”Märklig kritik mot satsning på elevhälsa”
I förra veckan skrev Skolvärlden om Akademikerförbundet SSRs kritik mot regeringens satsning på elevhälsa. De ansåg att det ännu inte anställts tillräckligt många nya skolkuratorer och skolsköterskor. Men eftersom satsningen påbörjades ifjol och pågår till 2015 är det alldeles för tidigt att utvärdera effekten av den.
Det stämmer att Folkpartiet redan 2008 uppmärksammade bristerna i elevhälsan runt om i landet. Därför såg vi också till att skärpa kraven på elevhälsan i den nya skollagen som trädde i kraft 2011. Nu anges att elever förutom tillgång till skolläkare och skolsköterska också ska ha tillgång till psykolog och kurator på alla skolor, både kommunala och fristående. Dessutom ska det finnas tillgång till personal med kompetens att tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska insatser.
För att kommuner och skolhuvudmän ska kunna genomföra dessa personalförstärkningar satsar regeringen 625 miljoner kronor under en pågående fyraårsperiod. Detta riktade statsbidrag fördelas av Skolverket och kan sökas för att anställa fler skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger. Statsbidraget kommer att räcka till omkring 1250 nya heltidstjänster. De huvudmän som får del av statsbidraget ska göra en långsiktig förstärkning av antalet anställda i elevhälsan.
Under förra året hade Skolverket 50 miljoner att fördela bland de huvudmän som ansökte. I år 151 miljoner och för 2014 och 2015 220 miljoner kronor per år. Det är därför inte så förvånande att den stora ökningen ännu inte syns i statistiken. Utbildningsdepartementet räknar med att det vid satsningens slut kommer att ha anställts ytterligare tusen tjänster. I år har alla huvudmän som ansökt beviljats bidrag och 412 nya tjänster inom elevhälsa och 398 speciallärare förväntas anställas under året. Den satsning som regeringen genomför ska underlätta för huvudmännen att nå upp till den nya skollagens krav på en förstärkt elevhälsa. Skolverket kommer att granska att bidraget leder till en faktisk personalförstärkning.
Elever som mår dåligt behöver stöd och elevhälsan inom skolan fyller en mycket viktig funktion. Eftersom flera undersökningar under de senaste åren har visat att den somatiska och framförallt den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar är det oerhört viktigt att huvudmännen tar sitt ansvar och anställer elevhälsopersonal. Dessutom presterar välmående och trygga elever bättre i skolan – en satsning på elevhälsan förbättrar därför även kunskapsresultaten i skolan.
Tina Acketoft (FP)
Riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet
Maria Lundqvist-Brömster (FP)
Riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet