Mer än kunskap styr betygssättningen
Lärare tar hänsyn till annat än kunskapskraven i betygssättningen. Elevens förmodade potential och egna förväntningar på betyget är faktorer som spelar in. Det är slutsatsen i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Hela avhandlingen finns att läsa här.
Doktoranden Ilona Rinne har i avhandlingen ”Pedagogisk takt i betygssamtal” undersökt 149 videoinspelade individuella betygssamtal mellan gymnasielärare och elever, skriver Göteborgs universitet i ett pressmeddelande. Majoriteten av lärarna i studien hade inte satt definitiva betyg vid tidpunkten för betygssamtalet. Det visade sig då att lärarna tenderade att ha en välvillig inställning till sina elever och försökte sätta de betyg eleverna förväntade sig.
− Lärarna förankrar inte elevers prestationer i betygskriterier under samtalen, utan uttrycker dem i vardagliga termer som ”jätteduktig”, ”ambitiös” och ”intresserad”, vilket visar hur svårt det är att definiera betygskriterierna, säger Ilona Rinne i pressmeddelandet.
Enligt Ilona Rinnes avhandling är högsta betyget utgångspunkten för många lärare på högskoleförberedande program. Lärarna förmodar att eleverna förväntar sig ett A och betygssamtalen handlar därför mycket om ifall detta betyg kan sättas eller inte.
Lärarna i Ilona Rinnes avhandling tog också hänsyn till potentiella och förmodade förmågor hos eleverna. Lärare kan också sätta generösa betyg för att uppmuntra eleverna inför kommande kurser.
Att lärare väger in annat i betygssättningen än kunskapskraven är en tänkbar förklaring till resultaten av Skolinspektionens omrättningar av nationella prov. Dessa har visat att externa rättare sätter lägre betyg än undervisande lärare i hälften av fallen.
– När undervisande lärare sätter betyg tar de hänsyn till fler aspekter än vad externa bedömare kan göra, men det är inte säkert att lärare alltid ens är medvetna om dem, säger Ilona Rinne.