Annons
Foto: Kalle Assbring

Med sikte på studiero

Publicerad 31 oktober 2014

Fakta

Mer om lärarna

Anette Resare Jansson
År i yrket: 9.
Undervisar i: Engelska och franska.
Koppar kaffe per dag: 3 till 4.
Vill ha kaffet: Svart.
Betyg på skolkaffet: ”Jag dricker mycket sällan skolans kaffe, eftersom det inte är gott. Jag har eget kaffe.”

Britt-Marie Selin
År i yrket: 27 år, samtliga på skolan.
Undervisar i: Svenska och SO.
Koppar kaffe per dag: 2.
Vill ha kaffet: Med mycket mjölk.
Betyg på skolkaffet: Kan inte svara på det, dricker mitt eget Nescafé i arbetsrummet.

Charlotte Ahlström
År i yrket: 14.
Undervisar i: SO och svenska som andraspråk. Just nu med nyanlända i förberedelseklass.
Koppar kaffe per dag: Ungefär 2 koppar.
Vill ha kaffet: Med mjölk.
Betyg på skolkaffet: Det är som allt annat maskinkaffe.

Birgitta Thorander
År i yrket: Över 25 år.
Undervisar i: Svenska och svenska som andraspråk.
Koppar kaffe per dag: 2.
Vill ha kaffet: Med mjölk.
Betyg på skolkaffet: E.

Hans Erkhammar
År i yrket: 25 år på skolan, 31 totalt.
Undervisar i: NO-ämnen.
Koppar kaffe per dag: 5.
Vill ha kaffet: Med mjölk och socker.
Betyg på skolkaffet: E.

Ordningsomdömen och rätt att beslagta störande föremål. De politiska förslagen har skapat debatt. Men är det verkligen vad lärarna önskar för att kunna skapa den efterfrågade studieron? 
​På Bagarmossens skola ser lärarna gärna ett tydligare stöd från politiskt håll. Men inte i form av detaljförslag och fler befogenheter. 

Sedan den senaste Pisa-mätningen visade att svenska elever toppar listan över sena ankomster och upplever sina lektioner som stökiga har studiero legat högt på den skolpolitiska agendan. Jan Björklund har ofta och gärna pratat om kopplingen mellan sjunkande resultat och bristande studiero i klassrummen. Strax före höstens val presenterade han två nya verktyg för att komma tillrätta med problemen: möjlighet för skolorna att ge skriftliga ordningsomdömen, samt rätt att beslagta störande föremål redan innan lektionens början.

Skolvärlden har träffat fem erfarna högstadielärare på Bagarmossens skola i Stockholm för att prata med dem om vägar till studiero. Men först: Känner de igen sig i bilden av den svenska skolan som stökig?

Hans Erkhammar: Det har blivit tuffare de senaste tio åren. En orsak är den ökade arbetsbelastningen. Jag upplever att när det är jobbiga situationer i klassrummet med hög ljudnivå eller konflikter så ägnar vi oss ofta åt akututryckningar. Det är svårare att hinna med det långsiktiga, förebyggande arbetet med att skapa en bra arbetssituation, även om vi såklart gör det också.

Britt-Marie Selin: På alla skolor finns det en del barn som har stora inlärningsproblem och neuropsykiatriska diagnoser och en skillnad mot tidigare är att alla nu ska in i klassen. Inkluderingen ställer väldigt höga krav på läraren som ska leda i klassrummet. Det är en god tanke med inkludering, men det måste till resurser för att lösa det på ett bra sätt.

Birgitta Thorander: Samtidigt är det viktigt att man inte målar upp en bild av att allt är kaos. Det är undantag att lektionerna inte fungerar. Jag tror att förändringar i samhället har påverkat väldigt mycket. Många av våra nyanlända elever
ser på utbildning som biljetten till en bra framtid. Men i Sverige tar vi utbildning för givet, nästan som något man prackas på och många elever ser det inte som viktigt. Det är vår absolut viktigaste uppgift att förändra det synsättet. Men inte med straff och ordningsbetyg utan med en attitydförändring.

Nyligen presenterades ett förslag om att införa skriftliga ordningsomdömen och en möjlighet att beslagta störande föremål redan före lektionen. Är ni hjälpta av fler yttre befogenheter?

Britt-Marie: Vi har en skollag som redan nu ger oss redskap som att tillfälligt placera en elev i en annan klass. Men det gäller ju att man tillämpar dem. Jag vill hävda att vi gör det, men jag tror inte att det görs överallt. Och redan nu kan vi omhänderta mobiler, men det tar ju tid från annat att hålla på och administrera det.

Charlotte Ahlström: Jag tycker man ska ställa sig frågan varför de här yttre befogenheterna behövs. Jag tror att bilden av skolan som väldigt stökig pressar fram den här typen av hysteriska utbrott ”nu måste vi göra något”. Kanske finns det också en känsla av maktlöshet hos en del lärare som känner att de saknar redskap för att hantera eleverna och det triggar fram förslagen. Men man måste fråga sig varför det blir så här, varför lyssnar inte eleverna? Och då kommer vi tillbaka till det här med inställningen till skolan. 

Britt-Marie: För att ta just det här med mobiler så är de under många lektioner ett användbart verktyg och vi ser att många elever klarar av att hantera dem alldeles utmärkt.

Birgitta: Jag tycker också att man måste se mobilen som något som faktiskt tillhör 2014. Det handlar inte om att förbjuda utan om att lära sig använda den tekniken på rätt sätt. Om man spelar i stället för att lyssna på genomgången ligger problemet i att eleven inte förstått varför man är i skolan. Då handlar det igen om attitydproblematik och där finns ett stort arbete att göra.

Ni återkommer till det här med attityder och synen på utbildning – bland elever och i samhället – när ni pratar om att skapa studiero i klassrummet. Men är det något ni kan påverka?

Birgitta: Vi jobbar otroligt mycket med det i vårt mentorsarbete och då handlar det om motivation och attityd i förhållande till studier. Det involverar även föräldrarna. Mentorsarbetet är nog det arbete som tar mest tid utöver själva undervisningen, men vi tror att det ger resultat i slutändan. När det gäller samhället så önskar vi ju att det fanns en allmän tanke om att lyfta vikten av utbildning och det jobb vi gör.

Charlotte: Lärarkåren blir ofta ifrågasatt. Det är inte så konstigt att många har åsikter om skolan men det sipprar ner till eleverna. Här har media ett ansvar, det som skrivs och sägs om skolan påverkar. Från politiskt håll borde man arbeta för att stärka värdet av utbildning snarare än att stifta fler lagar.

Anette Resare Jansson: Jag tror faktiskt att de här detaljbesluten från politiskt håll snarare undergräver yrkets status och vår roll, än att vara till hjälp.

Hans: I många framgångsrika länder vore det otänkbart för politiker att detaljstyra så här, man har förtroende för lärarna. Jag önskar att politikerna hade en bred samsyn kring vad som är viktigt när det gällde skolan, i stället för att göra skolan till en stridsfråga. En bred samsyn skulle skicka ett tydligt budskap om hur viktig vår verksamhet är.

Tar ni hjälp av föräldrarna för att skapa studiero?

Birgitta: Det måste vi, det går inte att förändra ett beteende hos eleven om inte föräldrarna är med. Det gör vi främst genom mentorskapet. Vi har föräldrasamtal, ibland tillsammans med vägledaren eller kurator. Många föräldrar är väldigt ensamma i sin föräldraroll i dag.

Hans: Men det är inte ovanligt att det bollas tillbaka på oss. När vi meddelar hemmet att eleven stört eller gjort något de inte ska, får man ibland kommentaren ”var inga andra med” eller ”ja, men då får du väl ta tag i det då”. När vi vill ha delaktiga föräldrar så ser de det som ett problem för läraren att lösa.

Vilka förutsättningar behöver ni för att kunna skapa den efterfrågade studieron?

Anette: Vi vet att det är ett fåtal elever som står för stöket. Det finns elever som har oerhört stora behov och vi måste kunna göra tidiga insatser så att de får det stöd de behöver. Sen är det oerhört viktigt att man i kollegiet har en samsyn kring vilka regler som gäller.

Britt-Marie: Jag håller med. Vi måste också ges förutsättningar att göra det vi är anställda för, lärargärningen. En del tror att man bara kan gå in och hålla en lektion utan att vara förberedd men det går inte. Vi har en kritisk publik och de märker direkt om inte vi är förberedda och det kan leda till bristande motivation och stök. Sen handlar det också om att få personer med rätt kvalifikationer att välja att bli lärare, det är ett krävande yrke.

Hans: Personligen tror jag att studiero är A och O för våra resultat. Och även om det är undantag att klasser inte fungerar så måste vi se till att nå ytterligare förbättring, det är där potentialen finns. Vi måste gå från en hyfsad situation till att det fungerar bra – överallt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons