Annons

Han jobbar med empati som grund

Publicerad 22 april 2014

Fakta

Så jobbar Martin Laps

Bokcirklar: Martin brukar dela in eleverna i läspar. De diskuterar och analyserar bokens handling och karaktärer utifrån frågeställningar han har gett dem.

Högläsning: Även här brukar han ge eleverna förberedande uppgifter. "Det är viktigt att eleverna får skapa sig ett material utifrån det de har hört. Det kan vara att rita en bild eller formulera varför en karaktär gjorde si eller så. Elevernas material ligger sedan till grund för vidare diskussioner", säger Martin Laps.

Prata om aktuella händelser: Att låta eleverna titta på ”Lilla Aktuellt” är ett bra sätt att lyfta nyhetshändelser för elever i mellanstadieåldern, menar Martin. "Min samhällsundervisning bygger mycket på att vi diskuterar saker som händer och drar paralleller till vår tillvaro i Sverige. Att ge en grund för att försöka förstå vad som händer i Syrien och andra delar av världen och varför det kommer flyktingar hit." 

Tips på böcker och musik

Musik och skönlitteratur är något Martin Laps flitigt använder sig av för att lyfta frågan om rasism och främlingsfientlighet i sin undervisning. Böcker, musik och låttexter som brukar fånga hans elevers intresse och ge grund för vidare diskussioner är:

”Harry Potter och de vises sten” av J.K. Rowling.

”Hoppet” av Moni Nilsson.

”Svenne” av Per Nilsson.

”Man in the Mirror” med Michael Jackson.

”Ebony and ivory” med Stevie Wonder.

”Flickan och kråkan” med Mikael Wiehe.

”Skymningssång för de mörka rådarna” av Martin Laps (finns även som e-bok). Musiken Martin skrivit till boken finns på Spotify och Youtube.

Relaterat

Skönlitteratur är läraren Martin Laps främsta verktyg för att motverka intolerans hos eleverna. Nu har han själv skrivit en bok om främlingsfientlighet och rädslan för det okända.
– Att arbeta med litteratur tror jag förebygger mycket. När eleverna ska skriva ner på papper varför de tycker som de tycker, så klarnar ofta tankarna, säger Martin Laps. 

 

Främlingsfientlighet och rasism ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det förebyggande arbetet med rasism och främlingsfientlighet i förskola och skola bör fokusera på att problematisera kring hur föreställningar om till exempel ’svenskar’ och ’invandrare’ skapas.”

Så skriver Skolverket på sin specialsajt om värdegrunden i skola och förskola.

En som funderat mycket över hur han, som lärare, kan jobba med frågorna i praktiken är Martin Laps. Han undervisar i musik och samhällskunskap på Piratenskolan i Kivik och Gärs-näs skola, två F–6-skolor i Simrishamns kommun på Österlen i Skåne. 

– Det är frågor som behöver belysas mycket, och på olika sätt. Det ska vara ett kontinuerligt arbete och inte bara jippon och temadagar, och då är litteraturen väldigt bra att utgå ifrån. Att arbeta med litteratur ökar barns och ungdomars förmåga att utveckla empati. Empatiträningen ser jag som en grund för att jobba vidare med främlingsfientlighet och rasism. Att i litteraturen följa olika karaktärer och deras dilemman och problem tror jag ger eleven möjlighet att reflektera över sig själv och sitt eget beteende, säger Martin Laps. 

Han brukar para ihop sina elever i mellanstadiet två och två och ge dem frågeställningar om karaktärer och handling i boken de läser. Ibland låter Martin eleverna skriva brev till varandra om sin bok, ifall de läser olika titlar.

– De blir experter på sin egen bok, samtidigt som kamraten kan komma med frågor och invändningar. Diskussionerna brukar bli levande och bra. Jag hade en elev som skrev i texten till sin samarbetspartner att hon, innan de började jobba med boken, tyckte att invandrare inte har något här att göra. Efter att hon läst boken och jobbat med den hade hon helt ändrat inställning och förstod andras behov. 

Martin har tidigare undervisat på skolor i Norrköping och i Stockholmsförorten Bredäng. Ingen skola han jobbat på har varit befriad från rasism och främlingsfientlighet, men hur det tagit sig uttryck har skilt sig åt mycket. På en skola hade han elever, som för att medvetet provocera andra, använde ordet ”neger”.

– I Stockholm hörde jag nästan aldrig uttrycket ”utlänning”, medan här i Skåne är det utbrett. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att det är mer rasism på ett ställe, men det ter sig olika. Man bör alltid vara uppmärksam på vad utryck står för i olika sammanhang.

Hur vanligt är det att elever har intoleranta eller främlingsfientliga åsikter?

– Det finns överallt. Sedan tror jag att barn upp till början av högstadiet har väldigt lätt att ändra åsikt. Jag tror att de påverkas mycket av sin omvärld; av det de hör från föräldrar och kompisar och av det de ser på tv. Jag har märkt att när vi arbetar med främlingsfientlighet och rasism i skolan, så är det många som hör en väckarklocka ringa och ser hur det faktiskt ser ut runt omkring dem, med kompisar från andra länder. 

Martin Laps elever är så unga att det inte varit aktuellt att bjuda in företrädare från de politiska partierna till skolan. Däremot händer det att elever spontant tar upp Sverigedemokraterna och vill prata om deras åsikter, säger Martin.

– Jag tror på den fria och öppna diskussionen. Det hjälper inte att knäppa någon på näsan, till exempel kring vad de tycker om ett politiskt parti. Jag sätter aldrig en elev i klistret så att han eller hon måste försvara sin åsikt. Jag försöker ge goda exempel och ofta kommer det motargument från gruppen. Men det är viktigt att inte måla ut någon som ”bad guy”, det tror jag snarare förstärker åsikterna. Att möta med argument och humor kan vara förlösande. Jag har aldrig någon knivskarp gräns för vad som är rätt och fel. 

Martins engagemang för litteratur och musik och mot rasism och främlingsfientlighet har utmynnat i en bok, ”Skymningssång för de mörka rådarna”. Det är en ungdomsroman av fantasykaraktär som tar upp rädslan för det okända. Martin arbetar nu med en lärarhandledning till boken, som kommer finnas klar i höst. Han har också skrivit och spelat in tio låtar, som fungerar som ett soundtrack som vävs in i bokens handling.

– Grundtanken med boken är att lyfta frågan om främlingsfientlighet med hjälp av ett äventyr med musik och litteratur. Böcker har en enorm kraft, dels för att utveckla läsförståelsen, dels för en själv.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons