Marknadsföringen stjäl lärarnas tid

I takt med den hårdnande konkurrensen om de svenska gymnasieeleverna har skolornas satsning på marknadsföring ökat drastiskt. Enligt TNS Sifo ökade gymnasiernas kostnad för reklam åren 2009–2011 från drygt 20 miljoner till 42 miljoner kronor.
Men de satsade reklamkronorna utgör bara en mindre del av den verkliga kostnaden för skolornas marknadsföring, menar professor Lisbeth Lundahl.
– Pengarna är den lilla biten. Den stora kostnaden ligger i att praktiskt taget alla i skolan idag deltar i marknadsföringen. Rektorer, lärare, studievägledare och elever är alla mer eller mindre delaktiga och det tar tid från kärnverksamheten, säger Lundahl, som lett projektet ”Gymnasiet som marknad”.

I studien, som bygger på enkäter och intervjuer, tillfrågades skolanställda och elever om hur marknadsföringen påverkar vardagen i skolan. Drygt hälften menar att arbetsbelastningen har ökat på grund av konkurrensen. Studien visar också att många lärare upplever en ökad stress.
– Skälen är olika. Man har fått fler arbetsuppgifter, och många gånger arbetsuppgifter som man inte tycker att man är duktig på och som inte tillhör skolans kärnuppgift. Man upplever också en stress av känslan att skolan man jobbar på riskerar att stänga om man inte klarar att locka elever, att man har kniven på strupen.
Lärarnas insatser kan handla om att delta på mässor eller öppna hus men också att utveckla och kommunicera skolans profil och granska konkurrenternas programutbud och marknadsföring.
– Det räcker inte längre att göra ett bra arbete med eleverna, det måste också visas utåt. Bilden av skolan i massmedia, till exempel lokala rankinglistor, är viktig, säger Lisbeth Lundahl.

På sydskånska gymnasiet i Ystad
har man under flera år sett en flykt av elever, från det kommunägda gymnasieförbundets skolor till privatskolor och gymnasier i Malmö- och Lundområdet. Skolan har satsat hårt på marknadsföring för att möta konkurrensen. Något som påverkat lärarnas vardag.
– Det är tydligt att detta har ökat väldigt mycket under senare år, det trappas upp mer och mer. I fjor gjorde vi en gigantisk marknadsföringssatsning och självklart tar detta tid. Problemet är att det tar tid som annars hade behövts för undervisning och förberedelse. Det är inte bra, säger Mats Björklund, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.
– Samtidigt kan man inte gärna säga nej. Det handlar ju om att locka fler elever och i förlängningen våra jobb.

Situationen med den allt mer tidskrävande marknadsföringen är något som diskuteras på många skolor runt om i Sverige. I Skåne har kommunerna nu inlett en gemensam självsanering. Syftet är att begränsa tidsspillet och styra upp marknadsföringsmetoderna.
– Givetvis är det upp till varje kommun eller friskola att sköta
sin egen marknadsföring, det kan vi inte gå in och styra över. Men ambitionen är ändå att styra upp informationsflödet och på det sättet spara både pengar och tid. Och samtidigt få bort de värsta avarterna, som att stå och dela ut godis och annat på mässorna, berättar Henrik Andersson, ordförande i den arbetsgrupp av skolchefer som driver projektet.
Samarbetet har utmynnat i en gemensam söksajt för alla skolorna
i regionen. Andra delar av marknadsföringen har sedan tagits med och man har även bjudit in de privata skolorna. Gemensamma mässsor anordnas och där ska skolorna hålla sig till vissa regler.
– Det finns ett gemensamt intresse från alla att få ordning på det här så att vi slipper lägga så mycket krut på marknadsföringsbiten. Vi kan inte hålla på så här. Lärarna och eleverna ska ägna sig åt undervisningen, säger Thomas Winqvist, ställföreträdande gymnasieförbundsdirektör i Ystad och huvudansvarig för marknadsföringen.

En av de saker som diskuterats inom ramen för samarbetet är förhållningsregler på de gemensamma mässorna.
– Det ska inte delas ut pengar eller tuggummi eller annat. Det ska vara ren information. Eleverna ska inte lockas att göra det ena eller andra valet, de ska få information så att det kan göra sitt val. Mässorna ska inte vara någon sorts månglartempel där saker och ting bjuds ut. Man får inte glömma att det handlar om 14- 15-åringar som ska göra ett viktigt val i livet. Man måste vara försiktig, menar Winqvist.