Annons

Makthavarenkät om lärarnas status

Publicerad 23 februari 2012

23 politiker och opinionsbildare svarar på tre frågor som rör läraryrkets status.
Kolla in alla svar här nedanför!

1). Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-Läraryrket  har haft en sämre löneutveckling än i stort sett alla andra grupper. Saco visade till och med i en rapport 2011 att det är direkt olönsamt att utbilda sig till gymnasielärare. Ungdomar ser på många saker när de väljer yrke. Lönen är en viktig faktor.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-Genom att öka lönenivåerna rejält under kommande år kan man komma till rätta med det låga intresset och det låga söktrycket till lärarutbildningarna. Därutöver behöver vi som centrala parter göra som det danska lärarfacket och arbetsgivarna gjorde för några år sedan: teckna avtal om arbetstiden - ett avtal som tar om hand om undervisningstiden, undervisningsrelaterade arbetsuppgifter och övriga arbetsuppgifter. Det behövs också karriärvägar för lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Ingångslönerna måste upp med flera tusen kronor i månaden under de närmaste åren. Det får inte finnas ett tak för vad en lärare kan tjäna. Ingen tycker det är uppseendeväckande om en jurist, ingenjör eller ekonom tjänar 50 000 i månaden.  Varför är det då så otroligt att en lärare skulle tjäna lika mycket eller mer? Utbildningstiden för vissa gymnasielärare är 5,5 år. Och ingen kan väl påstå att lärare inte har ansvar. Eller är det så att lagar, maskiner och pengar är mer värda än våra barn och ungdomar och deras framtid?

2). Lars Flodin, ordförande Sveriges Skolledarförbund.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Det är tufft att arbeta i skolan med alla förväntningar och krav från elever, föräldrar och skolpolitiker. Svårt att tillgodose elevers individuella önskemål i den kollektiva miljö som skolan utgör. Lagstiftningen har på senare år skärpts kraftigt då det gäller kontroll och inspektion. Fokus har delvis flyttats från skolans grunduppdrag att ge elever kunskaper till ett ansvar för elevens hela situation. Många menar att detta gått för långt och väljer bort skolan.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Skolans status måste höjas. Det ska vara fint att vara skolledare och lärare. Detta är viktigt för Sveriges framtid. Här måste alla – politiker, föräldrar, media - sluta upp kring skolan och ta ansvar för och visa att skolan är viktig. Och lönen måste höjas kraftigt både för rektor och för lärare. Dagens lönenivåer räcker inte på långt när till för att göra skolan attraktiv som arbetsplats.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Generellt borde lönen för skolledare och lärare vara minst 10 000 kronor mer i månaden. Det skulle lösa en del av problemet. Svårigheten är att det inte finns någon arbetsgivare som är beredd att ge alla skolledare och lärare 10 000 kronor mer i lön. Pengarna finns inte i systemet idag. Det är nödvändigt att börja med en omfördelning av pengar till skolan. Man kommer inte runt lönefrågan. Ju längre man väntar, ju värre blir problemet.

3). Olov Abrahamsson, politisk chefredaktör Norrländska Socialdemokraten.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrket har tappat i status. Jag tror att många yngre upplever det som ett tufft yrke som inte ger så bra betalt.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Alla ansvarskännande samhällsaktörer måste intressera sig mer för skolan. Lokala politiker, regering och riksdag, myndigheter, näringsliv, fackliga organisationer, massmedia och andra måste ständigt och jämt påminna om skolans betydelse.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag vet inte. Men jag tror inte att det bara handlar om ingångslönen utan att det även måste finns en ordentlig löneutveckling som följer med stigande erfarenhet och kompetens.

4). Heidi Avellan, politisk redaktör Sydsvenskan.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har dålig status, det krävs inte höga betyg för att komma in på utbildningen, utbildningarna har kritiserats hårt de senaste åren och när läraren väl är utbildad väntar en skola där lärarens auktoritet är urholkad; alla tycker sig vara experter på skolan och kommer med krav och åsikter – medan pedagogerna som är experter är ganska tysta i debatten.   
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Genom att uppgradera yrkets status, vilket onekligen är svårt efter att den fått sjunka under en lång rad år.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- För att locka fler till yrket behöver den antagligen ligga närmare 30 000 – välutbildade ämneslärare borde ha ännu högre lön för att jobbet ska kunna konkurrera med resten av arbetsmarknaden. Var dessa pengar ska tas är frågan, men om utbildning är viktig och barnen är framtiden – om detta inte bara är floskler – så finns det tunga skäl att hitta svar.

5). Tobias Krantz,
chef för utbildning, forskning och innovation
vid Svenskt Näringsliv.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Det finns flera förklaringar till det. I grund och botten handlar det om att statusen på läraryrket har varit för låg. Lärarutbildningen har inte varit av tillräckligt hög kvalitet och det har varit svårt att göra karriär inom läraryrket.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Kvaliteten på lärarutbildningen måste skärpas. Det behövs fler riktigt vassa utbildningsmiljöer inom lärarutbildningen. Jag ser till exempel gärna att privata aktörer med inriktning mot spetsutbildning uppmuntras att bedriva lärarutbildning. Det är viktigt att slå vakt om friskolorna. Vi ser en positiv utveckling med en ökad andel friskolor som gör att det finns fler arbetsgivare att välja mellan för lärarna.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag har inga åsikter om hur hög den borde vara. Det är bättre med lägre ingångslöner och en bättre löneutvecklingstakt för bra lärare. Det viktiga är att duktiga lärare får bra betalt. Idag är lärarlönerna för sammanpressade och det är önskvärt med en ökad lönespridning.

6). PJ Anders Linder, politisk chefredaktör Svenska Dagbladet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- En kombination av flera faktorer. Den låga lönen spelar förstås in. Men jag tror också att man oroar sig för en stökig och psykiskt krävande arbetsmiljö och för att det inte finns naturliga karriärmöjligheter. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-
Man måste stärka känslan av att det är ett bra jobb. Mer ordning & reda, bättre betalt, nya utvecklingsmöjligheter och befordringsgångar. Mindre intagning, högre krav under studietiden så att utbildningen får kvalitetsstämpel.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Jag tycker att löner ska sättas i fria avtal på arbetsmarknaden. Högstalönerna behöver bli betydligt högre än i dag. 

7). Samir El-Sabini, ordförande Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-Det är inte ett attraktivt val att bli lärare. Även om man som enskild tror att man skulle göra det bra och man tror det skulle bli roligt finns det allt för många nackdelar. Låg lön, låg status, få karriärvägar, dålig utbildning, en utbildning som inte kan användas inom andra sektorer med mera. Sedan så är inte heller Skolan som sådan den mest attraktiva platsen att vistas på. Tyvärr.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-
I grund och botten måste man förändra ovanstående. Avgörande är framför allt att man måste börja mäta vad lärare skapar för värde. Som situationen är nu gör man det inte och det innebär att man inte heller värderar den tid som lärare lägger ner, något som i sin tur skapar den låga statusen. Lärare kan inte fortsätta med att examinera sin egen förmåga att lära ut. Det är ohållbart om man vill att fler ska vilja bli lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Definitivt högre. Men det sammanfaller med ovanstående. Personligen tycker jag att en lärare på gymnasienivå bör ha en ingångslön på 28 000 - 29 000 kronor i månaden. Efter 15 år inom samma yrke och diverse erfarenheter bör den ligga på 40 000 - 45 000 kronor.

8). Mikael Damberg (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrket och skolan som arbetsplats uppfattas inte som tillräckligt intressant och utvecklande. Att läraryrket inte heller är välbetalt i förhållande till den långa utbildningen spelar såklart också roll.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Läraryrket måste ge fler möjligheter till utveckling, specialisering och karriär. Det behövs fler karriärsteg och möjlighet till specialisering inom läraryrket. Den enda vägen att göra karriär ska inte vara att bli rektor. Läraryrket är ett kunskapsyrke och lärare ska ha mycket bra tillgång till kvalificerad kompetensutveckling under hela yrkeslivet.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är upp till arbetsgivare och fack att ta ansvar för lönebildningen på arbetsmarknaden. Jag tror inte att någon skulle uppskatta om det var riksdagspolitikerna som satte lönerna i Sverige och därför tänker jag inte ange en siffra.

9). Margareta Pålsson (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Jag tror att det handlar om flera olika saker. Media framställer ofta yrket negativt. Naturligtvis betyder lönerna en hel del också. Dessutom hade den gamla lärarutbildningen, som vi nu tar bort, ett väldigt dåligt rykte och i många fall låg kvalitet.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Vi tror att det historiska reformpaket som nu har sjösatts med: nya kurs- och läroplaner för grundskolan, ny lärarutbildning, ny gymnasieskola, legitimationer, lektorstjänster, karriärutvecklingsreformen osv. kommer att stärka både resultaten och läraryrkets status.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är inte upp till mig att avgöra. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter, men självklart anser jag som är lärare i grunden att ingångslönen är för låg. Kommunerna måste prioritera rekryteringen av lärare och ingångslönen är ett viktigt incitament för blivande lärare. Jag önskar att genomsnittslönen (inte ingångslönen) för en framgångsrik lärare var minst 10 000 kronor högre. Vår karriärutvecklingsreform är ett kliv i rätt riktning.

10). Göran Greider, chefredaktör Dala-Demokraten.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Skolan förknippas helt enkelt med problem. Och det är inte frigörande pedagogik som politikerna talar om - utan ordning, disciplin och status. Tacka fan för att få intresserar sig. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- För det första mer pengar till skolan. För det andra ett rejält återförstatligande av skolan så att den hamnar i politikens centrum. För det tredje - och det är värre - krävs det nog ett slags politiskt uppvaknade: När frågan vilket samhälle vi ska ha blir viktig, då blir skolan och läraren viktig.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Lönen avgör inte detta. Bättre arbetsvillkor är viktigare. 

11). Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Göteborg universitet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Många orsaker. Viktigt är att det anses vara en svår och ofta utsatt position. Den ekonomiska ersättningen är alltför ringa, men minst lika viktigt är nog den utbredda misstron mot den svenska skolans förmåga att klara sina uppgifter. Det är en misstro där ledande politiker och medier spelat en viktig roll som megafoner. Misstron har spritt sig till föräldrar och även till de potentiella sökandena till lärarutbildningen. Deras egna erfarenheter har kanske inte heller varit sådana att de gärna själva skulle vilja se sig i lärarnas situation. Skollandskapet är idag också idag så förvirrande mångfaldigt, med sina kommunala skolor och sitt virrvarr av friskolor. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Jag tror att en viss löneförhöjning är viktig. Men på sikt är det inte den viktigaste åtgärden. Lärarnas yrkesskicklighet måste både utvecklas och vinna tilltro. Koncentrationen på prov och betyg stressar både lärarna, deras elever och elevernas föräldrar och gör kunskapen till ett utanverk, inte något som i sig är värt att göra till sitt. Lärarutbildningen måste få möjlighet att utveckla lärandet som en konst. Ämneskunskaper är viktiga, men förmågan att väcka intresse för dessa kunskaper är minst lika viktig. Den finska utvecklingen under de senaste årtiondena är värd uppmärksamhet. 
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Så länge skolan är kommunal eller friskola och så länge vi har individuell lönesättning kommer lönen att förbli ett stort problem. Jag hoppas på en statlig skola med reglerad befordringsgång (som i Finland). Löner sätts ju genom förhandlingar mellan arbetslivets parter, men jag hoppas ingångslönen kan bli ca 30 000.

12). Per Ledin, VD Kunskapsskolan.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har förlorat i status. Facken och skolmyndigheterna har använt skolans ökade resurstilldelning till att anställa fler lärare istället för att ge de duktiga mer lön, trots att det inte är visat att mer resurser förbättrar skolan. (Se Den orättvisa skolan) Lärarna saknar stöd och uppskattning från staten och de kommunala huvudmännen för det viktiga arbete de gör. Kommunaliseringen har gjort det långsiktiga ansvaret för utbildningens kvalitet kortsiktigt. De ständiga reformerna signalerar att skolan har problem. Det går inte att få en bra lön ens om man arbetar hårt, tar stort eget ansvar och satsar egen tid i en lång utbildning.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare? Genom att både tala om hur viktigt arbetet är och i handling visa och behandla skolan som den bästa pensionsförsäkringen. Tydliga huvudmän som intresserar sig vad som utmärker en bra lärare och som är beredda att premiera sådana. Kunskapsskolans lönesystem gör det.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Vi har en fri lönesättning och vi har de fack som vi har. Lärarlegitimationerna kommer att driva upp lönerna för NO-lärare med 4-9-kompetens först och andra bristkompetenser sedan. I det korta perspektivet är beredskapen att dramatiskt öka lönespridningen viktigare än att fokusera på ingångslönerna eftersom vi ändå inte har någon lönereglering.

13). Lars Haikola, universitetskansler.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrkets status har under lång tid eroderat – förstärkt av en massmedial svartmålning. Detta har skett i många länder – dock inte alla. Välkänt är t ex det finska exemplet. Och kanske är Finlands hemlighet i att vidmakthålla lärarens prestige helt enkelt att man avstått från stora förändringar i ett klassiskt bildnings- och utbildningsideal.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Vi är alla överens om att lärarens status måste höjas – frågan är hur. Legitimationen kan vara ett bidrag. Och man kan gärna understryka lärarens generalistkompetens – många lärare går vidare till andra yrkesområden. Det är en yrkesutbildning som inte låser in någon i ett fack.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- 30.000 kronor.

14). Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef Saco.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Lönen och framförallt löneutvecklingen är dålig. Det skrivs och talas mycket om problemen i skolan. Framför allt talar många om hur mycket tid det går åt till uppgifter som inte har direkt med undervisningen i ämnet att göra.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Det allra viktigaste är att under sin egen skolgång träffa lärare som trivs och är lyckliga i sitt arbete. Det är också viktigt att bilden av skolan förändras, att arbetsförhållandena blir sådana att den som söker lärarutbildningen kan räkna med att få ägna sig åt de ämnen han eller hon brinner för.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Kanske ett par tusenlappar högre, men det stora problemet är inte ingångslönerna utan vad som väntar därefter. Att den bäst betalda tiondelen gymnasielärare ligger strax under 33 000 kr i månaden är ett hån (snittet ligger på 28 804 kr). Kommunerna borde använda den individuella lönesättningen till att höja siffran till 45 000 kr de närmaste åren, på andra områden en rätt beskedlig lön för en besjälad akademisk yrkesman. Det skulle dra de andra lärarna med sig. Saco:s undersökningar visar att det finns ett starkt samband mellan lönespridning och löneläge.

15). Marcus Strömberg, VD AcadeMedia AB.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Eftersom lärarutbildningen blivit så kritiserad de senaste åren tror vi också att många drar sig för att söka till den.  Ett annat skäl är förmodligen att de vet att det är ett yrke som kräver mycket av dem, utan att vara ett yrke med snabb löneutveckling eller stora karriärmöjligheter.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Det absolut viktigaste är att öka kvaliteten på lärarutbildningen.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är en förhandlingsfråga, inte en fråga att svara på i en enkät. Ingångslönen bör dock vara jämförbar med andra yrkesgrupper med likvärdig utbildning.

16). Anna Ekström, generaldirektör Skolverket.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Att vara lärare år svårt och komplext samt kräver djupa och breda kunskaper. Det passar inte alla, men det finns många som kan bli bra lärare som aldrig söker sig till yrket. Bilden av yrket generellt är tyvärr oftast negativ – vilket ungdomar och deras föräldrar färgas av. Lärarnas arbetsvillkor och löner spelar förstås roll.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Skolverket arbetar med en bred informationsinsats riktad till ungdomar. Vi berättar om vilket viktigt och engagerande yrke det är, om den nya lärarutbildningen, om lärarlegitimation, nya karriärvägar och breda möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivarna har förstås ett stort ansvar att öka yrkets attraktionskraft.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Ingångslönen borde vara så hög som parterna kommer fram till i fria förhandlingar enligt den svenska modellen.

17). Göran Arrius, ordförande Saco.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har över tid tyvärr fått en lägre status i Sverige än i många andra länder. Detta har flera orsaker, bland annat är löneutvecklingen alltför statisk och svag, lärarens möjligheter att effektivt bedriva sin undervisning beskuren och att lärarens arbetsmiljö successivt försämrats.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-Det gäller att åtgärda bland annat de punkter som jag tar upp under ett. Jag tror också att det måste finnas möjlighet för duktiga och ambitiösa lärare att utveckla sig i större omfattning och därmed få en mer positiv löneutveckling.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag tycker inte att den viktigaste frågan är om ingångslönen är 23 000, 25 000 eller 27 000 kronor i månaden utan vilken möjlighet det finns till en bra löneutveckling över livet för den som gör ett bra arbete.

18). Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Vi vet genom både egna och andras undersökningar att det är främst lönen som avskräcker unga från att vilja bli lärare. Även stressen och att lärare ska göra mer av allt skrämmer bort unga.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Framförallt behöver lönen höjas rejält så att yrket blir mer attraktivt. Det är viktigt för att höja statusen på yrket. Unga måste se läraryrket som ett framtidsyrke där det är möjligt att göra karriär som också avspeglar sig i lönekuvertet. Den här avtalsrörelsen måste innebära ett tydligt steg mot 10 000 kronor mer i månaden för lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Lärarnas löner har halkat efter i flera decennier och idag tjänar jämförbara yrkesgrupper såsom systemvetare och ingenjörer, med lika lång utbildningstid som lärare, ca 10 000 kronor mer. Vi har nu startat årets avtalsrörelse där vi kräver ett ordentligt första steg för att överbrygga detta lönegap, samt en tydlig avbetalningsplan av arbetsgivaren. Det ska finnas lärare som tjänar 50 000 kronor. Bra lärare ska ha bra betalt.

19). Anders Knape (M), ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Lärarprogrammet är det största utbildningsprogrammet på högskolor och universitet i Sverige. Det går årligen 35 000 studenter på lärarprogrammet. Trots det behövs det fler utbildningsplatser och fler studenter som väljer att utbilda sig inom vissa ämnen. Det behövs fler lärare inom teknik, matematik, vissa språk och speciallärare. SKL har under lång tid, i olika sammanhang, påtalat behovet av fler utbildningsplatser.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Ett viktigt sätt är att utveckla och tydliggöra karriärvägar inom läraryrket. Ett led i detta – som SKL också driver – är att premiera goda arbetsinsatser och den vägen öka kopplingen mellan lön och det är som är bra för verksamheten. Men vi arbetar även på andra sätt för att vara attraktiva arbetsgivare, bland annat har vi bjudit in de fackliga organisationerna för att tillsammans se över hur förutsättningarna för lärarnas arbete ser ut och kan behöver förbättras.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner, det gäller lärare såväl som andra yrkesgrupper. SKL:s uppfattning är att lönen ska sättas lokalt i samtal mellan chef och medarbetare. Det är viktigt att arbetsgivaren på ett tydligt sätt kan visa den nyanställde att det finns bra möjligheter att utvecklas både löne- och kompetensmässigt.

20). Richard Jomshof (SD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Det är en följd av läraryrkets låga status. Förklaringarna är säkert många: allt från en kommunaliserad skola med låga ingångslöner och en dålig löneutveckling, till en skola som allt oftare kännetecknas av stök och otrygghet, och där lärarna allt oftare tvingas fokusera på annat än kunskapsförmedling.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Genom ett återförstatligande av skolan där staten tar över arbetsgivaransvaret samt ansvaret för finansieringen av skolan, men också genom en ordentlig höjning av ingångslönerna, samtidigt som vi skapar en kunskapsskola där ordning och reda råder och där lärarna får fokusera på kunskapsförmedling.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Med tanke på att det krävs många år av högre studier för att bli lärare, bör ingångslönen höjas till minst 30 000 kronor.



21). Ulrika Carlsson (C), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Det finns flera olika orsaker, det handlar om den bilden i media av ett arbete där man har liten möjlighet att påverka sitt arbete, att det är onödig dokumentation, elever som inte är motiverade, låg lön etc. Det borde finnas en motbild som visar på de positiva delarna med läraryrket, att få vara med på elevernas kunskapsresa, hur man kan arbeta effektivt och framgångsrikt och nå goda resultat.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- Genom att pröva på yrket tillsammans med en erfaren lärare, då tror jag många skulle förstå vilket fantastiskt yrke det är. Visa på vilka möjligheter det finns att utveckla både sig själv och sina elever, ge en motbild mot den negativa bild som fått genomslag i media.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?

- Det är inte ingångslönen som är den intressanta utan vad du i genomsnitt har efter t ex fem år.  Det borde vara en bättre löneutveckling och en större lönespridning så att du som duktig lärare kan tjäna betydligt mer än vad man gör idag. 

22). Jan Björklund (FP), utbildningsminister.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrkets attraktionskraft har urholkats under en lång tid och det beror på flera saker. Kommunaliseringen sänkte statusen, bland annat genom svag löneutveckling. Utbildningen har varit hårt kritiserad. Klassrummen har i många fall blivit stökigare. Det har saknats möjligheter att göra karriär inom yrket.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- En helt ny lärarutbildning, lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav, tydligare befogenheter för lärare för att skapa mer ordning och reda i klassrummen, möjlighet att utvecklas inom läraryrket genom särskilda karriärvägar och forskarskolor. Sedan har kommunerna som arbetsgivare mycket att göra.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Som utbildningsminister varken kan eller bör jag kommentera detta mitt i en avtalsrörelse, men jag kan säga så mycket som att utbildningen bör löna sig bättre än idag.

23). Yvonne Andersson (KD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Arbetsförhållandena för lärare är tuffa. Lönen är förhållandevis låg i jämförelse med andra yrken med motsvarande ansvar och utbildning. Karriärmöjligheterna är för få.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- Genom att förändra lärares villkor att fullgöra sitt jobba. Genom att ge lärare den auktoritet de så väl behöver. Genom att tala gott om skolan och dess nödvändighet för samhälle. Genom att ge möjligheter till vidareutbildning
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?

- Jag anser att ingångslönen bör vara i spannet 26000-29000 kr i månaden. Dessutom anser jag att det bör ske en löneutveckling beroende på ökat ansvarsområde.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons