Många huvudmän missar målen

Skolinspektionen har granskat hur 19 kommunala och 17 fristående huvudmän styr och stödjer skolornas arbete med att nå de nationella målen. Det handlar bland annat om hur bra man är på att ge eleverna möjlighet att nå läroplanens mål och utvecklas så långt de kan, och om att skapa en skolmiljö som är trygg och fri från kränkningar.

Granskningen visar att hela 5 av 6 huvudmän behöver bli betydligt bättre på att styra och stödja sina skolor, för att kunna utveckla sin skolverksamhet.

Ofta stämmer inte huvudmännens egna mål överens med läroplanen och skollagen vilket bidrar till att skapa otydlighet för skolorna.

En konsekvens av att målen skiljer sig är att huvudmännens uppföljning av verksamheten därmed begränsas till en del av skolornas uppdrag. Det gör att de inte kan bedöma om skolorna når upp till läroplanens och skollagens mål.

– Ofta analyseras och problematiseras uppföljningen för lite. Det gör att resultatuppföljningen inte alltid ger huvudmännen ett bra underlag för vilka förbättringsåtgärder som är mest angelägna, säger IngBeth Larsson, som har skrivit rapporten.

Skolinspektionen riktar också kritik mot att huvudmännen är för dåliga på att följa upp effekter av åtgärder som satts in, vilket gör att man inte vet vad som har fungerat respektive inte. Dessutom anser myndigheten att många huvudmän behöver förbättra kommunikationen mellan huvudmannen och tjänstemän, som rektorer.

– Brister styrningen så drabbar det i slutändan den enskilde eleven som inte får sina rättigheter till god utbildning tillgodosedda, säger IngBeth Larsson.

I rapporten konstaterar Skolinspektionen också att huvudmännen måste förbättra sin kompetens om skolans uppdrag, sina metoder för datainsamling och analys, liksom tydliggöra roller och uppdrag så att det blir tydligt vem som ansvarar för vad.

Här kan du ta del av hela rapporten.