_mg_1432
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

Med förnuft och känsla

Vad är egentligen kreativitet och hur skapar man ett kreativt klimat? För Fredrik Ullén, en av Sveriges främsta hjärnforskare och hyllad konsertpianist handlar, kreativitet både om känsla och disciplin.
Och – inte minst – förebilderna.
Han minns flera av de lärare som kantat hans väg, både inom musiken och naturvetenskapen.
– De har betytt otroligt mycket för mig. Bra lärare har varit som milstolpar i mitt liv.

Fredrik Ullén

Ålder: 42.
Yrke: Professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och internationell konsertpanist.
Familj: Hustru Judit och döttrarna Laura, 11 år och Alma, 8 år.
Drivkrafter: Att både inom forskningen och musiken befinna mig på en resa där jag hela tiden upptäcker nya problem att lösa.
Lästips: Mihaly Csikszentmihalyis böcker om kreativitet och flow, till exempel ”Creativity”, ”Flow” och ”Between boredom and anxiety”.
Dean Keith Simonton, forskaren som använder statistiska metoder för att titta på vad som utmärker kreativa personer, även i historiska data. Fascinerande läsning för den som är intresserad av alla de olika faktorer – både hos individen och i miljön – som gynnar kreativitet.
Howard Gardner har publicerat många mycket välskrivna biografiska studier över kreativa personer. ”Creating minds” är min favorit.

Nyligen utnämndes han till professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och nästa år väntar en stor turné med flera konserter runt om i Europa. Han har i media beskrivits som en av de mest framstående unga forskarna och hyllas runt om i världen för sina prisbelönta soloskivor.
Fredrik Ullén är en av få som lyckas kombinera det fria, kreativa skapandet med naturvetenskaplig forskning.
– Jag visste redan som 10-åring att jag ville skriva musik. Samtidigt hade jag ett genuint intresse för naturvetenskapliga ämnen.
Så det blev en fot i varje värld. Musiken var ständigt närvarande under hans uppväxt och redan som 4–5-åring började han spela piano. När det var dags att välja utbildning blev det läkarlinjen på Karolinska och musikhögskolan. Parallellt.

Som en upptäcktsresande

I dag forskar han och hans team på kreativitet och hur hjärnan påverkas av musik och skapande. Och däremellan hyllas han för sina prestationer som pianist.
– För mig är det inte så skilda världar. Inom både musiken och forskningen ser jag mig som upptäcktsresande. Jag kommer till nya platser och stöter på nya problem att lösa. Det är mest metodiken som skiljer dem åt.
På datorskärmen på sitt kontorsrum på Retziuslaboratoriet i Solna visar han en bild på en magnetröntgenkamera, en stor vit cylinder där man mäter aktiviteten i hjärnan.
– Men som du förstår är det ganska svårt att ligga och vara kreativ i en sådan där, så vi har andra sätt att undersöka vad som händer i hjärnan när vi är kreativa.
Till exempel har hans forskargrupp studerat puls och andning under ett flow, det tillstånd av totalt uppgående i en uppgift som man kan hamna i under kreativa sysselsättningar, och kommit fram till att det skiljer sig väsentligt från koncentration under mental ansträngning.
– Under ett flow blir andningen djup och rytmisk; när vi anstränger oss för att lösa ett problem blir den mer ytlig och snabb.

”Känna kreativt flow”

På samma sätt beskriver han själv att det är skillnad i hur han upplever sin egen kreativitet.
– Med musiken är det mer intuitivt; när det gäller forskningen måste man jobba metodiskt och analytiskt med klara definitioner. Men jag kan känna ett kreativt flow i båda uppgifterna.
Finns det då två olika definitioner av vad kreativitet är? I det fria skapandet beskrivs det ju ofta som en känsla eller intuition, men inom naturvetenskapen som en förmåga att tänka utanför boxen, som en serie samband som systematiskt läggs ihop under stor koncentration och idogt arbete.
Inte om du frågar Fredrik Ullén.
– Det handlar om balansen mellan dem två. För att vara kreativ måste du också vara disciplinerad.
Han håller upp en blyertspenna.
– En högkreativ person kan spotta ur sig massor av användningsområden för den här, medan en lågkreativ person stannar vid att nämna att man kan skriva med den och, efter lite betänketid, kanske bita på den. Därmed inte sagt att alla de idéer den högkreative kommer med är bra och meningsfulla.
Hans poäng är att för att kreativiteten ska vara värdefull behöver vi samtidigt förmågan att fånga upp, strukturera och slutföra de bra idéerna. Där någonstans möts de två disciplinerna, i balansen mellan skapandets frihet och den naturvetenskapliga metodiken.
– Kreativitet är förmågan att ta fram originella och nya idéer och samband. Men de ska också vara meningsfulla och funktionella och bakom det ligger ofta hårt jobb.
Om vi förflyttar hans resonemang till klassrummet menar han att man som lärare kan skapa en kreativ miljö i alla olika ämnen, till exempel genom att låta eleverna i grupp brainstorma kring tänkbara lösningar på ett matte-problem.
– Men för att övningen ska vara verkningsfull krävs det att vi tar vara på och går vidare med de lösningar som verkligen är bra.

Självförtroendet avgörande

En kreativ miljö handlar alltså om balansen mellan att öppna upp för nya idéer och samtidigt ha disciplinen att avsluta dem.
Är det då lättare att lära sig saker i en kreativ miljö? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Flera studier har visat att barn som spelar instrument eller sjunger i grupp också presterar bättre i andra ämnen, och neurobiologiska studier har visat att en förklaring skulle kunna vara att man använder flera olika delar av hjärnan samtidigt när man skapar musik. Men att sätta på musik under en mattelektion hjälper knappast några elever att lära sig lättare.
– Då är det en betydligt viktigare uppgift att göra inlärningen lustfylld, säger Fredrik Ullén och kommer in på det som han anser ha varit det allra viktigaste för att han skulle bevara sin kreativitet genom skolgången.
– Genuint entusiastiska lärare. Det är så oerhört viktigt att få uppmuntran. Det skapar självförtroende som i sin tur är avgörande för kreativiteten.
– Jag pratar gärna om role models, förebilderna i skolan, som är otroliga källor till inspiration och i slutändan, kreativa elever som vågar tänka nytt.
Han räknar upp flera av de lärare och handledare han haft genom åren och hur mycket de har betytt för honom.
– Deras genuina entusiasm för ämnena smittade av sig på mig och uppmuntrade mig att lära mig nya saker, utvecklas och fortsätta jobba hårt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm