Med barnens sinnen i fokus

Ett av de mest kända citaten av Maria Montessori är ”Världen börjar med barnen”. Hon vill med sin pedagogik visa hur mycket kraft och styrka, kunskap och intelligens barn har själva. Läraren ska vara observatören och finnas till hands, handleda och stötta, enligt Montessori. En ny avhandling tittar närmare på pedagogiken.

Kerstin Signert koncentrerar sig på barnens möten med de sinnestränande materielen. Genom variationsteorin sker en vetenskaplig belysning av lärandet som utformats av Ference Marton och andra forskarkollegor.

– Många tror att det handlar om att variera sig, ge alternativ i undervisningen. I stället handlar det om att teorin utgår från att, för att det ska vara möjligt att urskilja fenomen och egenskaper, så måste somligt vara likt medan annat är olikt eller tydligare. Något måste variera medan annat hålls invariant. Förhoppningen är att pedagogikens teoretiska och vetenskapliga grunder ska förstås i det samhälle vi har idag och att lärare är medvetna om hur barnen faktiskt lär sig, säger Kerstin Signert, när Skolvärlden träffar henne på Pedagogiska institutionen i Göteborg. 

Sinnesträningen innebär att barnen får uppleva, träna sig på att jämföra perspektiv och förstå skillnader. Maria Montessori delade in barnens utveckling i sex sensitiva perioder då barnen är mottagliga för språkinlärning och då sinnena utvecklas. Barnen har en vilja att skapa ordning och lär sig visa respekt och solidaritet genom samarbetet med andra elever. Inre impulser och yttre miljö skapar vår personlighet. Det är som ett speciellt rum för lärande, något att växa i som människa.

Många inom skolans värld menar att det inte går att undersöka en metod, vilket Signert nu gjort.

– Jag har undersökt en metod. Många tror att Montessoris undervisningsmetod är ett färdigt paket och inget som går att forska vidare på men eftersom all undervisning ska stå på vetenskaplig grund tycker jag att forskningen på denna pedagogik är viktig. Jag utbildar lärarstudenter och vill naturligtvis se fler studier av till exempel elever som gått i Montessoriskolor och hur de har upplevt sin skoltid, hur de lärt sig och vad den kunskapen har betytt för dem i deras utveckling. Om det är en bra undervisningsmetod borde den användas av fler än bara de speciella montessoriskolorna.

Det ständigt, debatterade politiska projektet, som skolan är behöver forskningen för att bana väg för nya riktningar inom pedagogiken, menar Kerstin Signert.

Hon var i USA för några år sedan och reste runt och besökte olika skolor. Montessoripedagogiken användes här på äldre barn på högstadiet och de lärde sig att samarbeta. Maria Montessori var själv i USA i början av 1900-talet där hon träffade Graham Bells fru som undervisade döva och alla elever kunde ta del av undervisningen.

Maria Montessori, som kallade sig själv världsmedborgare, hade bestämt sig för att sprida sin pedagogik över världen. Hon besökte Spanien, Indien, USA, Holland och Norge och byggde upp skolor som hon själv kontrollerade. Under 1930-talet stängdes alla Montessoris skolor i Italien när Mussolini kom till makten eftersom hennes tankar hade med självständighet att göra. Som enda kvinnliga läkarstudent blev hon varse kvinnofrågorna och var med på kvinnokonferenserna i Berlin 1896 och i Milano 1908. Under sin yrkesbana upptäckte hon barns olika sätt att lära sig, i första hand de med psykiatrisk problematik. Samhällsförändringarna och olika tänkare påverkade Montessoris utveckling av sin pedagogik; som hade många inslag av psykologi och antropologi.

Flera tänkare inspirerade henne, bland andra John Dewey med sin ”learning by doing”, Fröbel med sina tankar om leken, Rousseaus beskrivning av den ”nya människan”, tjecken Comenius tankar om ”ett språk, en religion” och hans intresse för materialet i undervisningen. Maria Montessori ville att barnen skulle undervisas i en speciell, tillrättalagd miljö.

Hon såg skolan som det lilla samhället där barn och ungdomar skulle lära sig att förstå det stora samhällets perspektiv. De skulle få vara de individer de var och få ett ansvar. Alla länder oavsett kultur och religion kunde använda inriktningen, menade hon.

Handens arbete var också viktigt för hjärnans utveckling, enligt Maria Montessori. Samarbete, tillverkning och skapande påverkar inlärningen.

– Det var detta som gjorde att möbelformgivaren Carl Malmsten blev intresserad av montessoripedagogiken, menar Kerstin Signert.

– Maria Montessori hade en holistisk syn på livet och ville isolera svårigheterna för eleverna. Hon gjorde till exempel små ramar med snören, för att barnen skulle träna sig på rosetter för att sedan kunna knyta sina skor. De små knopparna på pussel är där för att utveckla motoriken, på ett kartpussel sitter de röda plupparna på huvudstäderna, så att du lär dig dem när du pusslar

Framtidens skola skulle kunna se annorlunda ut, med mindre fokus på resultat och tävling. I lärarutbildningen har man under de senaste åren pratat om ”den hållbara utvecklingen”. Maria Montessori hade samma idéer på sin tid, i sin kosmiska undervisning. Hon trodde på mötet med eleverna, både i utveckling och behov.

Kritiken mot Montessori är idag ungefär densamma som förr. Många tror att barnen tar för mycket ansvar för sin undervisning, att den är för individualistisk. Detta håller Kerstin Signert inte med om:

– De yngsta barnen tränas i egna aktiviteter, för att kunna lära sig och förstå sig själva. Sedan kan de delta i gruppaktiviteter, som är målet i montessoriundervisningen.

Montessori kritiserade universitetsutbildningen för att studenterna gjordes till passiva mottagare. Hon ville rusta barnen att komma ut i världen med förståelse och kunskaper om komplexiteten att leva.

– Hon litade på att vi faktiskt vill lära oss för att utvecklas, säger
Kerstin Signert.

OM KERSTIN SIGNERT

Född: 1949.

Utbildning: Montessoriutbildning, lågstadielärarexamen, universitetsadjunkt, idag lärarutbildare på Institutionen för pedagogik och didaktik på GU sedan 1993.
 Författare till bland annat ”Maria
Montessori, Anteckningar ur ett liv”(2000) Studentlitteratur.
 Ordförande i MER, Montessori,
Education and Research, nationellt nätverk som samordnar forskningen av undervisning och utbildning.

Aktuell med: Avhandlingen: ”Variation och invarians i montessoripedagogiken”.

OM MARIA MONTESSORI

(1870-1952)
Italiensk pedagog, forskare, första kvinnliga läkaren i Italien, docent i antropologi, feminist, filosof, filantrop.
1907 skapade skola/barnhem ”Casa dei Bambini” i Rom för mentalsjuka barn.
Nominerad tre gånger till Nobels fredspris.
Hon ville ge alla barn möjlighet att förstå helhetens betydelse och därmed fredens nödvändighet. Den kosmiska planen är ett av nyckelbegreppen i montessoripedagogiken, och hon ansåg att allt levande, följer en plan och för att förstå världen måste man ha ett helhetsperspektiv, ett sammanhang.
1950 var Maria Montessori i Sverige.
Sverige hade Ellen Key med sitt ”Barnens århundrade” som både inspirerat och påverkat Maria Montessori som skrev ”Barndomens gåta”. De båda kämpade för kvinnans rätt och hade freden som gemensamt mål.