julkalendern_2015

Erik Haag, Lotte Lundgren, Morris, Elsa, Oliver, Sigrid, Sabina, Matteus och Cleo från Tusen år till julafton.

| Foto: SVT
Lektionstips

Med julkalendern som lektionsmaterial

Tusen år till julafton har väckt stort historieintresse bland högstadieeleverna, enligt Växjöläraren Mikael Bruér. Därför ska han börja använda programmet i undervisningen – och planerar även samarbete med hemkunskapen.

Hans sexårige son satt som klistrad varje dag framför 2015 års julkalender Tusen år till julafton. Men Mikael Bruér, högstadielärare i geografi, historia, religion och samhällskunskap vid Fagrabäckskolan i Växjö, märkte att programmet väckte intresse även bland hans elever.

– De ställde frågor och ville veta vad som stämde och inte. Under resans gång har jag märkt att många gillar det, säger han, som sitter och planerar kommande terminsundervisning när Skolvärlden ringer. 

I planeringen förekommer julkalendern, bland annat som diskussionsunderlag till historie- och SO-undervisningen. Eleverna kommer att få se avsnitt på lektionen eller som hemläxa.

– Programmet har ett fantastiskt upplägg, med 24 korta och koncisa delar som åskådliggör och exemplifierar hur människor levde under olika tidsperioder. Det kan också användas till att diskutera eller jämföra hur historia framställs och förmedlas. Jag ser många användningsområden.

Mikael Bruér ska dessutom lyfta en idé om ämnesöverskridande samarbete genom julkalendern – med skolans hemkunskapslärare.

– Det vore väldigt spännande. Hon vet inte om det ännu, så det får bli en överraskning, skrattar han, fortsätter:

– Det som är så tacksamt med programmet är att det utgår från maten, eftersom mat är centralt i alla människors liv, oavsett vem man är.

Men att använda populärkulturellt material i skolan, innebär enligt Mikael Bruér alltid en källkritisk utmaning för lärare.

– Det följer alltid med en del faktaproblem som till exempel generaliseringar, eftersom det rör sig om underhållning. Det ställer krav på att jag måste veta vad som stämmer och inte, samt problematisera framställningen, säger han.

Julkalendern har fått utstå en hel del kritik, bland annat mot att barnen dricker öl och röker. Men Mikael Bruér anser att historiska fakta ska återges korrekt: om barnen drack öl så bör vi visa att de drack öl. 

I slutet av julkalenders sista avsnitt sätter sig programmets berättarröst Stina Ekdahl i den julfirande familjens soffa och knyter ihop den historiska säcken med följande slutord – som hyllas av Mikael Bruér:

”Julens traditioner finns för att påminna oss att vår tid sitter ihop med det vi kallar historien. Historien består egentligen av lika många historier som det finns och funnits människor. Du är en av dem. Din historia började när du föddes och pågår just nu. Historiens barn var ungefär som du. Deras liv utspelade sig bara under en annan tid, med andra tankar, krav och villkor. En dag kommer framtiden att titta tillbaka på oss och vår tid. Vad kommer de att säga? Kanske att det var sämre förr. Eller bättre. Eller bara annorlunda. Det får vi se då.”

– Det är en fantastisk sammanfattning som träffade mig som historielärare och vuxen rakt i hjärtat. De orden vill jag ha med mig på varje lektion, säger Mikael Bruér.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm