Annons
Lärarna riskerar att knäckas av stress.

Mer än tre av fyra lärare funderar på att sluta

Publicerad 10 december 2015

Mer än tre av fyra lärare funderar på att lämna yrket, visar en stor undersökning som Skolvärlden låtit göra bland 1100 lärare.
Att lärarna vill sluta beror framför allt på den höga arbetsbelastningen – som också går ut över eleverna.
– Ett samhälle som inte värderar lärarna och deras utbildning och insatser, värderar ju inte heller eleverna, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

 

Fakta

Skolvärldens undersökning

1 100 lärare har deltagit i enkätundersökningen, som genomfördes i höstas. Det är i stor utsträckning erfarna lärare som svarat – 75 procent har varit yrkesverksamma i elva år eller mer. 
De flesta medverkande lärarna arbetar i grundskolans senare år och i gymnasieskolan.

Relaterat

Lärarna gillar sitt yrke – men har för mycket att göra. De två huvuddragen framkommer tydligt i den undersökning som Skolvärlden under hösten låtit göra bland 1 100 lärare. Det är framför allt lärare med lång erfarenhet som svarat på enkäten – 75 procent har varit yrkesverksamma i elva år eller mer.

En stor majoritet av de tillfrågade tycker att de har ett meningsfullt jobb, där de kan påverka arbetsinnehållet och har en professionell frihet att avgöra hur de ska arbeta för att eleverna ska nå målen.
Men arbetsbelastningen är för hög. 46 procent känner sig ofta stressade, 59 procent är inte nöjda med sin arbetssituation och 77 procent har upplevt att arbetsbördan den senaste månaden varit tung eller mycket tung.

LR:s ordförande Bo Jansson konstaterar att det sett likadant ut i många år.

– De som jobbar i skolorna ser ingen förbättring. Många av åtgärderna från politiskt håll – både från den här regeringen och den förra – är bra, men från arbetsgivarnas håll ser vi ännu inte resultat. Lärarna på fältet måste se förändring och det kan bara arbetsgivarna åtgärda, säger han.

Bo Jansson välkomnar att det blivit färre nationella prov och färre åtgärdsprogram, men säger att det inte räcker för att på allvar minska den del av lärarnas arbetsbörda som inte har någon tydlig koppling till klassrummet och undervisningen.

– Problemet är att våra medlemmar ändå ser att de måste sköta mycket dokumentation, både för egen del och för att skolledningen kräver det ”utifall att”. Den administrativa bördan låter så allmänt – vad det egentligen handlar om är att lärarna inte kan göra allt i skolan. Vi måste ha andra specialister: kuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer och speciallärare. Men även personer som kan sköta vissa administrativa uppgifter, som frånvaro och tillsyn, behövs.

Den pressade tillvaron för landets lärare spiller också över på eleverna. 55 procent av lärarna i enkäten svarar att arbetsbelastningen ibland påverkar elevernas resultat negativt, 13 procent menar att arbetsbelastningen har klart negativa konsekvenser för elevresultaten.

Över hälften av lärarna säger också att de inte har tillräckligt med tid och resurser för att kunna ge eleverna tillräckligt med stöd, vilket främst drabbar dem som har extra stort behov av det men också de högpresterande.

– Vi har en extremt tydlig skollag, som säger att eleverna ska få den hjälp och det stöd de behöver. Det finns inga undantag om att det ska ske om de ekonomiska möjligheterna finns eller om lärarna har tillräckligt med tid.

Bo Jansson menar att bättre villkor för landets lärare också skulle ha en positiv effekt för eleverna och deras resultat.

– Får de inte bästa möjliga grundutbildning så påverkar det vår ekonomi och välfärd. Det är en otroligt viktig fråga för framtiden. 

Han tycker att landets politiker och skolhuvudmän borde se mycket allvarligt på att 78 procent av lärarna ibland eller ofta funderar på att sluta. I beräkningarna över lärarbristen tas ingen hänsyn till att många lämnar yrket i förtid, konstaterar han.

– Det gör att lärarbristen kan bli väldigt mycket mer dramatisk.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att det är oroväckande att så många lärare funderar på att lämna yrket. 

– Vi har redan 30 000 lärare som har legitimation som är utanför läraryrket, säger han.

Regeringen har, enligt honom, fokus på två huvudområden för att få lärarna att stanna, trivas och utvecklas inom yrket:

• Höjda löner.
• En bättre arbetsmiljö. 

Med färre nationella prov, ändrat regelverk kring särskilt stöd och en ökad digitalisering ska lärarnas arbetsdagar rensas från administration, hoppas Gustav Fridolin, som också utlovar att de nationella proven ska bli digitala under den nuvarande mandatperioden.

– Rätt utfört är det något som kan spara mycket tid i en av de mest administrativt krävande arbetsuppgifterna.

Kommer det bli en central rättning av de nationella proven?

– Digitalisering är en förutsättning för att det ska fungera och ett sätt att åstadkomma det.

Regeringen gav i somras Skolverket i uppdrag att ta fram ett nationellt skolutvecklingsprogram riktat mot skolor och huvudmän, bland annat med syfte att minska administrationen för lärare och rektorer.

– Vi har identifierat att mycket av det som är tidstjuvar i lärarnas vardag är sådant som har kommit till skolan utan att vara direkt reglerat i skollagen eller i läroplanen, utan går utöver det. För att rensa bland lärares arbetsuppgifter måste vi se till att sprida de effektiva verktyg som finns till huvudmännen. 

På franska skolor finns speciella ”elevvårdsenheter” som har i uppgift att avlasta lärare, stötta elever och sköta kommunikationen med föräldrar, till exempel om frånvaro eller stökigt uppförande. Medarbetarna på enheten administrerar även föräldramöten och kallar till möten.

Gustav Fridolin säger att han vill ”bygga ut den pedagogiska infrastrukturen” även i svenska skolor.

– Vi gör budgetsatsningar på högre löner för lärare, på fler lärare och annan personal i lågstadiet och på att bygga ut infrastrukturen med elevhälsa, skolbibliotek, speciallärare och studie- och yrkesvägledning inom hela skolsystemet.

När kan man börja se resultat av det som görs? 

– Ska man vända upplevelsen så handlar det också om kulturförändringar som tar tid. På skolor där man gjort stora genomgångar av lärarnas vardag och kunnat rensa rejält i arbetsuppgifterna, där märks det snabbt. För lärare i sexan – som fått två nationella prov färre jämfört med förra läsåret – så blir det tydligt, liksom för de lågstadielärare som får nya kollegor. Men att vända helheten och kulturen är något som tar längre tid.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Annons
Annons

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Annons
Annons

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Annons

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons