Annons

Makthavarenkät om lärarnas status

Publicerad 23 februari 2012

23 politiker och opinionsbildare svarar på tre frågor som rör läraryrkets status.
Kolla in alla svar här nedanför!

1). Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-Läraryrket  har haft en sämre löneutveckling än i stort sett alla andra grupper. Saco visade till och med i en rapport 2011 att det är direkt olönsamt att utbilda sig till gymnasielärare. Ungdomar ser på många saker när de väljer yrke. Lönen är en viktig faktor.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-Genom att öka lönenivåerna rejält under kommande år kan man komma till rätta med det låga intresset och det låga söktrycket till lärarutbildningarna. Därutöver behöver vi som centrala parter göra som det danska lärarfacket och arbetsgivarna gjorde för några år sedan: teckna avtal om arbetstiden - ett avtal som tar om hand om undervisningstiden, undervisningsrelaterade arbetsuppgifter och övriga arbetsuppgifter. Det behövs också karriärvägar för lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Ingångslönerna måste upp med flera tusen kronor i månaden under de närmaste åren. Det får inte finnas ett tak för vad en lärare kan tjäna. Ingen tycker det är uppseendeväckande om en jurist, ingenjör eller ekonom tjänar 50 000 i månaden.  Varför är det då så otroligt att en lärare skulle tjäna lika mycket eller mer? Utbildningstiden för vissa gymnasielärare är 5,5 år. Och ingen kan väl påstå att lärare inte har ansvar. Eller är det så att lagar, maskiner och pengar är mer värda än våra barn och ungdomar och deras framtid?

2). Lars Flodin, ordförande Sveriges Skolledarförbund.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Det är tufft att arbeta i skolan med alla förväntningar och krav från elever, föräldrar och skolpolitiker. Svårt att tillgodose elevers individuella önskemål i den kollektiva miljö som skolan utgör. Lagstiftningen har på senare år skärpts kraftigt då det gäller kontroll och inspektion. Fokus har delvis flyttats från skolans grunduppdrag att ge elever kunskaper till ett ansvar för elevens hela situation. Många menar att detta gått för långt och väljer bort skolan.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Skolans status måste höjas. Det ska vara fint att vara skolledare och lärare. Detta är viktigt för Sveriges framtid. Här måste alla – politiker, föräldrar, media - sluta upp kring skolan och ta ansvar för och visa att skolan är viktig. Och lönen måste höjas kraftigt både för rektor och för lärare. Dagens lönenivåer räcker inte på långt när till för att göra skolan attraktiv som arbetsplats.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Generellt borde lönen för skolledare och lärare vara minst 10 000 kronor mer i månaden. Det skulle lösa en del av problemet. Svårigheten är att det inte finns någon arbetsgivare som är beredd att ge alla skolledare och lärare 10 000 kronor mer i lön. Pengarna finns inte i systemet idag. Det är nödvändigt att börja med en omfördelning av pengar till skolan. Man kommer inte runt lönefrågan. Ju längre man väntar, ju värre blir problemet.

3). Olov Abrahamsson, politisk chefredaktör Norrländska Socialdemokraten.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrket har tappat i status. Jag tror att många yngre upplever det som ett tufft yrke som inte ger så bra betalt.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Alla ansvarskännande samhällsaktörer måste intressera sig mer för skolan. Lokala politiker, regering och riksdag, myndigheter, näringsliv, fackliga organisationer, massmedia och andra måste ständigt och jämt påminna om skolans betydelse.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag vet inte. Men jag tror inte att det bara handlar om ingångslönen utan att det även måste finns en ordentlig löneutveckling som följer med stigande erfarenhet och kompetens.

4). Heidi Avellan, politisk redaktör Sydsvenskan.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har dålig status, det krävs inte höga betyg för att komma in på utbildningen, utbildningarna har kritiserats hårt de senaste åren och när läraren väl är utbildad väntar en skola där lärarens auktoritet är urholkad; alla tycker sig vara experter på skolan och kommer med krav och åsikter – medan pedagogerna som är experter är ganska tysta i debatten.   
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Genom att uppgradera yrkets status, vilket onekligen är svårt efter att den fått sjunka under en lång rad år.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- För att locka fler till yrket behöver den antagligen ligga närmare 30 000 – välutbildade ämneslärare borde ha ännu högre lön för att jobbet ska kunna konkurrera med resten av arbetsmarknaden. Var dessa pengar ska tas är frågan, men om utbildning är viktig och barnen är framtiden – om detta inte bara är floskler – så finns det tunga skäl att hitta svar.

5). Tobias Krantz,
chef för utbildning, forskning och innovation
vid Svenskt Näringsliv.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Det finns flera förklaringar till det. I grund och botten handlar det om att statusen på läraryrket har varit för låg. Lärarutbildningen har inte varit av tillräckligt hög kvalitet och det har varit svårt att göra karriär inom läraryrket.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Kvaliteten på lärarutbildningen måste skärpas. Det behövs fler riktigt vassa utbildningsmiljöer inom lärarutbildningen. Jag ser till exempel gärna att privata aktörer med inriktning mot spetsutbildning uppmuntras att bedriva lärarutbildning. Det är viktigt att slå vakt om friskolorna. Vi ser en positiv utveckling med en ökad andel friskolor som gör att det finns fler arbetsgivare att välja mellan för lärarna.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag har inga åsikter om hur hög den borde vara. Det är bättre med lägre ingångslöner och en bättre löneutvecklingstakt för bra lärare. Det viktiga är att duktiga lärare får bra betalt. Idag är lärarlönerna för sammanpressade och det är önskvärt med en ökad lönespridning.

6). PJ Anders Linder, politisk chefredaktör Svenska Dagbladet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- En kombination av flera faktorer. Den låga lönen spelar förstås in. Men jag tror också att man oroar sig för en stökig och psykiskt krävande arbetsmiljö och för att det inte finns naturliga karriärmöjligheter. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-
Man måste stärka känslan av att det är ett bra jobb. Mer ordning & reda, bättre betalt, nya utvecklingsmöjligheter och befordringsgångar. Mindre intagning, högre krav under studietiden så att utbildningen får kvalitetsstämpel.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Jag tycker att löner ska sättas i fria avtal på arbetsmarknaden. Högstalönerna behöver bli betydligt högre än i dag. 

7). Samir El-Sabini, ordförande Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-Det är inte ett attraktivt val att bli lärare. Även om man som enskild tror att man skulle göra det bra och man tror det skulle bli roligt finns det allt för många nackdelar. Låg lön, låg status, få karriärvägar, dålig utbildning, en utbildning som inte kan användas inom andra sektorer med mera. Sedan så är inte heller Skolan som sådan den mest attraktiva platsen att vistas på. Tyvärr.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-
I grund och botten måste man förändra ovanstående. Avgörande är framför allt att man måste börja mäta vad lärare skapar för värde. Som situationen är nu gör man det inte och det innebär att man inte heller värderar den tid som lärare lägger ner, något som i sin tur skapar den låga statusen. Lärare kan inte fortsätta med att examinera sin egen förmåga att lära ut. Det är ohållbart om man vill att fler ska vilja bli lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Definitivt högre. Men det sammanfaller med ovanstående. Personligen tycker jag att en lärare på gymnasienivå bör ha en ingångslön på 28 000 - 29 000 kronor i månaden. Efter 15 år inom samma yrke och diverse erfarenheter bör den ligga på 40 000 - 45 000 kronor.

8). Mikael Damberg (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrket och skolan som arbetsplats uppfattas inte som tillräckligt intressant och utvecklande. Att läraryrket inte heller är välbetalt i förhållande till den långa utbildningen spelar såklart också roll.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Läraryrket måste ge fler möjligheter till utveckling, specialisering och karriär. Det behövs fler karriärsteg och möjlighet till specialisering inom läraryrket. Den enda vägen att göra karriär ska inte vara att bli rektor. Läraryrket är ett kunskapsyrke och lärare ska ha mycket bra tillgång till kvalificerad kompetensutveckling under hela yrkeslivet.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är upp till arbetsgivare och fack att ta ansvar för lönebildningen på arbetsmarknaden. Jag tror inte att någon skulle uppskatta om det var riksdagspolitikerna som satte lönerna i Sverige och därför tänker jag inte ange en siffra.

9). Margareta Pålsson (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Jag tror att det handlar om flera olika saker. Media framställer ofta yrket negativt. Naturligtvis betyder lönerna en hel del också. Dessutom hade den gamla lärarutbildningen, som vi nu tar bort, ett väldigt dåligt rykte och i många fall låg kvalitet.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Vi tror att det historiska reformpaket som nu har sjösatts med: nya kurs- och läroplaner för grundskolan, ny lärarutbildning, ny gymnasieskola, legitimationer, lektorstjänster, karriärutvecklingsreformen osv. kommer att stärka både resultaten och läraryrkets status.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är inte upp till mig att avgöra. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter, men självklart anser jag som är lärare i grunden att ingångslönen är för låg. Kommunerna måste prioritera rekryteringen av lärare och ingångslönen är ett viktigt incitament för blivande lärare. Jag önskar att genomsnittslönen (inte ingångslönen) för en framgångsrik lärare var minst 10 000 kronor högre. Vår karriärutvecklingsreform är ett kliv i rätt riktning.

10). Göran Greider, chefredaktör Dala-Demokraten.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Skolan förknippas helt enkelt med problem. Och det är inte frigörande pedagogik som politikerna talar om - utan ordning, disciplin och status. Tacka fan för att få intresserar sig. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- För det första mer pengar till skolan. För det andra ett rejält återförstatligande av skolan så att den hamnar i politikens centrum. För det tredje - och det är värre - krävs det nog ett slags politiskt uppvaknade: När frågan vilket samhälle vi ska ha blir viktig, då blir skolan och läraren viktig.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Lönen avgör inte detta. Bättre arbetsvillkor är viktigare. 

11). Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Göteborg universitet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Många orsaker. Viktigt är att det anses vara en svår och ofta utsatt position. Den ekonomiska ersättningen är alltför ringa, men minst lika viktigt är nog den utbredda misstron mot den svenska skolans förmåga att klara sina uppgifter. Det är en misstro där ledande politiker och medier spelat en viktig roll som megafoner. Misstron har spritt sig till föräldrar och även till de potentiella sökandena till lärarutbildningen. Deras egna erfarenheter har kanske inte heller varit sådana att de gärna själva skulle vilja se sig i lärarnas situation. Skollandskapet är idag också idag så förvirrande mångfaldigt, med sina kommunala skolor och sitt virrvarr av friskolor. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Jag tror att en viss löneförhöjning är viktig. Men på sikt är det inte den viktigaste åtgärden. Lärarnas yrkesskicklighet måste både utvecklas och vinna tilltro. Koncentrationen på prov och betyg stressar både lärarna, deras elever och elevernas föräldrar och gör kunskapen till ett utanverk, inte något som i sig är värt att göra till sitt. Lärarutbildningen måste få möjlighet att utveckla lärandet som en konst. Ämneskunskaper är viktiga, men förmågan att väcka intresse för dessa kunskaper är minst lika viktig. Den finska utvecklingen under de senaste årtiondena är värd uppmärksamhet. 
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Så länge skolan är kommunal eller friskola och så länge vi har individuell lönesättning kommer lönen att förbli ett stort problem. Jag hoppas på en statlig skola med reglerad befordringsgång (som i Finland). Löner sätts ju genom förhandlingar mellan arbetslivets parter, men jag hoppas ingångslönen kan bli ca 30 000.

12). Per Ledin, VD Kunskapsskolan.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har förlorat i status. Facken och skolmyndigheterna har använt skolans ökade resurstilldelning till att anställa fler lärare istället för att ge de duktiga mer lön, trots att det inte är visat att mer resurser förbättrar skolan. (Se Den orättvisa skolan) Lärarna saknar stöd och uppskattning från staten och de kommunala huvudmännen för det viktiga arbete de gör. Kommunaliseringen har gjort det långsiktiga ansvaret för utbildningens kvalitet kortsiktigt. De ständiga reformerna signalerar att skolan har problem. Det går inte att få en bra lön ens om man arbetar hårt, tar stort eget ansvar och satsar egen tid i en lång utbildning.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare? Genom att både tala om hur viktigt arbetet är och i handling visa och behandla skolan som den bästa pensionsförsäkringen. Tydliga huvudmän som intresserar sig vad som utmärker en bra lärare och som är beredda att premiera sådana. Kunskapsskolans lönesystem gör det.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Vi har en fri lönesättning och vi har de fack som vi har. Lärarlegitimationerna kommer att driva upp lönerna för NO-lärare med 4-9-kompetens först och andra bristkompetenser sedan. I det korta perspektivet är beredskapen att dramatiskt öka lönespridningen viktigare än att fokusera på ingångslönerna eftersom vi ändå inte har någon lönereglering.

13). Lars Haikola, universitetskansler.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrkets status har under lång tid eroderat – förstärkt av en massmedial svartmålning. Detta har skett i många länder – dock inte alla. Välkänt är t ex det finska exemplet. Och kanske är Finlands hemlighet i att vidmakthålla lärarens prestige helt enkelt att man avstått från stora förändringar i ett klassiskt bildnings- och utbildningsideal.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Vi är alla överens om att lärarens status måste höjas – frågan är hur. Legitimationen kan vara ett bidrag. Och man kan gärna understryka lärarens generalistkompetens – många lärare går vidare till andra yrkesområden. Det är en yrkesutbildning som inte låser in någon i ett fack.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- 30.000 kronor.

14). Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef Saco.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Lönen och framförallt löneutvecklingen är dålig. Det skrivs och talas mycket om problemen i skolan. Framför allt talar många om hur mycket tid det går åt till uppgifter som inte har direkt med undervisningen i ämnet att göra.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Det allra viktigaste är att under sin egen skolgång träffa lärare som trivs och är lyckliga i sitt arbete. Det är också viktigt att bilden av skolan förändras, att arbetsförhållandena blir sådana att den som söker lärarutbildningen kan räkna med att få ägna sig åt de ämnen han eller hon brinner för.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Kanske ett par tusenlappar högre, men det stora problemet är inte ingångslönerna utan vad som väntar därefter. Att den bäst betalda tiondelen gymnasielärare ligger strax under 33 000 kr i månaden är ett hån (snittet ligger på 28 804 kr). Kommunerna borde använda den individuella lönesättningen till att höja siffran till 45 000 kr de närmaste åren, på andra områden en rätt beskedlig lön för en besjälad akademisk yrkesman. Det skulle dra de andra lärarna med sig. Saco:s undersökningar visar att det finns ett starkt samband mellan lönespridning och löneläge.

15). Marcus Strömberg, VD AcadeMedia AB.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Eftersom lärarutbildningen blivit så kritiserad de senaste åren tror vi också att många drar sig för att söka till den.  Ett annat skäl är förmodligen att de vet att det är ett yrke som kräver mycket av dem, utan att vara ett yrke med snabb löneutveckling eller stora karriärmöjligheter.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Det absolut viktigaste är att öka kvaliteten på lärarutbildningen.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är en förhandlingsfråga, inte en fråga att svara på i en enkät. Ingångslönen bör dock vara jämförbar med andra yrkesgrupper med likvärdig utbildning.

16). Anna Ekström, generaldirektör Skolverket.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Att vara lärare år svårt och komplext samt kräver djupa och breda kunskaper. Det passar inte alla, men det finns många som kan bli bra lärare som aldrig söker sig till yrket. Bilden av yrket generellt är tyvärr oftast negativ – vilket ungdomar och deras föräldrar färgas av. Lärarnas arbetsvillkor och löner spelar förstås roll.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Skolverket arbetar med en bred informationsinsats riktad till ungdomar. Vi berättar om vilket viktigt och engagerande yrke det är, om den nya lärarutbildningen, om lärarlegitimation, nya karriärvägar och breda möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivarna har förstås ett stort ansvar att öka yrkets attraktionskraft.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Ingångslönen borde vara så hög som parterna kommer fram till i fria förhandlingar enligt den svenska modellen.

17). Göran Arrius, ordförande Saco.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har över tid tyvärr fått en lägre status i Sverige än i många andra länder. Detta har flera orsaker, bland annat är löneutvecklingen alltför statisk och svag, lärarens möjligheter att effektivt bedriva sin undervisning beskuren och att lärarens arbetsmiljö successivt försämrats.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-Det gäller att åtgärda bland annat de punkter som jag tar upp under ett. Jag tror också att det måste finnas möjlighet för duktiga och ambitiösa lärare att utveckla sig i större omfattning och därmed få en mer positiv löneutveckling.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag tycker inte att den viktigaste frågan är om ingångslönen är 23 000, 25 000 eller 27 000 kronor i månaden utan vilken möjlighet det finns till en bra löneutveckling över livet för den som gör ett bra arbete.

18). Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Vi vet genom både egna och andras undersökningar att det är främst lönen som avskräcker unga från att vilja bli lärare. Även stressen och att lärare ska göra mer av allt skrämmer bort unga.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Framförallt behöver lönen höjas rejält så att yrket blir mer attraktivt. Det är viktigt för att höja statusen på yrket. Unga måste se läraryrket som ett framtidsyrke där det är möjligt att göra karriär som också avspeglar sig i lönekuvertet. Den här avtalsrörelsen måste innebära ett tydligt steg mot 10 000 kronor mer i månaden för lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Lärarnas löner har halkat efter i flera decennier och idag tjänar jämförbara yrkesgrupper såsom systemvetare och ingenjörer, med lika lång utbildningstid som lärare, ca 10 000 kronor mer. Vi har nu startat årets avtalsrörelse där vi kräver ett ordentligt första steg för att överbrygga detta lönegap, samt en tydlig avbetalningsplan av arbetsgivaren. Det ska finnas lärare som tjänar 50 000 kronor. Bra lärare ska ha bra betalt.

19). Anders Knape (M), ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Lärarprogrammet är det största utbildningsprogrammet på högskolor och universitet i Sverige. Det går årligen 35 000 studenter på lärarprogrammet. Trots det behövs det fler utbildningsplatser och fler studenter som väljer att utbilda sig inom vissa ämnen. Det behövs fler lärare inom teknik, matematik, vissa språk och speciallärare. SKL har under lång tid, i olika sammanhang, påtalat behovet av fler utbildningsplatser.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Ett viktigt sätt är att utveckla och tydliggöra karriärvägar inom läraryrket. Ett led i detta – som SKL också driver – är att premiera goda arbetsinsatser och den vägen öka kopplingen mellan lön och det är som är bra för verksamheten. Men vi arbetar även på andra sätt för att vara attraktiva arbetsgivare, bland annat har vi bjudit in de fackliga organisationerna för att tillsammans se över hur förutsättningarna för lärarnas arbete ser ut och kan behöver förbättras.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner, det gäller lärare såväl som andra yrkesgrupper. SKL:s uppfattning är att lönen ska sättas lokalt i samtal mellan chef och medarbetare. Det är viktigt att arbetsgivaren på ett tydligt sätt kan visa den nyanställde att det finns bra möjligheter att utvecklas både löne- och kompetensmässigt.

20). Richard Jomshof (SD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Det är en följd av läraryrkets låga status. Förklaringarna är säkert många: allt från en kommunaliserad skola med låga ingångslöner och en dålig löneutveckling, till en skola som allt oftare kännetecknas av stök och otrygghet, och där lärarna allt oftare tvingas fokusera på annat än kunskapsförmedling.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Genom ett återförstatligande av skolan där staten tar över arbetsgivaransvaret samt ansvaret för finansieringen av skolan, men också genom en ordentlig höjning av ingångslönerna, samtidigt som vi skapar en kunskapsskola där ordning och reda råder och där lärarna får fokusera på kunskapsförmedling.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Med tanke på att det krävs många år av högre studier för att bli lärare, bör ingångslönen höjas till minst 30 000 kronor.



21). Ulrika Carlsson (C), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Det finns flera olika orsaker, det handlar om den bilden i media av ett arbete där man har liten möjlighet att påverka sitt arbete, att det är onödig dokumentation, elever som inte är motiverade, låg lön etc. Det borde finnas en motbild som visar på de positiva delarna med läraryrket, att få vara med på elevernas kunskapsresa, hur man kan arbeta effektivt och framgångsrikt och nå goda resultat.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- Genom att pröva på yrket tillsammans med en erfaren lärare, då tror jag många skulle förstå vilket fantastiskt yrke det är. Visa på vilka möjligheter det finns att utveckla både sig själv och sina elever, ge en motbild mot den negativa bild som fått genomslag i media.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?

- Det är inte ingångslönen som är den intressanta utan vad du i genomsnitt har efter t ex fem år.  Det borde vara en bättre löneutveckling och en större lönespridning så att du som duktig lärare kan tjäna betydligt mer än vad man gör idag. 

22). Jan Björklund (FP), utbildningsminister.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrkets attraktionskraft har urholkats under en lång tid och det beror på flera saker. Kommunaliseringen sänkte statusen, bland annat genom svag löneutveckling. Utbildningen har varit hårt kritiserad. Klassrummen har i många fall blivit stökigare. Det har saknats möjligheter att göra karriär inom yrket.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- En helt ny lärarutbildning, lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav, tydligare befogenheter för lärare för att skapa mer ordning och reda i klassrummen, möjlighet att utvecklas inom läraryrket genom särskilda karriärvägar och forskarskolor. Sedan har kommunerna som arbetsgivare mycket att göra.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Som utbildningsminister varken kan eller bör jag kommentera detta mitt i en avtalsrörelse, men jag kan säga så mycket som att utbildningen bör löna sig bättre än idag.

23). Yvonne Andersson (KD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Arbetsförhållandena för lärare är tuffa. Lönen är förhållandevis låg i jämförelse med andra yrken med motsvarande ansvar och utbildning. Karriärmöjligheterna är för få.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- Genom att förändra lärares villkor att fullgöra sitt jobba. Genom att ge lärare den auktoritet de så väl behöver. Genom att tala gott om skolan och dess nödvändighet för samhälle. Genom att ge möjligheter till vidareutbildning
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?

- Jag anser att ingångslönen bör vara i spannet 26000-29000 kr i månaden. Dessutom anser jag att det bör ske en löneutveckling beroende på ökat ansvarsområde.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons