Annons
Lärarna riskerar att knäckas av stress.

Mer än tre av fyra lärare funderar på att sluta

Publicerad 10 december 2015

Mer än tre av fyra lärare funderar på att lämna yrket, visar en stor undersökning som Skolvärlden låtit göra bland 1100 lärare.
Att lärarna vill sluta beror framför allt på den höga arbetsbelastningen – som också går ut över eleverna.
– Ett samhälle som inte värderar lärarna och deras utbildning och insatser, värderar ju inte heller eleverna, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

 

Fakta

Skolvärldens undersökning

1 100 lärare har deltagit i enkätundersökningen, som genomfördes i höstas. Det är i stor utsträckning erfarna lärare som svarat – 75 procent har varit yrkesverksamma i elva år eller mer. 
De flesta medverkande lärarna arbetar i grundskolans senare år och i gymnasieskolan.

Relaterat

Lärarna gillar sitt yrke – men har för mycket att göra. De två huvuddragen framkommer tydligt i den undersökning som Skolvärlden under hösten låtit göra bland 1 100 lärare. Det är framför allt lärare med lång erfarenhet som svarat på enkäten – 75 procent har varit yrkesverksamma i elva år eller mer.

En stor majoritet av de tillfrågade tycker att de har ett meningsfullt jobb, där de kan påverka arbetsinnehållet och har en professionell frihet att avgöra hur de ska arbeta för att eleverna ska nå målen.
Men arbetsbelastningen är för hög. 46 procent känner sig ofta stressade, 59 procent är inte nöjda med sin arbetssituation och 77 procent har upplevt att arbetsbördan den senaste månaden varit tung eller mycket tung.

LR:s ordförande Bo Jansson konstaterar att det sett likadant ut i många år.

– De som jobbar i skolorna ser ingen förbättring. Många av åtgärderna från politiskt håll – både från den här regeringen och den förra – är bra, men från arbetsgivarnas håll ser vi ännu inte resultat. Lärarna på fältet måste se förändring och det kan bara arbetsgivarna åtgärda, säger han.

Bo Jansson välkomnar att det blivit färre nationella prov och färre åtgärdsprogram, men säger att det inte räcker för att på allvar minska den del av lärarnas arbetsbörda som inte har någon tydlig koppling till klassrummet och undervisningen.

– Problemet är att våra medlemmar ändå ser att de måste sköta mycket dokumentation, både för egen del och för att skolledningen kräver det ”utifall att”. Den administrativa bördan låter så allmänt – vad det egentligen handlar om är att lärarna inte kan göra allt i skolan. Vi måste ha andra specialister: kuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer och speciallärare. Men även personer som kan sköta vissa administrativa uppgifter, som frånvaro och tillsyn, behövs.

Den pressade tillvaron för landets lärare spiller också över på eleverna. 55 procent av lärarna i enkäten svarar att arbetsbelastningen ibland påverkar elevernas resultat negativt, 13 procent menar att arbetsbelastningen har klart negativa konsekvenser för elevresultaten.

Över hälften av lärarna säger också att de inte har tillräckligt med tid och resurser för att kunna ge eleverna tillräckligt med stöd, vilket främst drabbar dem som har extra stort behov av det men också de högpresterande.

– Vi har en extremt tydlig skollag, som säger att eleverna ska få den hjälp och det stöd de behöver. Det finns inga undantag om att det ska ske om de ekonomiska möjligheterna finns eller om lärarna har tillräckligt med tid.

Bo Jansson menar att bättre villkor för landets lärare också skulle ha en positiv effekt för eleverna och deras resultat.

– Får de inte bästa möjliga grundutbildning så påverkar det vår ekonomi och välfärd. Det är en otroligt viktig fråga för framtiden. 

Han tycker att landets politiker och skolhuvudmän borde se mycket allvarligt på att 78 procent av lärarna ibland eller ofta funderar på att sluta. I beräkningarna över lärarbristen tas ingen hänsyn till att många lämnar yrket i förtid, konstaterar han.

– Det gör att lärarbristen kan bli väldigt mycket mer dramatisk.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att det är oroväckande att så många lärare funderar på att lämna yrket. 

– Vi har redan 30 000 lärare som har legitimation som är utanför läraryrket, säger han.

Regeringen har, enligt honom, fokus på två huvudområden för att få lärarna att stanna, trivas och utvecklas inom yrket:

• Höjda löner.
• En bättre arbetsmiljö. 

Med färre nationella prov, ändrat regelverk kring särskilt stöd och en ökad digitalisering ska lärarnas arbetsdagar rensas från administration, hoppas Gustav Fridolin, som också utlovar att de nationella proven ska bli digitala under den nuvarande mandatperioden.

– Rätt utfört är det något som kan spara mycket tid i en av de mest administrativt krävande arbetsuppgifterna.

Kommer det bli en central rättning av de nationella proven?

– Digitalisering är en förutsättning för att det ska fungera och ett sätt att åstadkomma det.

Regeringen gav i somras Skolverket i uppdrag att ta fram ett nationellt skolutvecklingsprogram riktat mot skolor och huvudmän, bland annat med syfte att minska administrationen för lärare och rektorer.

– Vi har identifierat att mycket av det som är tidstjuvar i lärarnas vardag är sådant som har kommit till skolan utan att vara direkt reglerat i skollagen eller i läroplanen, utan går utöver det. För att rensa bland lärares arbetsuppgifter måste vi se till att sprida de effektiva verktyg som finns till huvudmännen. 

På franska skolor finns speciella ”elevvårdsenheter” som har i uppgift att avlasta lärare, stötta elever och sköta kommunikationen med föräldrar, till exempel om frånvaro eller stökigt uppförande. Medarbetarna på enheten administrerar även föräldramöten och kallar till möten.

Gustav Fridolin säger att han vill ”bygga ut den pedagogiska infrastrukturen” även i svenska skolor.

– Vi gör budgetsatsningar på högre löner för lärare, på fler lärare och annan personal i lågstadiet och på att bygga ut infrastrukturen med elevhälsa, skolbibliotek, speciallärare och studie- och yrkesvägledning inom hela skolsystemet.

När kan man börja se resultat av det som görs? 

– Ska man vända upplevelsen så handlar det också om kulturförändringar som tar tid. På skolor där man gjort stora genomgångar av lärarnas vardag och kunnat rensa rejält i arbetsuppgifterna, där märks det snabbt. För lärare i sexan – som fått två nationella prov färre jämfört med förra läsåret – så blir det tydligt, liksom för de lågstadielärare som får nya kollegor. Men att vända helheten och kulturen är något som tar längre tid.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

"Prata om din lön med kollegorna"

Lön

När Skolvärlden skrev om nybakade ämnesläraren Lina Westerlund duggade kommentarerna på vår Facebooksida. Anledningen: Lina lyfter 39 000 kronor i ingångslön.
– Jag tror att de missunnsamma är oerhört få, säger Karin Johansson, som jobbar på samma skola som Lina.

Annons
Annons

Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

Stress

Moralisk stress är väl utforskad – inom vårdyrken. Samtidigt löper lärare lika stor risk att bli överbelastade på grund av sina samveten.
– Det är fullt stresspåslag ibland. Jag ligger och räknar in dem på kvällen, säger Pia Kjellsson som undervisar utvisningshotade afghanska elever i svenska.

Annons
Våga vara lärare

Var femte lärare tvekar att ingripa vid bråk

Våga vara lärare

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld. Nästan fyra av tio lärare har hotats att anmälas av en elev eller förälder. 
Det visar en undersökning som Skolvärlden gjort bland Sveriges lärare.

Anmälde läraren: ”Har stärkts av det som hände”

Våga vara lärare

När han skällde ut en elev som var oförskämd blev han anklagad för att ha kränkt eleven och anmäld till Skolinspektionen.
– Som lärare har man två val när något händer – antingen att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, säger Mikael Bruér.

Annons
Annons

Fridolin: ”Lärare måste känna att de kan ingripa”

Våga vara lärare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) oroas över att många lärare är rädda för att ingripa vid konflikter i skolan.
– Lärare måste både kunna och känna att de kan ingripa, säger han till Skolvärlden. 

Annons

Så blev lärare anmälda

Våga vara lärare

En lärare anmäldes för att hen sagt att en elev var dålig förlorare. En annan för att ha haft för bråttom i undervisningen. Här är exempel på anmälningar mot lärare till Skolinspektionen.

Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor

Samförstånd, stabilitet och tydlighet – det är några av faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Det går att lära jättemycket av de här skolorna, men det är omöjligt att kopiera dem, säger forskaren Maria Jarl som ligger bakom studien.

Ämnesnätverk gav lärarna ett lyft

Kollegialt lärande

Gemensamma lärarkonferenser och stärkta roller till förstelärarna. Så har Karlstad kommun ökat både status och engagemang åt hela kommunens lärarkår. 

Skolvärlden granskar

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Interaktiv karta: Så mycket tjänar lärarna – län för län

Karta

Så mycket tjänar grundskollärarna runt om i landet – från norr till söder. Män tjänar mer i nästan hela landet – men inte riktigt.

Lina fick 39 000 kr i ingångslön

Lön

Lina Westerlund gick från lärarutbildningen till jobbet som ämneslärare i Huddinge – och fick 39 000 kronor i ingångslön.
De som rekommenderade lönen var hennes kollegor som utgick från vad de själva tycker att lärare borde tjäna.

Försvarar lönesatsningen efter massiv kritik

Lärarsatsning

Den nystartade lärarsatsningen för studenter i Dalaregionen har fått mycket kritik. Nu svarar initiativtagarna:
– Vi tycker att de har missat en del av poängen.

SVA-läraren: Se över arbetssätten för nyanlända elever

Nyanlända

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av de förslag som Skolkommissionen presenterar.
–  Nu önskar jag verkligen att man lägger bort det partipolitiska käbblet och fokuserar på vad svenska skola behöver, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons