Annons

Makthavarenkät om lärarnas status

Publicerad 23 februari 2012

23 politiker och opinionsbildare svarar på tre frågor som rör läraryrkets status.
Kolla in alla svar här nedanför!

1). Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-Läraryrket  har haft en sämre löneutveckling än i stort sett alla andra grupper. Saco visade till och med i en rapport 2011 att det är direkt olönsamt att utbilda sig till gymnasielärare. Ungdomar ser på många saker när de väljer yrke. Lönen är en viktig faktor.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-Genom att öka lönenivåerna rejält under kommande år kan man komma till rätta med det låga intresset och det låga söktrycket till lärarutbildningarna. Därutöver behöver vi som centrala parter göra som det danska lärarfacket och arbetsgivarna gjorde för några år sedan: teckna avtal om arbetstiden - ett avtal som tar om hand om undervisningstiden, undervisningsrelaterade arbetsuppgifter och övriga arbetsuppgifter. Det behövs också karriärvägar för lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Ingångslönerna måste upp med flera tusen kronor i månaden under de närmaste åren. Det får inte finnas ett tak för vad en lärare kan tjäna. Ingen tycker det är uppseendeväckande om en jurist, ingenjör eller ekonom tjänar 50 000 i månaden.  Varför är det då så otroligt att en lärare skulle tjäna lika mycket eller mer? Utbildningstiden för vissa gymnasielärare är 5,5 år. Och ingen kan väl påstå att lärare inte har ansvar. Eller är det så att lagar, maskiner och pengar är mer värda än våra barn och ungdomar och deras framtid?

2). Lars Flodin, ordförande Sveriges Skolledarförbund.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Det är tufft att arbeta i skolan med alla förväntningar och krav från elever, föräldrar och skolpolitiker. Svårt att tillgodose elevers individuella önskemål i den kollektiva miljö som skolan utgör. Lagstiftningen har på senare år skärpts kraftigt då det gäller kontroll och inspektion. Fokus har delvis flyttats från skolans grunduppdrag att ge elever kunskaper till ett ansvar för elevens hela situation. Många menar att detta gått för långt och väljer bort skolan.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Skolans status måste höjas. Det ska vara fint att vara skolledare och lärare. Detta är viktigt för Sveriges framtid. Här måste alla – politiker, föräldrar, media - sluta upp kring skolan och ta ansvar för och visa att skolan är viktig. Och lönen måste höjas kraftigt både för rektor och för lärare. Dagens lönenivåer räcker inte på långt när till för att göra skolan attraktiv som arbetsplats.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Generellt borde lönen för skolledare och lärare vara minst 10 000 kronor mer i månaden. Det skulle lösa en del av problemet. Svårigheten är att det inte finns någon arbetsgivare som är beredd att ge alla skolledare och lärare 10 000 kronor mer i lön. Pengarna finns inte i systemet idag. Det är nödvändigt att börja med en omfördelning av pengar till skolan. Man kommer inte runt lönefrågan. Ju längre man väntar, ju värre blir problemet.

3). Olov Abrahamsson, politisk chefredaktör Norrländska Socialdemokraten.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrket har tappat i status. Jag tror att många yngre upplever det som ett tufft yrke som inte ger så bra betalt.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Alla ansvarskännande samhällsaktörer måste intressera sig mer för skolan. Lokala politiker, regering och riksdag, myndigheter, näringsliv, fackliga organisationer, massmedia och andra måste ständigt och jämt påminna om skolans betydelse.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag vet inte. Men jag tror inte att det bara handlar om ingångslönen utan att det även måste finns en ordentlig löneutveckling som följer med stigande erfarenhet och kompetens.

4). Heidi Avellan, politisk redaktör Sydsvenskan.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har dålig status, det krävs inte höga betyg för att komma in på utbildningen, utbildningarna har kritiserats hårt de senaste åren och när läraren väl är utbildad väntar en skola där lärarens auktoritet är urholkad; alla tycker sig vara experter på skolan och kommer med krav och åsikter – medan pedagogerna som är experter är ganska tysta i debatten.   
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Genom att uppgradera yrkets status, vilket onekligen är svårt efter att den fått sjunka under en lång rad år.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- För att locka fler till yrket behöver den antagligen ligga närmare 30 000 – välutbildade ämneslärare borde ha ännu högre lön för att jobbet ska kunna konkurrera med resten av arbetsmarknaden. Var dessa pengar ska tas är frågan, men om utbildning är viktig och barnen är framtiden – om detta inte bara är floskler – så finns det tunga skäl att hitta svar.

5). Tobias Krantz,
chef för utbildning, forskning och innovation
vid Svenskt Näringsliv.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Det finns flera förklaringar till det. I grund och botten handlar det om att statusen på läraryrket har varit för låg. Lärarutbildningen har inte varit av tillräckligt hög kvalitet och det har varit svårt att göra karriär inom läraryrket.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Kvaliteten på lärarutbildningen måste skärpas. Det behövs fler riktigt vassa utbildningsmiljöer inom lärarutbildningen. Jag ser till exempel gärna att privata aktörer med inriktning mot spetsutbildning uppmuntras att bedriva lärarutbildning. Det är viktigt att slå vakt om friskolorna. Vi ser en positiv utveckling med en ökad andel friskolor som gör att det finns fler arbetsgivare att välja mellan för lärarna.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag har inga åsikter om hur hög den borde vara. Det är bättre med lägre ingångslöner och en bättre löneutvecklingstakt för bra lärare. Det viktiga är att duktiga lärare får bra betalt. Idag är lärarlönerna för sammanpressade och det är önskvärt med en ökad lönespridning.

6). PJ Anders Linder, politisk chefredaktör Svenska Dagbladet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- En kombination av flera faktorer. Den låga lönen spelar förstås in. Men jag tror också att man oroar sig för en stökig och psykiskt krävande arbetsmiljö och för att det inte finns naturliga karriärmöjligheter. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-
Man måste stärka känslan av att det är ett bra jobb. Mer ordning & reda, bättre betalt, nya utvecklingsmöjligheter och befordringsgångar. Mindre intagning, högre krav under studietiden så att utbildningen får kvalitetsstämpel.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Jag tycker att löner ska sättas i fria avtal på arbetsmarknaden. Högstalönerna behöver bli betydligt högre än i dag. 

7). Samir El-Sabini, ordförande Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-Det är inte ett attraktivt val att bli lärare. Även om man som enskild tror att man skulle göra det bra och man tror det skulle bli roligt finns det allt för många nackdelar. Låg lön, låg status, få karriärvägar, dålig utbildning, en utbildning som inte kan användas inom andra sektorer med mera. Sedan så är inte heller Skolan som sådan den mest attraktiva platsen att vistas på. Tyvärr.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-
I grund och botten måste man förändra ovanstående. Avgörande är framför allt att man måste börja mäta vad lärare skapar för värde. Som situationen är nu gör man det inte och det innebär att man inte heller värderar den tid som lärare lägger ner, något som i sin tur skapar den låga statusen. Lärare kan inte fortsätta med att examinera sin egen förmåga att lära ut. Det är ohållbart om man vill att fler ska vilja bli lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Definitivt högre. Men det sammanfaller med ovanstående. Personligen tycker jag att en lärare på gymnasienivå bör ha en ingångslön på 28 000 - 29 000 kronor i månaden. Efter 15 år inom samma yrke och diverse erfarenheter bör den ligga på 40 000 - 45 000 kronor.

8). Mikael Damberg (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrket och skolan som arbetsplats uppfattas inte som tillräckligt intressant och utvecklande. Att läraryrket inte heller är välbetalt i förhållande till den långa utbildningen spelar såklart också roll.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Läraryrket måste ge fler möjligheter till utveckling, specialisering och karriär. Det behövs fler karriärsteg och möjlighet till specialisering inom läraryrket. Den enda vägen att göra karriär ska inte vara att bli rektor. Läraryrket är ett kunskapsyrke och lärare ska ha mycket bra tillgång till kvalificerad kompetensutveckling under hela yrkeslivet.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är upp till arbetsgivare och fack att ta ansvar för lönebildningen på arbetsmarknaden. Jag tror inte att någon skulle uppskatta om det var riksdagspolitikerna som satte lönerna i Sverige och därför tänker jag inte ange en siffra.

9). Margareta Pålsson (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Jag tror att det handlar om flera olika saker. Media framställer ofta yrket negativt. Naturligtvis betyder lönerna en hel del också. Dessutom hade den gamla lärarutbildningen, som vi nu tar bort, ett väldigt dåligt rykte och i många fall låg kvalitet.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Vi tror att det historiska reformpaket som nu har sjösatts med: nya kurs- och läroplaner för grundskolan, ny lärarutbildning, ny gymnasieskola, legitimationer, lektorstjänster, karriärutvecklingsreformen osv. kommer att stärka både resultaten och läraryrkets status.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är inte upp till mig att avgöra. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter, men självklart anser jag som är lärare i grunden att ingångslönen är för låg. Kommunerna måste prioritera rekryteringen av lärare och ingångslönen är ett viktigt incitament för blivande lärare. Jag önskar att genomsnittslönen (inte ingångslönen) för en framgångsrik lärare var minst 10 000 kronor högre. Vår karriärutvecklingsreform är ett kliv i rätt riktning.

10). Göran Greider, chefredaktör Dala-Demokraten.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Skolan förknippas helt enkelt med problem. Och det är inte frigörande pedagogik som politikerna talar om - utan ordning, disciplin och status. Tacka fan för att få intresserar sig. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- För det första mer pengar till skolan. För det andra ett rejält återförstatligande av skolan så att den hamnar i politikens centrum. För det tredje - och det är värre - krävs det nog ett slags politiskt uppvaknade: När frågan vilket samhälle vi ska ha blir viktig, då blir skolan och läraren viktig.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Lönen avgör inte detta. Bättre arbetsvillkor är viktigare. 

11). Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Göteborg universitet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Många orsaker. Viktigt är att det anses vara en svår och ofta utsatt position. Den ekonomiska ersättningen är alltför ringa, men minst lika viktigt är nog den utbredda misstron mot den svenska skolans förmåga att klara sina uppgifter. Det är en misstro där ledande politiker och medier spelat en viktig roll som megafoner. Misstron har spritt sig till föräldrar och även till de potentiella sökandena till lärarutbildningen. Deras egna erfarenheter har kanske inte heller varit sådana att de gärna själva skulle vilja se sig i lärarnas situation. Skollandskapet är idag också idag så förvirrande mångfaldigt, med sina kommunala skolor och sitt virrvarr av friskolor. 
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Jag tror att en viss löneförhöjning är viktig. Men på sikt är det inte den viktigaste åtgärden. Lärarnas yrkesskicklighet måste både utvecklas och vinna tilltro. Koncentrationen på prov och betyg stressar både lärarna, deras elever och elevernas föräldrar och gör kunskapen till ett utanverk, inte något som i sig är värt att göra till sitt. Lärarutbildningen måste få möjlighet att utveckla lärandet som en konst. Ämneskunskaper är viktiga, men förmågan att väcka intresse för dessa kunskaper är minst lika viktig. Den finska utvecklingen under de senaste årtiondena är värd uppmärksamhet. 
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Så länge skolan är kommunal eller friskola och så länge vi har individuell lönesättning kommer lönen att förbli ett stort problem. Jag hoppas på en statlig skola med reglerad befordringsgång (som i Finland). Löner sätts ju genom förhandlingar mellan arbetslivets parter, men jag hoppas ingångslönen kan bli ca 30 000.

12). Per Ledin, VD Kunskapsskolan.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har förlorat i status. Facken och skolmyndigheterna har använt skolans ökade resurstilldelning till att anställa fler lärare istället för att ge de duktiga mer lön, trots att det inte är visat att mer resurser förbättrar skolan. (Se Den orättvisa skolan) Lärarna saknar stöd och uppskattning från staten och de kommunala huvudmännen för det viktiga arbete de gör. Kommunaliseringen har gjort det långsiktiga ansvaret för utbildningens kvalitet kortsiktigt. De ständiga reformerna signalerar att skolan har problem. Det går inte att få en bra lön ens om man arbetar hårt, tar stort eget ansvar och satsar egen tid i en lång utbildning.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare? Genom att både tala om hur viktigt arbetet är och i handling visa och behandla skolan som den bästa pensionsförsäkringen. Tydliga huvudmän som intresserar sig vad som utmärker en bra lärare och som är beredda att premiera sådana. Kunskapsskolans lönesystem gör det.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Vi har en fri lönesättning och vi har de fack som vi har. Lärarlegitimationerna kommer att driva upp lönerna för NO-lärare med 4-9-kompetens först och andra bristkompetenser sedan. I det korta perspektivet är beredskapen att dramatiskt öka lönespridningen viktigare än att fokusera på ingångslönerna eftersom vi ändå inte har någon lönereglering.

13). Lars Haikola, universitetskansler.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrkets status har under lång tid eroderat – förstärkt av en massmedial svartmålning. Detta har skett i många länder – dock inte alla. Välkänt är t ex det finska exemplet. Och kanske är Finlands hemlighet i att vidmakthålla lärarens prestige helt enkelt att man avstått från stora förändringar i ett klassiskt bildnings- och utbildningsideal.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Vi är alla överens om att lärarens status måste höjas – frågan är hur. Legitimationen kan vara ett bidrag. Och man kan gärna understryka lärarens generalistkompetens – många lärare går vidare till andra yrkesområden. Det är en yrkesutbildning som inte låser in någon i ett fack.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- 30.000 kronor.

14). Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef Saco.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Lönen och framförallt löneutvecklingen är dålig. Det skrivs och talas mycket om problemen i skolan. Framför allt talar många om hur mycket tid det går åt till uppgifter som inte har direkt med undervisningen i ämnet att göra.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Det allra viktigaste är att under sin egen skolgång träffa lärare som trivs och är lyckliga i sitt arbete. Det är också viktigt att bilden av skolan förändras, att arbetsförhållandena blir sådana att den som söker lärarutbildningen kan räkna med att få ägna sig åt de ämnen han eller hon brinner för.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
-
Kanske ett par tusenlappar högre, men det stora problemet är inte ingångslönerna utan vad som väntar därefter. Att den bäst betalda tiondelen gymnasielärare ligger strax under 33 000 kr i månaden är ett hån (snittet ligger på 28 804 kr). Kommunerna borde använda den individuella lönesättningen till att höja siffran till 45 000 kr de närmaste åren, på andra områden en rätt beskedlig lön för en besjälad akademisk yrkesman. Det skulle dra de andra lärarna med sig. Saco:s undersökningar visar att det finns ett starkt samband mellan lönespridning och löneläge.

15). Marcus Strömberg, VD AcadeMedia AB.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Eftersom lärarutbildningen blivit så kritiserad de senaste åren tror vi också att många drar sig för att söka till den.  Ett annat skäl är förmodligen att de vet att det är ett yrke som kräver mycket av dem, utan att vara ett yrke med snabb löneutveckling eller stora karriärmöjligheter.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Det absolut viktigaste är att öka kvaliteten på lärarutbildningen.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Det är en förhandlingsfråga, inte en fråga att svara på i en enkät. Ingångslönen bör dock vara jämförbar med andra yrkesgrupper med likvärdig utbildning.

16). Anna Ekström, generaldirektör Skolverket.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Att vara lärare år svårt och komplext samt kräver djupa och breda kunskaper. Det passar inte alla, men det finns många som kan bli bra lärare som aldrig söker sig till yrket. Bilden av yrket generellt är tyvärr oftast negativ – vilket ungdomar och deras föräldrar färgas av. Lärarnas arbetsvillkor och löner spelar förstås roll.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Skolverket arbetar med en bred informationsinsats riktad till ungdomar. Vi berättar om vilket viktigt och engagerande yrke det är, om den nya lärarutbildningen, om lärarlegitimation, nya karriärvägar och breda möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivarna har förstås ett stort ansvar att öka yrkets attraktionskraft.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Ingångslönen borde vara så hög som parterna kommer fram till i fria förhandlingar enligt den svenska modellen.

17). Göran Arrius, ordförande Saco.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Läraryrket har över tid tyvärr fått en lägre status i Sverige än i många andra länder. Detta har flera orsaker, bland annat är löneutvecklingen alltför statisk och svag, lärarens möjligheter att effektivt bedriva sin undervisning beskuren och att lärarens arbetsmiljö successivt försämrats.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
-Det gäller att åtgärda bland annat de punkter som jag tar upp under ett. Jag tror också att det måste finnas möjlighet för duktiga och ambitiösa lärare att utveckla sig i större omfattning och därmed få en mer positiv löneutveckling.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Jag tycker inte att den viktigaste frågan är om ingångslönen är 23 000, 25 000 eller 27 000 kronor i månaden utan vilken möjlighet det finns till en bra löneutveckling över livet för den som gör ett bra arbete.

18). Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Vi vet genom både egna och andras undersökningar att det är främst lönen som avskräcker unga från att vilja bli lärare. Även stressen och att lärare ska göra mer av allt skrämmer bort unga.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Framförallt behöver lönen höjas rejält så att yrket blir mer attraktivt. Det är viktigt för att höja statusen på yrket. Unga måste se läraryrket som ett framtidsyrke där det är möjligt att göra karriär som också avspeglar sig i lönekuvertet. Den här avtalsrörelsen måste innebära ett tydligt steg mot 10 000 kronor mer i månaden för lärare.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Lärarnas löner har halkat efter i flera decennier och idag tjänar jämförbara yrkesgrupper såsom systemvetare och ingenjörer, med lika lång utbildningstid som lärare, ca 10 000 kronor mer. Vi har nu startat årets avtalsrörelse där vi kräver ett ordentligt första steg för att överbrygga detta lönegap, samt en tydlig avbetalningsplan av arbetsgivaren. Det ska finnas lärare som tjänar 50 000 kronor. Bra lärare ska ha bra betalt.

19). Anders Knape (M), ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Lärarprogrammet är det största utbildningsprogrammet på högskolor och universitet i Sverige. Det går årligen 35 000 studenter på lärarprogrammet. Trots det behövs det fler utbildningsplatser och fler studenter som väljer att utbilda sig inom vissa ämnen. Det behövs fler lärare inom teknik, matematik, vissa språk och speciallärare. SKL har under lång tid, i olika sammanhang, påtalat behovet av fler utbildningsplatser.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Ett viktigt sätt är att utveckla och tydliggöra karriärvägar inom läraryrket. Ett led i detta – som SKL också driver – är att premiera goda arbetsinsatser och den vägen öka kopplingen mellan lön och det är som är bra för verksamheten. Men vi arbetar även på andra sätt för att vara attraktiva arbetsgivare, bland annat har vi bjudit in de fackliga organisationerna för att tillsammans se över hur förutsättningarna för lärarnas arbete ser ut och kan behöver förbättras.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner, det gäller lärare såväl som andra yrkesgrupper. SKL:s uppfattning är att lönen ska sättas lokalt i samtal mellan chef och medarbetare. Det är viktigt att arbetsgivaren på ett tydligt sätt kan visa den nyanställde att det finns bra möjligheter att utvecklas både löne- och kompetensmässigt.

20). Richard Jomshof (SD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
- Det är en följd av läraryrkets låga status. Förklaringarna är säkert många: allt från en kommunaliserad skola med låga ingångslöner och en dålig löneutveckling, till en skola som allt oftare kännetecknas av stök och otrygghet, och där lärarna allt oftare tvingas fokusera på annat än kunskapsförmedling.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?
- Genom ett återförstatligande av skolan där staten tar över arbetsgivaransvaret samt ansvaret för finansieringen av skolan, men också genom en ordentlig höjning av ingångslönerna, samtidigt som vi skapar en kunskapsskola där ordning och reda råder och där lärarna får fokusera på kunskapsförmedling.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Med tanke på att det krävs många år av högre studier för att bli lärare, bör ingångslönen höjas till minst 30 000 kronor.



21). Ulrika Carlsson (C), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Det finns flera olika orsaker, det handlar om den bilden i media av ett arbete där man har liten möjlighet att påverka sitt arbete, att det är onödig dokumentation, elever som inte är motiverade, låg lön etc. Det borde finnas en motbild som visar på de positiva delarna med läraryrket, att få vara med på elevernas kunskapsresa, hur man kan arbeta effektivt och framgångsrikt och nå goda resultat.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- Genom att pröva på yrket tillsammans med en erfaren lärare, då tror jag många skulle förstå vilket fantastiskt yrke det är. Visa på vilka möjligheter det finns att utveckla både sig själv och sina elever, ge en motbild mot den negativa bild som fått genomslag i media.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?

- Det är inte ingångslönen som är den intressanta utan vad du i genomsnitt har efter t ex fem år.  Det borde vara en bättre löneutveckling och en större lönespridning så att du som duktig lärare kan tjäna betydligt mer än vad man gör idag. 

22). Jan Björklund (FP), utbildningsminister.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?
-
Läraryrkets attraktionskraft har urholkats under en lång tid och det beror på flera saker. Kommunaliseringen sänkte statusen, bland annat genom svag löneutveckling. Utbildningen har varit hårt kritiserad. Klassrummen har i många fall blivit stökigare. Det har saknats möjligheter att göra karriär inom yrket.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- En helt ny lärarutbildning, lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav, tydligare befogenheter för lärare för att skapa mer ordning och reda i klassrummen, möjlighet att utvecklas inom läraryrket genom särskilda karriärvägar och forskarskolor. Sedan har kommunerna som arbetsgivare mycket att göra.
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?
- Som utbildningsminister varken kan eller bör jag kommentera detta mitt i en avtalsrörelse, men jag kan säga så mycket som att utbildningen bör löna sig bättre än idag.

23). Yvonne Andersson (KD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.
1). Vilka tror du är orsakerna till att det är så få ungdomar som vill utbilda sig till lärare?

- Arbetsförhållandena för lärare är tuffa. Lönen är förhållandevis låg i jämförelse med andra yrken med motsvarande ansvar och utbildning. Karriärmöjligheterna är för få.
2). Hur ökar man intresserat bland ungdomar för att bli lärare?

- Genom att förändra lärares villkor att fullgöra sitt jobba. Genom att ge lärare den auktoritet de så väl behöver. Genom att tala gott om skolan och dess nödvändighet för samhälle. Genom att ge möjligheter till vidareutbildning
3). Idag är ingångslönen för en ämneslärare drygt 23 000 kronor i månaden. Hur hög anser du att den borde vara?

- Jag anser att ingångslönen bör vara i spannet 26000-29000 kr i månaden. Dessutom anser jag att det bör ske en löneutveckling beroende på ökat ansvarsområde.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons