Många svensklärare brister i kunskap om nordiska språk
Närmare en femtedel av mellanstadielärarna i svenska uppger att de saknar kompetens att undervisa i nordiska språk och bara en tiondel tycker deras kompetens täcker kursplanen fullt ut. I högstadiet och gymnasiet är situationen något bättre, men många ger inte undervisningen tillräckligt utrymme.
I grund- och gymnasieskolan ska eleverna utveckla en förmåga att reflektera över olika former av språklig variation och det svenska språkets utveckling över tid.
För att det ska vara möjligt måste svensklärarna ha tillräcklig kompetens i nordiska språk och ges förutsättningar att skapa tillräckligt utrymme för området i svenskundervisningen.
Lärarnas Riksförbund har fått svar från 900 svensklärarmedlemmar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet om hur de upplever situationen för undervisningen i nordiska språk.
Resultatet är att närmare en femtedel av mellanstadielärarna upplever att de inte alls har kompetens att undervisa i grannspråken utifrån kursplanen, medan två tredjedelar tycker de har delvis tillräcklig kunskap. En tiondel anser att deras kompetens täcker kursplanen helt. Av mellanstadielärarna tycker 13 procent att de täcker in hela det centrala innehållet i kursplanen för nordiska språk.
Bland högstadielärarna är läget något bättre, men samtidigt säger en tredjedel att de har fullständig kunskap utifrån kursplanens innehåll och bara 17 procent anser att deras undervisning täcker kursplanen för nordiska språk. Andelarna är något lite högre bland gymnasielärarna.
Lärarnas Riksförbund, med ordförande Metta Fjelkner i spetsen, kräver nu att andelen behöriga svensklärare ökar och att nordiska språk ska ingå i utbildningen av svensklärare. Organisationen vill också ha en utvärdering av antalet timmar som läggs på nordiska språk i förhållande till kurs- och ämnesplanerna och att huvudmännen ska satsa på fortbildning av lärare i nordiska språk.