ständiga reformerna signalerar att skolan har problem. Det går inte att få en bra lön ens om man arbetar hårt, tar stort eget ansvar och satsar egen tid i en lång utbildning.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare? Genom att både tala om hur viktigt arbetet är och i handling visa och behandla skolan som den bästa pensionsförsäkringen. Tydliga huvudmän som intresserar sig vad som utmärker en bra lärare och som är beredda att premiera sådana. Kunskapsskolans lönesystem gör det.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Vi har en fri lönesättning och vi har de fack som vi har. Lärarlegitimationerna kommer att driva upp lönerna för NO-lärare med 4-9-kompetens först och andra bristkompetenser sedan. I det korta perspektivet är beredskapen att dramatiskt öka lönespridningen viktigare än att fokusera på ingångslönerna eftersom vi ändå inte har någon lönereglering.

13). Lars Haikola, universitetskansler.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrkets status har under lång tid eroderat – förstärkt av en massmedial svartmålning. Detta har skett i många länder – dock inte alla. Välkänt är t ex det finska exemplet. Och kanske är Finlands hemlighet i att vidmakthålla lärarens prestige helt enkelt att man avstått från stora förändringar i ett klassiskt bildnings- och utbildningsideal.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Vi är alla överens om att lärarens status måste höjas – frågan är hur. Legitimationen kan vara ett bidrag. Och man kan gärna understryka lärarens generalistkompetens – många lärare går vidare till andra yrkesområden. Det är en yrkesutbildning som inte låser in någon i ett fack.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- 30.000 kronor.

14). Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef Saco.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Lönen och framförallt löneutvecklingen är dålig. Det skrivs och talas mycket om problemen i skolan. Framför allt talar många om hur mycket tid det går åt till uppgifter som inte har direkt med undervisningen i ämnet att göra.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Det allra viktigaste är att under sin egen skolgång träffa lärare som trivs och är lyckliga i sitt arbete. Det är också viktigt att bilden av skolan förändras, att arbetsförhållandena blir sådana att den som söker lärarutbildningen kan räkna med att få ägna sig åt de ämnen han eller hon brinner för.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Kanske ett par tusenlappar högre, men det stora problemet är inte ingångslönerna utan vad som väntar därefter. Att den bäst betalda tiondelen gymnasielärare ligger strax under 33 000 kr i månaden är ett hån (snittet ligger på 28 804 kr). Kommunerna borde använda den individuella lönesättningen till att höja siffran till 45 000 kr de närmaste åren, på andra områden en rätt beskedlig lön för en besjälad akademisk yrkesman. Det skulle dra de andra lärarna med sig. Saco:s undersökningar visar att det finns ett starkt samband mellan lönespridning och löneläge.

15). Marcus Strömberg, VD AcadeMedia AB.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Eftersom lärarutbildningen blivit så kritiserad de senaste åren tror vi också att många drar sig för att söka till den.  Ett annat skäl är förmodligen att de vet att det är ett yrke som kräver mycket av dem, utan att vara ett yrke med snabb löneutveckling eller stora karriärmöjligheter.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Det absolut viktigaste är att öka kvaliteten på lärarutbildningen.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är en förhandlingsfråga, inte en fråga att svara på i en enkät. Ingångslönen bör dock vara jämförbar med andra yrkesgrupper med likvärdig utbildning.

16). Anna Ekström, generaldirektör Skolverket.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Att vara lärare år svårt och komplext samt kräver djupa och breda kunskaper. Det passar inte alla, men det finns många som kan bli bra lärare som aldrig söker sig till yrket. Bilden av yrket generellt är tyvärr oftast negativ – vilket ungdomar och deras föräldrar färgas av. Lärarnas arbetsvillkor och löner spelar förstås roll.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Skolverket arbetar med en bred informationsinsats riktad till ungdomar. Vi berättar om vilket viktigt och engagerande yrke det är, om den nya lärarutbildningen, om lärarlegitimation, nya karriärvägar och breda möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivarna har förstås ett stort ansvar att öka yrkets attraktionskraft.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Ingångslönen borde vara så hög som parterna kommer fram till i fria förhandlingar enligt den svenska modellen.

17). Göran Arrius, ordförande Saco.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har över tid tyvärr fått en lägre status i Sverige än i många andra länder. Detta har flera orsaker, bland annat är löneutvecklingen alltför statisk och svag, lärarens möjligheter att effektivt bedriva sin undervisning beskuren och att lärarens arbetsmiljö successivt försämrats.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-Det gäller att åtgärda bland annat de punkter som jag tar upp under ett. Jag tror också att det måste finnas möjlighet för duktiga och ambitiösa lärare att utveckla sig i större omfattning och därmed få en mer positiv löneutveckling.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag tycker inte att den viktigaste frågan är om ingångslönen är 23 000, 25 000 eller 27 000 kronor i månaden utan vilken möjlighet det finns till en bra löneutveckling över livet för den som gör ett bra arbete.

18). Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Vi vet genom både egna och andras undersökningar att det är främst lönen som avskräcker unga från att vilja bli lärare. Även stressen och att lärare ska göra mer av allt skrämmer bort unga.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Framförallt behöver lönen höjas rejält så att yrket blir mer attraktivt. Det är viktigt för att höja statusen på yrket. Unga måste se läraryrket som ett framtidsyrke där det är möjligt att göra karriär som också avspeglar sig i lönekuvertet. Den här avtalsrörelsen måste innebära ett tydligt steg mot 10 000 kronor mer i månaden för lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Lärarnas löner har halkat efter i flera decennier och idag tjänar jämförbara yrkesgrupper såsom systemvetare och ingenjörer, med lika lång utbildningstid som lärare, ca 10 000 kronor mer. Vi har nu startat årets avtalsrörelse där vi kräver ett ordentligt första steg för att överbrygga detta lönegap, samt en tydlig avbetalningsplan av arbetsgivaren. Det ska finnas lärare som tjänar 50 000 kronor. Bra lärare ska ha bra betalt.

19). Anders Knape (M), ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Lärarprogrammet är det största utbildningsprogrammet på högskolor och universitet i Sverige. Det går årligen 35 000 studenter på lärarprogrammet. Trots det behövs det fler utbildningsplatser och fler studenter som väljer att utbilda sig inom vissa ämnen. Det behövs fler lärare inom teknik, matematik, vissa språk och speciallärare. SKL har under lång tid, i olika sammanhang, påtalat behovet av fler utbildningsplatser.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Ett viktigt sätt är att utveckla och tydliggöra karriärvägar inom läraryrket. Ett led i detta – som SKL också driver – är att premiera goda arbetsinsatser och den vägen öka kopplingen mellan lön och det är som är bra för verksamheten. Men vi arbetar även på andra sätt för att vara attraktiva arbetsgivare, bland annat har vi bjudit in de fackliga organisationerna för att tillsammans se över hur förutsättningarna för lärarnas arbete ser ut och kan behöver förbättras.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner, det gäller lärare såväl som andra yrkesgrupper. SKL:s uppfattning är att lönen ska sättas lokalt i samtal mellan chef och medarbetare. Det är viktigt att arbetsgivaren på ett tydligt sätt kan visa den nyanställde att det finns bra möjligheter att utvecklas både löne- och kompetensmässigt.

20). Richard Jomshof (SD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Det är en följd av läraryrkets låga status. Förklaringarna är säkert många: allt från en kommunaliserad skola med låga ingångslöner och en dålig löneutveckling, till en skola som allt oftare kännetecknas av stök och otrygghet, och där lärarna allt oftare tvingas fokusera på annat än kunskapsförmedling.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Genom ett återförstatligande av skolan där staten tar över arbetsgivaransvaret samt ansvaret för finansieringen av skolan, men också genom en ordentlig höjning av ingångslönerna, samtidigt som vi skapar en kunskapsskola där ordning och reda råder och där lärarna får fokusera på kunskapsförmedling.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Med tanke på att det krävs många år av högre studier för att bli lärare, bör ingångslönen höjas till minst 30 000 kronor.



21). Ulrika Carlsson (C), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Det finns flera olika orsaker, det handlar om den bilden i media av ett arbete där man har liten möjlighet att påverka sitt arbete, att det är onödig dokumentation, elever som inte är motiverade, låg lön etc. Det borde finnas en motbild som visar på de positiva delarna med läraryrket, att få vara med på elevernas kunskapsresa, hur man kan arbeta effektivt och framgångsrikt och nå goda resultat.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- Genom att pröva på yrket tillsammans med en erfaren lärare, då tror jag många skulle förstå vilket fantastiskt yrke det är. Visa på vilka möjligheter det finns att utveckla både sig själv och sina elever, ge en motbild mot den negativa bild som fått genomslag i media.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?

- Det är inte ingångslönen som är den intressanta utan vad du i genomsnitt har efter t ex fem år.  Det borde vara en bättre löneutveckling och en större lönespridning så att du som duktig lärare kan tjäna betydligt mer än vad man gör idag. 

22). Jan Björklund (FP), utbildningsminister.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrkets attraktionskraft har urholkats under en lång tid och det beror på flera saker. Kommunaliseringen sänkte statusen, bland annat genom svag löneutveckling. Utbildningen har varit hårt kritiserad. Klassrummen har i många fall blivit stökigare. Det har saknats möjligheter att göra karriär inom yrket.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- En helt ny lärarutbildning, lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav, tydligare befogenheter för lärare för att skapa mer ordning och reda i klassrummen, möjlighet att utvecklas inom läraryrket genom särskilda karriärvägar och forskarskolor. Sedan har kommunerna som arbetsgivare mycket att göra.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Som utbildningsminister varken kan eller bör jag kommentera detta mitt i en avtalsrörelse, men jag kan säga så mycket som att utbildningen bör löna sig bättre än idag.

23). Yvonne Andersson (KD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Arbetsförhållandena för lärare är tuffa. Lönen är förhållandevis låg i jämförelse med andra yrken med motsvarande ansvar och utbildning. Karriärmöjligheterna är för få.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- Genom att förändra lärares villkor att fullgöra sitt jobba. Genom att ge lärare den auktoritet de så väl behöver. Genom att tala gott om skolan och dess nödvändighet för samhälle. Genom att ge möjligheter till vidareutbildning
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?

- Jag anser att ingångslönen bör vara i spannet 26000-29000 kr i månaden. Dessutom anser jag att det bör ske en löneutveckling beroende på ökat ansvarsområde.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

Annons
Annons
Annons
I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Annons
Annons
Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Annons
Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

Pedagogik

Det pågår en het debatt om klassrummet i media, sedan professor Jonas Linderoth bett om ursäkt för 90-talets pedagogik på DN Debatt. Skolvärlden nystar i årets skolsnackis.

Endast en av fyra elever får de anpassningar som behövs

Rapport

Skolinspektionen har granskat hur väl svenska skolor lever upp till kravet att anpassa undervisningen till elevens behov. Svaret: inte särskilt väl.

Lärargalan: Prisbelönta lärare ger sina tips

Lärarpris

Lärargalan vill ge positiva bilder av skolan och läraryrket.
Skolvärlden har samlat tips från två av pristagarna.

”Lär eleverna strunta i mobilen”

”Lär eleverna strunta i mobilen”

Mobilförbud

En ny undersökning visar att barn i skolan anser att mobilförbud är bra. Men Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka, menar att det är viktigt att eleverna lär sig att fokusera även om mobilen finns i närheten.

Lärarlöner
Lärarlönelyftet: Här prioriteras långtidsanställda lärare

Lärarlönelyftet: Här prioriteras långtidsanställda lärare

Lärarlönelyftet

I Hörby kommun föreslås lärarlönelyftet delas ut till de 65 lärare som arbetat längst tid.
– Jag förstår att det är medlemmar som blir besvikna, men jag förstår också att kommunen vill att erfarna lärare ska stanna, säger läraren Maria Westlund.

Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Löner

Eskilstuna är en av de kommuner som beslutat sig för att inte permanenta lärarlönelyftet.
– Det är prioriteringar som måste göras, säger Åsa Lundqvist, förvaltningschef.

”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet börjar betalas ut under hösten. Medan regeringen menar att det är en permanent satsning, har flera kommuner valt att betala ut det endast under ett år.
– Det borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Kreativ matte ger bättre resultat

Kreativ matte ger bättre resultat

Forskning

Gymnasieelever som arbetar med kreativa förhållningssätt till matematiken lär sig bättre och kommer ihåg vad de lärt sig längre. Det visar ny, svensk forskning.

Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

En muslimsk skola i Stockholm undervisar flickor och pojkar separat i idrott. Skolinspektionen bedömer att det inte bryter mot reglerna, men varken regeringen eller Allianspartierna delar den analysen.
– Jag ser inga rimliga skäl till att dela upp flickor och pojkar i olika grupper, säger Svante Tideman på LR.

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

Debatt

Samtidigt som Frankrike får kritik för att polisen tvingar kvinnor i burkini eller sjal och tunika att klä av sig så går Moderaternas oppositionsråd och gruppledare i Norrköping Sophia Jarl ut och propagerar för ett slöjförbud i grundskolan.

Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Särskilda behov

Inkludering kan inte vara samma sak för alla, menar Tobias Hulthén, lärare i Varberg. Sedan kommunen började med skräddarsydda skoldagar för barn med särskilda behov, har antalet anmälningar till Skolinspektionen gått från 16­ – till 0.

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

Arbetsmiljö

Sveriges kommuner och landsting presenterar i höst ett stödmaterial för att minska problemen med bland annat stress och sömnsvårigheter hos lärare.

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Upphovsrätt

Upphovsrätten för rörliga medier är snårig. Sex av tio lärare känner att de har dålig koll på vad som gäller. Skolvärlden hjälper dig att visa film lagligt.

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Skolpolitik

Förslaget att på försök införa betyg från årskurs fyra får kritik från flera remissinstanser i dagarna, bland annat från Skolverket och Lärarnas Riksförbund.

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Timplan

Regeringen föreslår en återgång till stadieindelad timplan.
– Det här är ett sätt att se till att alla får en mer likvärdig utbildning, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

Språk

Synskadad och lärare – är det ens möjligt? Frågar man Joakim Vasiliadis, språklärare på Katedralskolan i Lund, är ingenting omöjligt. Nyss har han släppt sin första lärobok på eget förlag.
– Det är det ultimata beviset för att jag kan göra vad som helst. Trots att jag inte kan se.

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Arbetsmiljö

Ett av Moderaternas krav för att samverka med regeringen i skolfrågor är tydligare regler för sanktioner för de elever som inte sköter sig i klassrummet.
– Det ligger mycket i deras analys, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Utbildningspolitik

Idén om en blocköverskridande skolpolitik fick en knäck under helgens politikertal.
Regeringen lovar 3 600 nya platser på lärarutbildningarna.
– Kvantitet i stället för kvalitet, menar Camilla Waltersson Grönvall (M).

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

Debatt

Kära politiker som vill reformera skolan, sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö. Det är nyckeln till en bättre skola. Tänk om någon mer än jag och mina kollegor kunde se det, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Lärarlöner

Lärarlönelyftets tre miljarder per år beräknas räcka till 60 000 lärare. Rektorn Maria Jarlsdotter är kritisk.
– Vi har åtminstone tre lärare som lämnar oss på grund av det inte räckt till dem, säger hon.

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Lärarbrist

Direkt efter sommarlovet kliver 16 före detta gymnasieelever in i ett traineeprogram i skolorna i Malmö stad.
– Andra yrken har traineeprogram, varför skulle inte lärare ha det, säger Birgitta Spjuth, enhetschef.

 

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Lärarutbildning

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Vad tycker morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Student – så får du ut max av din utbildning

Student – så får du ut max av din utbildning

Lärarutbildning

I dagarna startar tusentals nya lärarstudenter på lärarutbildningarna runt om i landet. Studenten och LR:s studerandeförenings ordförande Isak Skogstad tipsar om hur man får ut maximalt av sin utbildning.

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

Debatt

Sociala medier har inneburit makten att agera som en journalist – att publicera sig, att synas framför hundratusentals läsare, lyssnare och tittare. Skolans, lärarnas, plikt är att rusta ungdomar så de kan hantera den makten, skriver Jack Werner.

Kommentera
Drömmen om läraryrket
Vägarna till läraryrket blir fler

Vägarna till läraryrket blir fler

Lärarutbildning

Vägarna till läraryrket blir fler, påskyndat av den stora lärarbristen. 
– Vi ska inte sänka kraven, men behöver sänka trösklarna in till läraryrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

Ny karriär

Susanna Lundh hade bra jobb som forskare men sadlade om. I dag är hon lärare i Husby i Stockholm.

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

Ny karriär

Efter 25 år som säljare satte sig Mats Aronzon i skolbänken för att bli lärare.
– Att se ett barn knäcka läskoden är mer värt än att göra en miljonaffär.

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

Ny karriär

Sanna Sender hade bra jobb som civilingenjör men sadlade om till lärare.
– Efter bara två dagar kände jag ”Å vad det här är kul!”.

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

Ny karriär

Som reporter på Dagens Nyheter hade Ann Persson många journalisters drömjobb. I dag undervisar hon nyanlända ungdomar på en gymnasieskola.

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Lärarutbildning

Hur många timmar i veckan som lärarstudenterna har lärarledd undervisning och hur mycket de får plugga på egen hand, varierar mellan lärosätena.

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Lärarbristen

En nybakad student är anställd som lärarvikarie. Det blev resultatet av lärarjakten på gymnasieungdomar i Lindesbergs kommun i våras.
– Det finns de som känner att det är tungjobbat med oerfarna kolleger, och det förstår vi och har respekt för, säger Åsa Jönsson, ansvarig för skolutveckling.

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Arbetsmiljö

En lista med 33 uppgifter – allt från att du ska vara klassföreståndare till att du ska stänga fönstret i klassrummet. Den har lärare på Sjumilaskolan i Göteborg fått skriva under – om de vill jobba kvar.

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Lärarutbildningen

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Upphovsrätt

Sex av tio lärare använder rörlig bild i undervisningen minst en gång i veckan, men varannan lärare säger sig sakna tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller.
Den vanligaste källan är video-tjänsten Youtube, en kanal där upphovsrätten ofta är oklar, och där klippen även varvas med reklam.

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

Upphovsrätt

SO-läraren Mikael Bruér använder rörlig bild från framförallt internet, SVT och UR, och gör egna videofilmer till eleverna som han lägger ut på sin Youtube-kanal.
– Mediesituationen har förändrats drastiskt de senaste åren. Vi förväntas använda digitala medier i stor utsträckning, men vi får ingen utbildning, säger han.

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Mobbning

Många barn är pirriga inför skolstart. För en del handlar det inte om förväntan. Fyra av tio barn på lågstadiet känner otrygghet någonstans på skolan.

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Lärarbristen

Det saknas 60 000 lärare fram till 2019. Men det finns gott om långsiktiga planer på hur fler ska lockas till och stanna inom yrket.
– Det är som om vi skulle bygga ut ladan samtidigt som det brinner på höskullen, säger Patrik Isestad (S), skolpolitiker i Nynäshamn.

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildning

I höst börjar utvärderingen av åtta lärarutbildningar.
– Vi ska testa den kommande modellen för att utvärdera kvalitén på högskoleutbildningar, säger projektledare Lee Gleichmann Linnarsson vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Pokémon Go skapar lärarstress

Pokémon Go skapar lärarstress

Digitalt

Populära Pokémon Go står redo att börja i skolan. Men digitala kulturfenomen riskerar att skapa lärarstress.
– Jag tror att vi måste fundera på om spel är det bästa sättet att nå kunskapsmålen, säger Håkan Fleischer, forskare i pedagogik.

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

Lärarbristen

I går publicerade regeringen en artikel om hur den akuta bristen i skolan ska lösas, bland annat genom lärarlönelyft och minskad administration.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, recenserar förslagen.

 

Annons
Annons
Annons