mattetal
Foto: Colourbox

”Matematiken inte sammanhängande”

Saknar matematikundervisningen en röd tråd som löper från förskolan till högskolan?
Och är det orsaken till att vi tappar placeringar vid internationella jämförelser och var fjärde elev börjar gymnasiet med otillräckliga förkunskaper i matte. Det tror Per-Eskil Persson, mattelärare som doktorerat i frågan, är orsaken.

Matematik är en kumulativ disciplin – det man lär sig ett år utgör grund för nästa års studier. Men då gäller det att bitarna från år ett passar ihop med bitarna som ska passas in under år två. Och det är här den svenska matematikundervisningen har brister, menar Per-Eskil Persson, mångårigt erfaren matematiklärare som forskat och doktorerat i matematisk didaktik och nu utbildar nya matematiklärare vid Malmö Högskola.
Han drar i sin avhandling en lans för att man ska knyta ihop matematikens röda tråd. Det innebär bland annat att tidigare stadiers undervisning innehåller det som ska utgöra grund för nästa stadiums undervisning. Men så fungerar det inte alltid.
– Det är ett klassiskt problem. Lärare arbetar så att säga där de står. Arbetar man i mellanstadiet så är det den matematiken man förmedlar och sedan släpper man dem vidare till nästa stadium. För eleverna kan det innebära att matematiken inte framstår som det sammanhängande ämne det egentligen är, säger Per-Eskil Persson.

Svårt med övergångar

Han har, både som arbetande lärare och forskare, sett hur svårt en del elever har att klara övergången mellan olika stadier i skolan beroende på att de matematiska pusselbitarna inte riktigt passar ihop.
– För eleverna är de här övergångarna ofta förvirrande. Många elever har svårt att ta till sig all den terminologi som finns inom matematiken. Ett enkelt exempel är att de i mellanstadiet får lära sig att beräkna arean av en triangel genom att multiplicera längden med bredden. Då de kommer till högstadiet är det plösligt basen gånger höjden som gäller. Det kan verka simpelt att byta begrepp men för många elever är det svårt, säger Per-Eskil Persson.
Ännu ett exempel på en röd tråd är talens delbarhet. När förskolebarn får hantera klossar, bollar eller äpplen och lösa uppgifter som att lägga dem i två rader med lika många i varje så är det inledningen på resan från enkla tals delbarhet i för- och småskolan till avancerad matematik rörande stora primtal på universitetet.
Att hålla ihop den röda tråden kan också vara att inte vänta med att introducera vissa saker för länge. Oftast sysslar eleverna länge bara med sifferbaserad aritmetik. När algebran och dess X och Y dyker upp kan det komma som en chock.
Per-Eskil Persson vill att algebran introduceras tidigt i grundskolan.
– I dag förstår många inte de grundläggande mönster som styr matematiken. Att lära sig algebra tar tid och kräver goda baskunskaper, säger han.

”Sitter själva och räknar”

Även lärarnas agerande i klassrummet bidrar till en glömska som gör att den röda tråden brister.
– Det har vuxit fram en undervisningsstil som innebär att matematiklärare inte undervisar. Eleverna sitter själva och räknar och så går läraren omkring och erbjuder hjälp när det behövs. Det ger ytliga kunskaper som glöms bort fort, säger Per-Eskil Persson.
De problem som Per-Eskil Persson beskriver kan antas ha en inverkan på hur läget på den matematiska fronten utvecklas i Sverige. Så sent som 2003 låg Sverige över genomsnittet i Pisa-mätningen av 15 åringars matematikkunskaper.
2009 låg vi på medelnivå och det beror inte bara på att de andra kommit ikapp. De svenska resultaten har försämrats. Vad ska man då göra?
Knyt ihop matematikundervisningen så att övergångarna mellan olika utbildningsstadier förenklas är ett sätt menar Per-Eskil Persson.
Det borde betyda att andelen på 25 procent av gymnasisterna som, enligt Perssons avhandling, har mycket dåliga förkunskaper i matematik kan krympas. Även om läroplanerna kan prestera en röd matematisk tråd så måste det omsättas på klassrumsnivå. Där har lärarhögskolorna en central roll. Men det räcker inte. Lärarutbildningen är kort och en lärarkarriär kan vara lång.

Efterlyser fortbildning

– Det krävs kontinuerlig fortbildning för lärarna. Vi har haft lärarlyftet och det var bra men det är inte kontinuerligt. Jag vet att det finns ett jätteintresse hos lärarna att utveckla sin undervisning men de behöver stöd genom fortbildning för att kunna göra det, säger Per-Eskil Persson.
– Tyvärr har det praktiskt taget saknats fortbildningar där lärarna har kunnat diskutera den nya läroplanen tillsammans. Det är en farlig utveckling att man av på en del håll av ekonomiska skäl sparar bort det som är allra viktigast, säger han.

Fotnot: OECDs internationella studie PISA (Programme for International Student Assessment) omfattar undersökning av elevers kunskaper i 65 länder.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm