Annons
Lärarna riskerar att knäckas av stress.
Lärarna riskerar att knäckas av stress.

Mer än tre av fyra lärare funderar på att sluta

Publicerad 10 december 2015

Mer än tre av fyra lärare funderar på att lämna yrket, visar en stor undersökning som Skolvärlden låtit göra bland 1100 lärare.
Att lärarna vill sluta beror framför allt på den höga arbetsbelastningen – som också går ut över eleverna.
– Ett samhälle som inte värderar lärarna och deras utbildning och insatser, värderar ju inte heller eleverna, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

 

Fakta

Skolvärldens undersökning

1 100 lärare har deltagit i enkätundersökningen, som genomfördes i höstas. Det är i stor utsträckning erfarna lärare som svarat – 75 procent har varit yrkesverksamma i elva år eller mer. 
De flesta medverkande lärarna arbetar i grundskolans senare år och i gymnasieskolan.

Relaterat

Lärarna gillar sitt yrke – men har för mycket att göra. De två huvuddragen framkommer tydligt i den undersökning som Skolvärlden under hösten låtit göra bland 1 100 lärare. Det är framför allt lärare med lång erfarenhet som svarat på enkäten – 75 procent har varit yrkesverksamma i elva år eller mer.

En stor majoritet av de tillfrågade tycker att de har ett meningsfullt jobb, där de kan påverka arbetsinnehållet och har en professionell frihet att avgöra hur de ska arbeta för att eleverna ska nå målen.
Men arbetsbelastningen är för hög. 46 procent känner sig ofta stressade, 59 procent är inte nöjda med sin arbetssituation och 77 procent har upplevt att arbetsbördan den senaste månaden varit tung eller mycket tung.

LR:s ordförande Bo Jansson konstaterar att det sett likadant ut i många år.

– De som jobbar i skolorna ser ingen förbättring. Många av åtgärderna från politiskt håll – både från den här regeringen och den förra – är bra, men från arbetsgivarnas håll ser vi ännu inte resultat. Lärarna på fältet måste se förändring och det kan bara arbetsgivarna åtgärda, säger han.

Bo Jansson välkomnar att det blivit färre nationella prov och färre åtgärdsprogram, men säger att det inte räcker för att på allvar minska den del av lärarnas arbetsbörda som inte har någon tydlig koppling till klassrummet och undervisningen.

– Problemet är att våra medlemmar ändå ser att de måste sköta mycket dokumentation, både för egen del och för att skolledningen kräver det ”utifall att”. Den administrativa bördan låter så allmänt – vad det egentligen handlar om är att lärarna inte kan göra allt i skolan. Vi måste ha andra specialister: kuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer och speciallärare. Men även personer som kan sköta vissa administrativa uppgifter, som frånvaro och tillsyn, behövs.

Den pressade tillvaron för landets lärare spiller också över på eleverna. 55 procent av lärarna i enkäten svarar att arbetsbelastningen ibland påverkar elevernas resultat negativt, 13 procent menar att arbetsbelastningen har klart negativa konsekvenser för elevresultaten.

Över hälften av lärarna säger också att de inte har tillräckligt med tid och resurser för att kunna ge eleverna tillräckligt med stöd, vilket främst drabbar dem som har extra stort behov av det men också de högpresterande.

– Vi har en extremt tydlig skollag, som säger att eleverna ska få den hjälp och det stöd de behöver. Det finns inga undantag om att det ska ske om de ekonomiska möjligheterna finns eller om lärarna har tillräckligt med tid.

Bo Jansson menar att bättre villkor för landets lärare också skulle ha en positiv effekt för eleverna och deras resultat.

– Får de inte bästa möjliga grundutbildning så påverkar det vår ekonomi och välfärd. Det är en otroligt viktig fråga för framtiden. 

Han tycker att landets politiker och skolhuvudmän borde se mycket allvarligt på att 78 procent av lärarna ibland eller ofta funderar på att sluta. I beräkningarna över lärarbristen tas ingen hänsyn till att många lämnar yrket i förtid, konstaterar han.

– Det gör att lärarbristen kan bli väldigt mycket mer dramatisk.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att det är oroväckande att så många lärare funderar på att lämna yrket. 

– Vi har redan 30 000 lärare som har legitimation som är utanför läraryrket, säger han.

Regeringen har, enligt honom, fokus på två huvudområden för att få lärarna att stanna, trivas och utvecklas inom yrket:

• Höjda löner.
• En bättre arbetsmiljö. 

Med färre nationella prov, ändrat regelverk kring särskilt stöd och en ökad digitalisering ska lärarnas arbetsdagar rensas från administration, hoppas Gustav Fridolin, som också utlovar att de nationella proven ska bli digitala under den nuvarande mandatperioden.

– Rätt utfört är det något som kan spara mycket tid i en av de mest administrativt krävande arbetsuppgifterna.

Kommer det bli en central rättning av de nationella proven?

– Digitalisering är en förutsättning för att det ska fungera och ett sätt att åstadkomma det.

Regeringen gav i somras Skolverket i uppdrag att ta fram ett nationellt skolutvecklingsprogram riktat mot skolor och huvudmän, bland annat med syfte att minska administrationen för lärare och rektorer.

– Vi har identifierat att mycket av det som är tidstjuvar i lärarnas vardag är sådant som har kommit till skolan utan att vara direkt reglerat i skollagen eller i läroplanen, utan går utöver det. För att rensa bland lärares arbetsuppgifter måste vi se till att sprida de effektiva verktyg som finns till huvudmännen. 

På franska skolor finns speciella ”elevvårdsenheter” som har i uppgift att avlasta lärare, stötta elever och sköta kommunikationen med föräldrar, till exempel om frånvaro eller stökigt uppförande. Medarbetarna på enheten administrerar även föräldramöten och kallar till möten.

Gustav Fridolin säger att han vill ”bygga ut den pedagogiska infrastrukturen” även i svenska skolor.

– Vi gör budgetsatsningar på högre löner för lärare, på fler lärare och annan personal i lågstadiet och på att bygga ut infrastrukturen med elevhälsa, skolbibliotek, speciallärare och studie- och yrkesvägledning inom hela skolsystemet.

När kan man börja se resultat av det som görs? 

– Ska man vända upplevelsen så handlar det också om kulturförändringar som tar tid. På skolor där man gjort stora genomgångar av lärarnas vardag och kunnat rensa rejält i arbetsuppgifterna, där märks det snabbt. För lärare i sexan – som fått två nationella prov färre jämfört med förra läsåret – så blir det tydligt, liksom för de lågstadielärare som får nya kollegor. Men att vända helheten och kulturen är något som tar längre tid.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Annons
Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Annons
Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.

Annons
Annons
Annons