Annons

Malmölärare erbjuds ghettobonus

Publicerad 23 februari 2012

Lärare stannar hemma från jobbet för att de var rädda för att bli utsatta för våld.
Värst är situationen i Malmö, där utbildningsnämndens ordförande vill ge bonus till lärare på utsatta skolor.
Skolvärlden följde två lärare under en arbetsdag på skolan i Rosengård.

I regionen Malmö-Helsingborg uppger lärarna 11,8 antal incidenter med inslag av hot eller våld bland manliga lärare, och 9,1 bland de kvinnliga. Motsvarande siffror för Stockholm är 5,1 respektive 5,8. Rikssnittet ligger kring 6 procent.
Siffrorna kommer från Arbetsmiljöverkets enkätundersökning, publicerad i december förra året (Rapport 2011:15).

Örtagårdsskolan ligger i Rosengård i Malmö, den stad som drabbats av dödliga skottlossningar tre gånger bara under det nyfödda året 2012. Skolan är personligen drabbad: två elever förlorade sin pappa i ett av morden.
Ett par dagar efter skotten är det vanlig skolgång och raster och skolmat och tandhygienisten är där med en jättekäft i plast och lär barnen att borsta tänderna.
– Jag brukar försöka fluorskölja dem en gång i veckan när det finns tid, säger Catharina Winkle, NO- och mattelärare på mellanstadiet.

Just nu håller hon fysiklaborationer i en femma. Lokalen är en vanlig lektionssal, och vattnet till ballongexperimentet bär Catharina Winkle in i en hink. Det dröjer inte länge innan golvet är blött. Hon hämtar städvagnen.
– Här är man allt. Lärare, kurator och städerska. Men jag har lärt mig att ta det lugnt och markera när jag verkligen blir arg. Annars märker de ingen skillnad, säger Catharina Winkle.
Den här klassen har hon inte haft så länge. De har bytt lärare ett antal gånger och är ovana vid lab-situationen.

Eleverna på Örtagårdsskolan blir behöriga till gymnasiet i 59 procent av fallen (efter sommarskola). Många bor trångt i stora familjer, har sin fritid på gårdarna mellan hyreshusen. Av 25 elever i ena femteklassen bär en ett son-namn.
Elever med engagerade föräldrar väljer ofta andra skolor. Kvar blir familjerna med de största sociala och ekonomiska problemen. Skolan har elever som inte äter ordentligt och inte sover på nätterna. Elever med erfarenhet från krigssituationer.

Samtidigt är de kunskapsmässiga kraven på eleverna högre än någonsin.
– Har du läst innan du startar? Har du funderat på hypotesen? Catharina Winkle står vid en av eleverna.
Stadsdelen bryter mot skollagen gång på gång, det går inte att ge alla elever med behov av stöd den hjälp de behöver när det bara finns tillgång till en specialpedagog per stadium.

En elev skruvar på sig och skapar energiblixtar som skär genom klassrummet. Det dröjer sekunder och sedan sitter ingen stilla.
– Oj, nu vet jag inte vad som hände hörrni! Nu är det för oroligt.

Medan Catharina Winkle moppar upp det sista på golvet kommer en annan lärare in för att se hur det går. Med elever som springer omkring, flätar varandras hår, byter platser eller bara rör sig omkring väljer hon att lämna sin planeringstid för att hjälpa Catharina Winkle i stället. Så brukar de jobba. Grupperna lyckas utföra alla fyra experimenten.
Sedan ledningen tog bort en heltidslärartjänst i julas har Örtagårdslärarna gått från att vara två vuxna i varje klassrum, till att vara ensamma.
På väg ut på rast kommer en liten kille fram. Han vill berätta att han har sytt en kudde i slöjden. Jättemjuk.

Catharina Winkle jämför klassen med den andra femman, en av skolans stoltheter.
Den är lugn och intresserad och samkörd sedan starten i tvåan. En förklaring är att hon har känt dem hela tiden och hoppas att den nya årskursindelningen gör att hon får följa dem ända upp i sexan.
– Jag har aldrig hunnit undervisa så mycket som vi gör i de här klasserna. Vi tror att många kommer att klara sig, säger hon.

Antonia Travesset är lärare på samma skola, i en fjärdeklass.
Hon är skyddsombud och lärare i NO och matte, precis som Catharina Winkle.
Nu står hon vid vita tavlan och blänger stint på dem som avbryter henne. Klassen är upptagen med att gå igenom förmiddagens konflikter, undervisningen är ställd på standby. Barn har blivit ledsna, barn har gjort sig illa. Carl von Linné och filmen om hans vetenskapliga insatser får vänta.

Lärarna på skolan blir sällan mål för elevernas våld, men de blir skadade när de avbryter deras slagsmål.
– Jag är aldrig rädd när jag går till jobbet. Aldrig! Jag har allt stöd från kollegorna, säger Antonia Travesset.
Eleverna ger var och en sin version av en av incidenterna och tavlan är full med orden ”knulla dig”, ”horunge”, ”jävla somal”.
– Den här dagen har varit för stökig. Det går för långt. Det tar för mycket energi. Man kan inte göra ett lika bra jobb när dagen har varit som den var för er.

Elevernas namn står på tavlan. Antonia Travesset skriver små streck vid deras namn när de bryter mot en gemensam uppgörelse.
– Eleverna själva ser det som en påminnelse om vad de personligen bestämt med mig, säger hon.
För vissa går brytpunkten vid tre streck, för andra vid fem. Det kan gälla brott mot klassens ordningsregler, men också individuella regler för enskilda elever, regler som de själva bestämt. Vissa elever vill att hon kallar till möte med föräldrarna, andra vill bara prata igenom det som hänt tillsammans med henne. Några har bestämt att de ska ta en paus om de får ett visst antal streck. Andra tycker att det räcker med att de blir påminda om att inte prata rakt ut.
Allt extrajobb som eleverna behöver gör det svårt att hinna med undervisningen.

Samma kväll samlar Lärarnas riksförbund de lokala partirepresentanterna, från vänstern till Sverigedemokraterna, för att diskutera situationen i skolorna.
Kommunen har fått kritik från Skolinspektionen på ett antal punkter. Bland annat för att eleverna inte får den hjälp de behöver och att ansvarsfördelningen är otydlig mellan nämnder och förvaltningar och verksamheter.

Arbetet med en omorganisation är inlett. En del vill centralisera och samla ansvaret på ett ställe, snarare än på de tio stadsdelarna. Politikerna ler inkännande. De vill visa att de förstår. Lärarna vill prata löner. Och våld.
En man berättar att han undervisar en truckförare på gymnasienivå på Komvux. Hans elev tjänar mer än vad han själv gör.
Katrin Stjernfeldt Jammeh, socialdemokratisk ordförande i utbildningsnämnden, vill göra långsiktiga förändringar. Hon kan inte lova någon kraftig, generell lönehöjning. Några lärare lämnar lokalen i ilsken protest.

Läraren Antonia Travesset från Örtagårdsskolan fattar publikmikrofonen.
Hon berättar om hur det känns att tjäna 24 000 kronor i månaden efter 13 år i tjänst. Och det är hon som ber Katrin Stjernfeldt Jammeh att prioritera barnen och skolan framför satsningar på idrottsarenor som förväntar dra skattebetalande inflyttare till staden.

En annan lärare går fram. Hon berättar att hon blivit hotad med pistol av en elev.
– Jag tror inte ni vet hur det ser ut. Pressen ökar varje dag. Jag ställer mig snart vid linan.
En tredje berättar om liknande erfarenheter. Och en tredjedel av de närvarande medlemmarna i Lärarnas riksförbund räcker upp handen som svar på vilka som har liknande erfarenheter.
Dagen efter på sitt tjänsterum på August Palms plan 1, Stadshuset i det socialdemokratiska Malmö, kan Katrin Stjernfeldt Jammeh konstatera att det var mycket upprörda känslor under debatten.

Det är då hon presenterar en morot. Efter att ha prövat andra sätt att dra lärare till de tyngst socialt belastade skolorna, kan hon tänka sig en ekonomisk bonus till de lärare som har det allra jobbigast.
– Jag ser att det snarare är ett specifikt tillägg när du jobbar i en miljö där få är utbildade och det är tuffare. Det är situationen på skolan som ska avgöra. Bara för att man jobbar i ett speciellt område innebär det inte att man har det tuffare än någon annan, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.
När inget annat funkar tar man till pengar. Inte som lön, utan som en ghettobonus. Ett sätt att få lärare att stanna.

Catharina Winkle gjorde sin praktik i Rosengård, när hon pluggade till lärare.
Det var tretton år sedan.
– I nuläget skulle jag aldrig vilja jobba någon annanstans, jag tror att det skulle bli tråkigt. Det är puls här från det att jag kommer till skolan och till dess jag kommer hem. Jag tycker att det är roligt att åka hit, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons