Svenskt näringsliv behöver mattekunskap
Att svenska elevers matematikresultat har sjunkit de senaste åren är ett välkänt faktum i skoldebatten. Under tisdagen samlades utbildningsväsendet, näringslivet, politiken och forskningsvärlden i en matematikkonferens för att diskutera problem och lösningar i ämnet.
– Huvudpersonen i det här är eleven som förtjänar en utbildning i världsklass. Resultaten sjunker för svenska elever i matemaik och naturkunskap. Det är enkelt att definiera problemet, men svårt att göra något åt det, säger Microsofts vd Per Adolfsson, en av initiativstagarna till Mattekommissionen, där representanter från utbildningsväsendet, forskningen och näringslivet samverkar för ett ökat matematikintresse.
Sverige har i de senaste TIMSS-mätningarna, som mäter kunskaper i matematik- och naturkunskap i årskurs 4 respektive 8, legat under genomsnittet i kunskapsnivå jämfört med de andra deltagande EU/OECD-länderna. En procent av eleverna i årskurs 8 läser matematik på avancerad nivå, en bra bit under snittet på femton procent.
Ur svenskt näringslivs perspektiv är elevernas matematikstudier en högst aktuell fråga. Det kommer snart råda brist på ingenjörer i Sverige, ett yrke vars utbildning kräver goda matematik- och naturkunskaper.
– Man kan säga att det finns tre språk man måste behärska på framtidens arbetsmarknad: engelska, kinesiska och matematik. De är helt avgörande för att vi ska kunna hålla levnadsstandarden i Sverige, säger Börje Ekholm, vd för Investor och medlem i Mattekommissionen och fortsätter:
– Bra utbildning är det bästa sättet att få en hög lägstanivå på svensk arbetskraft. Forna enkla jobb har automatiserats, så den typen av jobb kommer det att finnas färre av framåt. För att hantera det här behöver vi en högre kunskapsnivå i Sverige.
Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund, menar att minskad lärarledd tid på lektionerna har missgynnat eleverna, i kombination med glädjebetyg och lärare som inte är utbildade i matematik.
– Det här leder till mekaniska, ytliga kunskaper. I slutändan kan Svenska elever inte problemlösning. Här behövs tidiga insatser, säger han.
Bertil Östberg hänvisar till matematiklyftet vars huvudomgång börjar i augusti. Där kommer 290 huvudmän med totalt 750 matematikhandledare och 13 970 matematiklärare ha möjlighet att delta i fortbildning i matematikdidaktik.
– Och när vi om några år blickar tillbaka kommer lärarlegitimationsreformen vara den viktigaste åtgärden vi har gjort i frågan, säger Bertil Östberg.