Mer pengar till svaga skolor
Malmö stad förändrar fördelningen av skolbudgeten för att minska segregationen. Politikerna har beslutat om en ny modell som ska se till att elever med sämre förutsättningar får mer resurser.
Skolvärlden har tidigare rapporterat om Malmö stads planerade omorganisation av skolan. Från den 1 juli har kommunen flyttat det politiska ansvaret för skolan från stadsdelarna till tre nämnder för förskolan, grundskolan och gymnasiet. Syftet är att det samlade ansvaret ska ge bättre möjligheter att minska de stora skillnaderna mellan skolorna och höja elevernas resultat.
Den nya organisationen innebär en förändrad resursfördelning från nästa år. Kommunen ska betala lokalhyrorna och därefter fördelas skolpengarna på tre områden: en baspeng till alla elever som är lika stor, en tilläggspeng för elever som kräver särskilda insatser och en extrapeng till enskilda skolor som baseras socioekonomiska faktorer.
– Vi gav socioekonomiska extraresurser tidigare också, vilket inte alla kommuner gör, men nu blir det lite säkrare att pengarna faktiskt når de skolor som har extra behov. När vi fördelade de pengarna till stadsdelarna var det många som ändå gav alla skolor lika mycket, trots skolornas olika behov, säger Anders Rubin (S), ordförande i grundskolenämnden.
Politikerna i grundskolenämnden har i dagarna beslutat om en modell för den socioekonomiska fördelningen som utgår från sju faktorer – föräldrarnas ekonomi och utbildningsnivå, hur länge eleven varit i Sverige och antal vårdnadshavare, bostadsområde, skolans resultat och elevernas kön.
– De här kriterierna förklarar skolresultaten till 80 procent. Tolkningen av det är inte nödvändigtvis att det är elevernas bakgrund som är problemet, utan det kan också vara skolan som inte har pedagogiska metoder för de här eleverna. Här är lärarna den viktigaste resursen, men de måste få rätt förutsättningar och känna att de jämförs med andra skolor på ett rättvist sätt. Det här är den nya resursfördelningen kommer in, säger Anders Rubin.
Varför väljer ni att knyta den socioekonomiska extraresursen till skolan och inte till eleven?
– Skolsegregationen är inte från början knutet till enskilde eleven. Du kan inte säga att den här eleven har de här förutsättningarna oavsett, utan det hänger ihop med var eleven går i skolan. Dessutom är det väldigt svårt att träffa rätt vid resursfördelning på individnivå och det finns risk att en elev inte får den hjälp den behöver om den är knuten till en viss ersättning.
Exakt hur den nya socioekonomiska fördelningsmodellen ska se ut i Malmö och vilka faktorer som ska ingå slås fast först när nästa års kommunbudget klubbas. Systemet ska införas vid årsskiftet.
– Det här förslaget med en ny modell för resursfördelning är väldigt intressant, men jag vill att vi analyserar kriterierna mer. Än så länge har vi inte beslutat hur mycket pengar som ska gå till de olika delarna. Först efter det kan vi se om pengarna går dit de ska och hur modellen behöver se ut, säger Johannna Öfverbeck (MP), förste vice ordförande i grundskolenämnden.
Lärarnas Riksförbund har tagit fram en liknande modell på nationell nivå för fördelning av skolans resurser. Även den ger extra resurser baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund och särskilda behov, men här tilldelas alltid resurserna den enskilde eleven och fördelas inte på skolnivå.
– De går åt rätt håll när man nu ska titta på skolnivå istället för på stadsdelsnivå, men vi hade helst sett att man hade individresurser så att den elev som har behov också får resurserna och så att resurserna följer med eleven om den byter skola, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.