”Många ser proven som ett stöd”

Vid ett seminarium på Matematikbiennetten analyserades resultaten från de nationella proven i matematik, årskurs 3 tillsammans med den lärarenkät som följer med proven. 

På frågan om ämnesprovet i matematik förändrat lärarnas uppfattning om elevernas matematikkunskaper svarade 66 procent att det var så för några av eleverna i klassen. 29 procent svarade att det inte gällde någon elev.

– Det är spännande att lärarna får upp ögonen för elevernas kunskaper tack vare proven. Vi är verkligen glada för det. Min uppfattning är att lärarna tycker att de får stöd genom provet. Dels genom att bli bekräftad – det jag har sett stämmer – och dels genom att man får upp ögonen för att eleverna kan mer än man kände till. De tysta eleverna nämner lärarna själva som exempel, säger Anette Skytt som är provansvarig för de nationella proven i matematik i årskurs 3.

Utifrån svaren i enkäten och de lärare som hör av sig framgår att de nationella proven faktiskt också påverkar lärarnas undervisning, menar hon.

– Lärarna kan säga att ”det var bra att upptäcka missförstånd och kunna arbeta vidare med det” eller ”jag upptäcker vilka svårigheter vissa elever har, det är viktigt för mig i mitt fortsatta arbete”. Det finns en positiv bild av att det här kan jag dra nytta av, jag tror att många ser proven som ett stöd.
 
Även eleverna själva är generellt sett positiva till proven. 86 procent av lärarna uppger att eleverna var positiva medan 12 procent svarade att eleverna var både positiva och negativa. 

– En typisk kommentar är att eleverna tyckte att det var pirrigt innan, men när det väl satt igång var det roligt och man såg framemot nästa del, säger Anette Skytt. Det är nog så viktigt.

Proven består av sju delprov. På fyra av delarna har eleverna inga större svårigheter, 93 procent eller mer uppnådde kravnivån för dessa delar 2014. Men för tre av delproven var resultatet något sämre. Svårast hade eleverna för delprov E: ”Mätning längd, proportionella samband” som 73 procent av eleverna uppnådde kravnivån för. Här var det uppgifter om mätandets idé som prövades. Eleverna skulle bland annat mäta föremål med en linjal som inte började på noll. 

De områden som testas varje år är huvudräkning och skriftiga räknemetoder. Inom dessa områden upptäcker man också svårigheter för eleverna. 

När det gäller skriftliga räknemetoder klarar 85 procent av eleverna de uppgifter som rör addition. Men när det gäller subtraktion löser bara 67 procent av eleverna uppgifterna. 

– Det som det går att göra en jämförelse av är skriftliga räknemetoder och huvudräkning som vi prövar varje år. Eleverna lyckas lite bättre jämfört med förra året. Det de har svårt för är subtraktion. Men vi tar inte ställning för vilka metoder eleverna använder, det viktiga är att de är trygga i någon metod. 

2014 prövade huvudräkningsdelen subtraktion och division. 89 procent av eleverna klarar subtraktion, 88 procent klarade division.

Men uppgiften av typen 91 – 89 löste bara 82 procent av eleverna. Vanliga felsvar var 1, 3 och 18. 

– Tanken är ju att eleverna ska se hur nära talen ligger och inte behöva använda en skriftlig metod. Men troligtvis gör de någon slags algoritm i huvudet och tänker 90 – 80 = 10 och 1 – 9 = 8 och får svaret till 18. En annan sak de har svårt för är matematiska likheter, när likhetstecknet står på en plats de kanske inte är vana vid. 

Uppgiftstypen 8 = _ – 3 löste till exempel bara 50 procent av eleverna. Ett vanligt felsvar är 5.

– Men överlag lyckas eleverna väl med huvräkning, vi tycker att det går i positiv riktning. Det som ligger lite lägre är skiftliga räknemetoder. Men det är svårt för oss att säga att de svårigheter eleverna uppvisar skulle handla om brister i undervingen. Det vet vi inte. Men självklart tror vi att det successivt har en positiv inverkan på undervisningen av att man har ett nationellt prov.