Annons

Malmölärare erbjuds ghettobonus

Publicerad 23 februari 2012

Lärare stannar hemma från jobbet för att de var rädda för att bli utsatta för våld.
Värst är situationen i Malmö, där utbildningsnämndens ordförande vill ge bonus till lärare på utsatta skolor.
Skolvärlden följde två lärare under en arbetsdag på skolan i Rosengård.

I regionen Malmö-Helsingborg uppger lärarna 11,8 antal incidenter med inslag av hot eller våld bland manliga lärare, och 9,1 bland de kvinnliga. Motsvarande siffror för Stockholm är 5,1 respektive 5,8. Rikssnittet ligger kring 6 procent.
Siffrorna kommer från Arbetsmiljöverkets enkätundersökning, publicerad i december förra året (Rapport 2011:15).

Örtagårdsskolan ligger i Rosengård i Malmö, den stad som drabbats av dödliga skottlossningar tre gånger bara under det nyfödda året 2012. Skolan är personligen drabbad: två elever förlorade sin pappa i ett av morden.
Ett par dagar efter skotten är det vanlig skolgång och raster och skolmat och tandhygienisten är där med en jättekäft i plast och lär barnen att borsta tänderna.
– Jag brukar försöka fluorskölja dem en gång i veckan när det finns tid, säger Catharina Winkle, NO- och mattelärare på mellanstadiet.

Just nu håller hon fysiklaborationer i en femma. Lokalen är en vanlig lektionssal, och vattnet till ballongexperimentet bär Catharina Winkle in i en hink. Det dröjer inte länge innan golvet är blött. Hon hämtar städvagnen.
– Här är man allt. Lärare, kurator och städerska. Men jag har lärt mig att ta det lugnt och markera när jag verkligen blir arg. Annars märker de ingen skillnad, säger Catharina Winkle.
Den här klassen har hon inte haft så länge. De har bytt lärare ett antal gånger och är ovana vid lab-situationen.

Eleverna på Örtagårdsskolan blir behöriga till gymnasiet i 59 procent av fallen (efter sommarskola). Många bor trångt i stora familjer, har sin fritid på gårdarna mellan hyreshusen. Av 25 elever i ena femteklassen bär en ett son-namn.
Elever med engagerade föräldrar väljer ofta andra skolor. Kvar blir familjerna med de största sociala och ekonomiska problemen. Skolan har elever som inte äter ordentligt och inte sover på nätterna. Elever med erfarenhet från krigssituationer.

Samtidigt är de kunskapsmässiga kraven på eleverna högre än någonsin.
– Har du läst innan du startar? Har du funderat på hypotesen? Catharina Winkle står vid en av eleverna.
Stadsdelen bryter mot skollagen gång på gång, det går inte att ge alla elever med behov av stöd den hjälp de behöver när det bara finns tillgång till en specialpedagog per stadium.

En elev skruvar på sig och skapar energiblixtar som skär genom klassrummet. Det dröjer sekunder och sedan sitter ingen stilla.
– Oj, nu vet jag inte vad som hände hörrni! Nu är det för oroligt.

Medan Catharina Winkle moppar upp det sista på golvet kommer en annan lärare in för att se hur det går. Med elever som springer omkring, flätar varandras hår, byter platser eller bara rör sig omkring väljer hon att lämna sin planeringstid för att hjälpa Catharina Winkle i stället. Så brukar de jobba. Grupperna lyckas utföra alla fyra experimenten.
Sedan ledningen tog bort en heltidslärartjänst i julas har Örtagårdslärarna gått från att vara två vuxna i varje klassrum, till att vara ensamma.
På väg ut på rast kommer en liten kille fram. Han vill berätta att han har sytt en kudde i slöjden. Jättemjuk.

Catharina Winkle jämför klassen med den andra femman, en av skolans stoltheter.
Den är lugn och intresserad och samkörd sedan starten i tvåan. En förklaring är att hon har känt dem hela tiden och hoppas att den nya årskursindelningen gör att hon får följa dem ända upp i sexan.
– Jag har aldrig hunnit undervisa så mycket som vi gör i de här klasserna. Vi tror att många kommer att klara sig, säger hon.

Antonia Travesset är lärare på samma skola, i en fjärdeklass.
Hon är skyddsombud och lärare i NO och matte, precis som Catharina Winkle.
Nu står hon vid vita tavlan och blänger stint på dem som avbryter henne. Klassen är upptagen med att gå igenom förmiddagens konflikter, undervisningen är ställd på standby. Barn har blivit ledsna, barn har gjort sig illa. Carl von Linné och filmen om hans vetenskapliga insatser får vänta.

Lärarna på skolan blir sällan mål för elevernas våld, men de blir skadade när de avbryter deras slagsmål.
– Jag är aldrig rädd när jag går till jobbet. Aldrig! Jag har allt stöd från kollegorna, säger Antonia Travesset.
Eleverna ger var och en sin version av en av incidenterna och tavlan är full med orden ”knulla dig”, ”horunge”, ”jävla somal”.
– Den här dagen har varit för stökig. Det går för långt. Det tar för mycket energi. Man kan inte göra ett lika bra jobb när dagen har varit som den var för er.

Elevernas namn står på tavlan. Antonia Travesset skriver små streck vid deras namn när de bryter mot en gemensam uppgörelse.
– Eleverna själva ser det som en påminnelse om vad de personligen bestämt med mig, säger hon.
För vissa går brytpunkten vid tre streck, för andra vid fem. Det kan gälla brott mot klassens ordningsregler, men också individuella regler för enskilda elever, regler som de själva bestämt. Vissa elever vill att hon kallar till möte med föräldrarna, andra vill bara prata igenom det som hänt tillsammans med henne. Några har bestämt att de ska ta en paus om de får ett visst antal streck. Andra tycker att det räcker med att de blir påminda om att inte prata rakt ut.
Allt extrajobb som eleverna behöver gör det svårt att hinna med undervisningen.

Samma kväll samlar Lärarnas riksförbund de lokala partirepresentanterna, från vänstern till Sverigedemokraterna, för att diskutera situationen i skolorna.
Kommunen har fått kritik från Skolinspektionen på ett antal punkter. Bland annat för att eleverna inte får den hjälp de behöver och att ansvarsfördelningen är otydlig mellan nämnder och förvaltningar och verksamheter.

Arbetet med en omorganisation är inlett. En del vill centralisera och samla ansvaret på ett ställe, snarare än på de tio stadsdelarna. Politikerna ler inkännande. De vill visa att de förstår. Lärarna vill prata löner. Och våld.
En man berättar att han undervisar en truckförare på gymnasienivå på Komvux. Hans elev tjänar mer än vad han själv gör.
Katrin Stjernfeldt Jammeh, socialdemokratisk ordförande i utbildningsnämnden, vill göra långsiktiga förändringar. Hon kan inte lova någon kraftig, generell lönehöjning. Några lärare lämnar lokalen i ilsken protest.

Läraren Antonia Travesset från Örtagårdsskolan fattar publikmikrofonen.
Hon berättar om hur det känns att tjäna 24 000 kronor i månaden efter 13 år i tjänst. Och det är hon som ber Katrin Stjernfeldt Jammeh att prioritera barnen och skolan framför satsningar på idrottsarenor som förväntar dra skattebetalande inflyttare till staden.

En annan lärare går fram. Hon berättar att hon blivit hotad med pistol av en elev.
– Jag tror inte ni vet hur det ser ut. Pressen ökar varje dag. Jag ställer mig snart vid linan.
En tredje berättar om liknande erfarenheter. Och en tredjedel av de närvarande medlemmarna i Lärarnas riksförbund räcker upp handen som svar på vilka som har liknande erfarenheter.
Dagen efter på sitt tjänsterum på August Palms plan 1, Stadshuset i det socialdemokratiska Malmö, kan Katrin Stjernfeldt Jammeh konstatera att det var mycket upprörda känslor under debatten.

Det är då hon presenterar en morot. Efter att ha prövat andra sätt att dra lärare till de tyngst socialt belastade skolorna, kan hon tänka sig en ekonomisk bonus till de lärare som har det allra jobbigast.
– Jag ser att det snarare är ett specifikt tillägg när du jobbar i en miljö där få är utbildade och det är tuffare. Det är situationen på skolan som ska avgöra. Bara för att man jobbar i ett speciellt område innebär det inte att man har det tuffare än någon annan, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.
När inget annat funkar tar man till pengar. Inte som lön, utan som en ghettobonus. Ett sätt att få lärare att stanna.

Catharina Winkle gjorde sin praktik i Rosengård, när hon pluggade till lärare.
Det var tretton år sedan.
– I nuläget skulle jag aldrig vilja jobba någon annanstans, jag tror att det skulle bli tråkigt. Det är puls här från det att jag kommer till skolan och till dess jag kommer hem. Jag tycker att det är roligt att åka hit, säger hon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons