Annons
Foto: Kalle Assbring

Med genus i beräkningen

Publicerad 25 maj 2012

Skolämnena har ett kön. Manligast är matte.

Sådana gamla föreställningar tvingar elever av båda könen att malla in sig i stereotyper.
Men alla kan bli mattesmarta genom utforskande matematik.

Tjejer är inte så bra på att tänka matematiskt. Killarna är stökiga och chansar. Så ser lärare på elever, enligt tidigare svensk forskning. Matte ses som intellektuellt och tjejernas kroppar står i vägen, precis som deras självbild som mindre matematikbegåvade. Det förstärks av lärarnas fördomar. (Sumptner, 2010).
Läraren Kristina Lundgren har just påbörjat en mattelektion med andraklassarna på Olaus Petri-skolan i Stockholm.
På smartboard, digital tavla, går hon igenom problemen som ska lösas. Det gäller för eleverna att välja rätt räknesätt, och presentera sin uträkning.
Hon uppmanar klassen att samarbeta två och två. Eleverna sätter igång. Deras kroppar är tydliga indikatorer på hur det går, varje sekund: hur de kryper ihop, sträcker på sig, river sig i håret.

Kristina Lundgren har haft barnen sedan de började förskoleklassen, och redan då såg hon att killarna ofta har bättre självförtroende inför matte. De vågar chansa mer, ha fel.
– Det är ju roligt för dem, men man tycker att alla kunde få känna likadant, säger Kristina Lundgren.
Hon sätter sig vid en av bänkarna och lyssnar på en elev som fastnat. Han förklarar hur han vill lösa problemet.
– Ja, så skulle jag också tänka, säger hon.

På rasten tävlar killarna i multiplikation. Tolv gånger åtta! En lintott pekar på en annan, som svarar och snabbt kastar tillbaka en ny multiplikation att lösa. Just nu gäller tolvans tabell.
Men Kristina Lundgren ser inga som helst skillnader i förmåga eller kunskap mellan könen. Och hon får stöd av forskningen:
– Det finns starka normer för vad som gäller. Men det finns inga som helst könsskillnader mellan pojkar och flickor i matematik, säger Anna Palmer.

Hon är filosofie doktor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, och tycker att ett sätt att komma förbi destruktiva schabloner är att involvera kroppen i inlärningen. Att inte se matte som fristående, utan att kombinera det med dans eller bild.
– Vi ser det på de små barnen, att matematiken tränger sig på kroppen. Ett litet barn som kryper i en trappa förkroppsligar höjd, vinklar, avstånd. Kroppen är del av utforskandet, säger hon.

Matematik är ett ämne som är perfekt för utforskande inlärning.
– Det viktigaste är inte att tänka rätt, utan att tänka matematiskt. Och det är sådana problem som man ska ta upp i klassrummet, säger Anna Palmer.

Hon är aktuell i en forskningsantologi ”En rosa pedagogik” (Liber, 2011) och en egen bok ”Hur blir man matematisk” (Liber, 2011).
Anna Palmer vill ta in sand och vatten i klassrummet och visa på de olika sätt vi löser problem.
Ute i klassrummet blir verkligheten oftast en annan. Genomgången av problemen som eleverna får lösa är ett bra sätt att kolla att alla hänger med.
– Jag gillar smartboard. Jag kan visa filmer och spela spel och man får med många fler barn när man använder den, säger Kristina Lundgren.

Tiden är det största hindret för mer praktisk, undersökande matte. Det gäller att hinna planera sådana lektioner.
– Men eleverna älskar när vi gör praktiska saker. Då får man med dem som tycker att matte är svårt och jobbigt, de märker inte att det är matte de gör, säger hon.

När eleverna gick i ettan deltog Kristina Lundgren i ett matematikprojekt. Hon samarbetade med Stockholms universitet. De föreslog att hon kunde jobba mer oberoende av matteboken. Och kanske ge räkning i boken som läxa och arbeta mer med undersökning och problemlösning på lektionerna.
– Jag tyckte att jag behövde ha koll på vad de hann med. Men det var bra att få höra någon säga det, för att våga, säger Kristina Lundgren.

Den rosa pedagogiken, som antologin med samma namn vill lansera, involverar det materiella och kroppen i sin förhoppning att arbeta mot fasta identiteter. Kort sagt, människor är inte matematiska, utan blir det i olika positioner, i olika sammanhang och olika miljöer.
Föremålen som vi omger oss med får också en större betydelse än i tidigare feministiskt orienterad forskning.
– En person kan vara duktig på att bygga en altan, men tycka att det är otäckt att sitta på banken och titta på uträkningarna av bolånet, säger Anna Palmer.

I sin avhandling ”Att bli matematisk” (2010) visar Anna Palmer hur kreativt tänkande på mattelektionerna ger pedagogikstudenterna vid Stockholms universitet en ny självbild i förhållande till matematiken. Studenterna inser att de också kan vara mattesmarta.
– Om studenterna hade insett det tidigare, hade de kanske gjort ett annat yrkesval, säger hon.

Som pedagog eller lärare för små barn förväntas man inte gilla algebra. Yrket är kvinnodominerat, och kvinnor förknippas oftast inte med avancerad matte.
– Matematik betraktas som okvinnligt och osexigt, tonårsflickor är rädda att bli till som matematiska, säger Anna Palmer.
Uppdelningen i vad som är manligt och kvinnligt är uråldrig. Att kvinnan är kropp och känsla och mannen intellekt och kontroll etablerades under antiken. Otaliga Hollywoodfilmer låter hjältinnorna leva ett tråkigt och obemärkt liv tills de får av sig glasögonen (en markör för intellekt) och blir till som lyckade objekt. Den klassiska matematikundervisningen sker genom en genomgång på tavlan, och individuell räkning i matteboken. Det är tyst och stilla. Det handlar om intellekt och huvud, och är alltså manligt kodat.
– Skolmatten har färre valmöjligheter och ger färre sätt att uppleva sig själv som matematisk, säger Anna Palmer.

Kristina Lundgren säger åt sina elever att avrunda sin räkning. Efter lunchen går de igenom och diskuterar problemen tillsammans.
– Det ger aha-upplevelser, säger hon. Eleverna lär sig olika sätt att tänka av varandra.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons