Många misslyckas trots gymnasiereform
Andelen elever på yrkesprogrammen som får högskolebehörighet har minskat dramatiskt sedan programmen inte längre ger allmän behörighet. Men det är inte fler som klarar sin gymnasieutbildning.
Efter att gymnasieskolan reformerades 2011 ger yrkesprogrammen inte längre grundläggande behörighet till högskolan per automatik. Ett syfte med reformen var att fler skulle klara sin gymnasieutbildning. Men så har det inte blivit, skriver Svenska Dagbladet idag.
– Ungefär två tredjedelar av dem som påbörjade en yrkesutbildning hösten 2011 klarade examenskraven efter tre år. Innan reformen var det ungefär en lika stor andel, säger Sven Sundin, ämnesråd på Skolverket, till tidningen.
Även om yrkesprogrammen inte längre ger allmän behörighet till högskolan ska de elever som vill erbjudas möjlighet att läsa in behörigheten. Men Svenska Dagbladet, som har gått igenom statistik från Skolverket, konstaterar att andelen yrkeselever som bli behöriga till högskolan minskat dramatiskt som en följd av reformen.
På byggprogrammet var andelen behöriga 81,5 procent våren 2013. Ett år senare vara motsvarande siffra drygt 26 procent. På Hotell- och restaurangprogrammet minskade andelen från 72,7 procent, till 31,1. Inom en och samma utbildning kan det också vara mycket stora skillnader beroende på vilken skola man går på.
Skolinspektionen har tidigare visat att det i praktiken kan vara svårt för elever att läsa in behörigheten även om de vill och har rätt till det. Dålig information och extralektioner på tider som inte passar med elevens schema är saker som Skolinspektionen lyfte i sin granskning.
Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) föreslår nu en utredning som öppnar för att behörigheten åter ska finnas som grund på alla program. Tanken är att yrkeseleverna ska ha möjlighet att välja bort ämnen man inte vill läsa, och inte som idag att välja till behörigheten. Detta välkomnar Lärarnas Riksförbund.
– Vi kan inte ha yrkesprogram som är utformade som en återvändsgränd. För att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten, är yrkesprogrammen en viktig pusselbit, säger ordföranden Bo Jansson och fortsätter.
– Man får inte glömma bort att det finns mycket man måste jobba med för att minska avhoppen. Det är inte bara högskolebehörigheten som ska till för att dessa program ska bli mer attraktiva. Det krävs också satsningar för att förbättra kvaliteten i själva utbildningen. Vi ser fram emot att föra fram våra förslag till den utredning om gymnasieskolan som regeringen har aviserat.