Annons
Foto: Mikael Lundgren

"Metodiken har nedvärderats"

Publicerad 4 juni 2013

Han har ansvarat för skolpolitiken i över sex år och genomfört en rad tunga reformer, men fortfarande har elevernas sjunkande resultat inte vänt. Skolvärlden har träffat utbildningsminister Jan Björklund för att tala om det allvarliga läget i skolan.

Mer pengar inte lösningen för låga elevresultat

Jan Björklund har hunnit genomföra många skolreformer sedan han kom till makten, men den väntade höjningen av elevresultaten låter vänta på sig.

– Det är inte bara de här åren som resultaten har sjunkit, det har pågått i tjugo år. Det är därför vi lägger om hela utbildningspolitiken. Hade resultaten varit goda hade inte alla de här reformerna behövts.

Samtidigt satsar många kommuner mer än någonsin på skolan och gymnasieskolan är dyrast inom EU. Hur förklarar du det?

– Skolans huvudproblem är inte brist på pengar. Det hindrar inte att det finns vissa områden som man behöver satsa mer på, till exempel lärarlöner och elever med svårigheter. Det är den flummiga skolpolitiken som förts i rätt många årtionden som är huvudorsaken till de sjunkande elevresultaten. Det har funnits en rädsla för att ställa krav. Man avskaffade till exempel betyg, examen för gymnasiet och nationella prov.

Kraven på skolor, lärare och elever har definitivt ökat sedan Jan Björklund tog över, men regeringens utredare Per Thullberg konstaterade nyligen att reformerna inte kommer att få någon större effekt förrän i slutet av 2010-talet. Om det innebär ökade resultat återstår att se.

– Det kommer naturligtvis att dröja innan vi ser mätbara effekter på elevernas slutresultat i grundskolan, men vi ser några saker redan i dag. Två år i rad har söktrycket på lärarutbildningarna ökat och meritpoängsreformen från 2007 gör att eleverna väljer mer krävande kurser i matematik och språk. Det har i sin tur lett till att fler söker ingenjörsutbildningar.

Den orättvisa skolan ska stoppas av statsmakt

Resultatskillnaderna mellan kommuner, skolor och elever fortsätter att växa. För att hejda den utvecklingen vill allt fler partier öka den statliga styrningen.

Ett färskt exempel är regeringens önskan att införa krav på kommuner att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer vid fördelningen av skolbudgeten.

– Ska man ha en likvärdig skola krävs det olika resurser till olika skolor eftersom en del skolor har större behov. Rätt många kommuner omfördelar redan resurserna, till exempel har skolorna i Rinkeby i Stockholm dubbelt så hög lärartäthet som innerstadsskolorna. För andra kommuner blir det en förändring.

Socialdemokraterna har presenterat en liknande idé om riktad skolpeng, som Folkpartiet röstade nej till. Vad är skillnaden?

– Det var inte något färdigt förslag så jag vet inte om det är skillnad. Vi ville ha en ny paragraf i skollagen och då måste det först utredas och behandlas. När vi väl lägger fram förslaget är strävan förstås att nå enighet om det.

Folkpartiet har länge varit det enda Allianspartiet som talat om ökad statlig styrning, men på senare tid har de fått sällskap av Moderaterna som svängt i retoriken. Även Socialdemokraterna uttrycker krav på ökat statligt inflytande, men fortfarande är det bara Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som vill förstatliga skolan – en minoritet.

– Jag vill ju förstatliga skolan. Vi har en ökad statlig styrning nu, så jag förstår inte vad de menar som säger att de vill ha ökad statlig styrning. Vi styr mer och mer, men en avgörande skillnad är om staten är huvudman och arbetsgivare eller inte. Om vi verkligen vill lyfta kvaliteten i svensk skola och få ökad likvärdighet är den statliga styrningen vi gör nu rätt spår att gå, men det räcker inte i längden.

Lärarlegitimationens ständiga förvandling

Lärarlegitimationsreformen har genomgått flera förändringar sedan den klubbades 2011. Då skulle reglerna införas året därpå, men datumet har sedan dess flyttats fram rejält eftersom utfärdandet av legitimationer varit tidsödande.

Kraven för legitimation och behörighet har också anpassats flera gånger. Nyligen kom förslaget att legitimerade lärare ska kunna söka behörighet i ämnen de undervisat länge i och att obehöriga lärare ska kunna validera sin kompetens – två sätt att rädda bristen på lärare med lärarutbildning i sina undervisningsämnen och lärargrupper som hamnat i kläm i spåren av reformen.

– Ja, det har varit många små justeringar och det är väl bra att göra det efter hand när man upptäcker att saker kan bli ändå bättre. Jag är helt prestigelös och det kommer säkert att behövas ytterligare förändringar.

Det är väl ingen överraskning att många erfarna lärare saknar behörighet. Varför kom det här förslaget nu?

– För att lärarorganisationerna har påtalat att vi behöver kunna validera äldre lärares erfarenhet och vi vill fatta beslut i enighet med dem. Det är en sak att införa väldigt höga krav för nya lärare, men för dem som har jobbat som lärare i 30 år är det en balansgång vad ska räknas som yrkeserfarenhet motsvarande en utbildningsnivå och när man ska tvingas sätta sig i skolbänken.

Lärarstudenter har haft svårt att hitta de introduktionsplatser som krävs för att få legitimation. Finns det anledning att se över det också?

– Ja. Introduktion tror jag är mycket viktigt, att få coachning och stöd av äldre kollegor när man är ny på en arbetsplats, men vi tittar på hur reglerna ska utformas. Jag är medveten om att det blir problem eftersom studentvolymerna för olika lärarutbildningar varierar kraftigt.

Ett lärarlyft som inte har lyft

De senaste decenniernas flumpedagogik är alltså en orsak till de fallande elevresultaten, enligt Jan Björklund. Samtidigt gapar platserna tomma på Lärarlyftet II – och 2015 slår legitimationskraven igenom med full kraft.

– Jag är kritisk till att kommunerna inte skickar iväg lärare på Lärarlyftet i tillräcklig omfattning. Jag gillar ju inte kommunaliseringen och det här är ytterligare en aspekt på när kommunerna inte tar ansvar. När reglerna blir skarpa kommer kommuner som skickar iväg lärare på lärarlyft ha ett försprång.

Borde staten subventionera lönebortfallet så att lärarlyftet blir av?

– Nej, när man är 25 år och läser till lärare betalar inte staten din lön. Staten kommer aldrig att bekosta lön för den som grundutbildar sig. Däremot är det så att om en kommun vill att en anställd lärare ska öka sin kompetens bör kommunen fundera över vilket ansvar den har för delfinansiering. Fortbildning är ju till för att arbetsgivaren ska nå längre.

Sett till de sjunkande elevresultaten, krävs det ytterligare fortbildningsinsatser så att lärare blir bättre på sitt yrke?

– Ja, jag menar att svensk skola har nedvärderat metodiken. Lärarutbildningarna har ägnat sig åt pedagogik, sociologi, psykologi, men väldigt lite av konkret undervisningsmetodik och det lider vi av i dag. Vi måste återupprätta katederundervisningen igen. Jag menar inte att läraren ska stå vid katedern utan att läraren undervisar, berättar, instruerar, repeterar och diskuterar med klassen och inte överlämnar ansvaret för inlärning åt eleverna själva. Här krävs det insatser. Det är därför vi gör Mattelyftet. Vi börjar med det.

Faktorer för läraryrkets status

Lärarnas löneutveckling har inte hängt med och statusen har sjunkit. Många lämnar yrket eller väljer bort det som studenter – en allvarlig utveckling som Jan Björklund hoppas vända.

– Det är fem saker som hänt som kommer att öka läraryrkets status – lärarutbildningens reformering, lärarlegitimationen, karriärtjänsterna, avbyråkratiseringen och förra årets löneavtal, som trots allt var det bästa som någon yrkesgrupp har fått på femton år. Det tror jag sammantaget kommer att leda till att läraryrket blir mer attraktivt. Jag tror det ökade söktrycket är en indikation på det.

Fortfarande räknar många med en framtida lärarbrist. Behövs statliga lönesatsningar utöver de nya karriärtjänsterna?

– Nej, inte statliga pengar utöver satsningen på karriärtjänster. Kommunerna går med över 20 miljarder i överskott så det finns pengar, men staten kan naturligtvis inrätta fler karriärtjänster med högre löner. Vi får se nu hur det fungerar, men jag är inte främmande för att skala upp det och då blir det ju mer pengar till lärarlöner.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons