Annons
Foto: Mikael Lundgren

"Metodiken har nedvärderats"

Publicerad 4 juni 2013

Han har ansvarat för skolpolitiken i över sex år och genomfört en rad tunga reformer, men fortfarande har elevernas sjunkande resultat inte vänt. Skolvärlden har träffat utbildningsminister Jan Björklund för att tala om det allvarliga läget i skolan.

Mer pengar inte lösningen för låga elevresultat

Jan Björklund har hunnit genomföra många skolreformer sedan han kom till makten, men den väntade höjningen av elevresultaten låter vänta på sig.

– Det är inte bara de här åren som resultaten har sjunkit, det har pågått i tjugo år. Det är därför vi lägger om hela utbildningspolitiken. Hade resultaten varit goda hade inte alla de här reformerna behövts.

Samtidigt satsar många kommuner mer än någonsin på skolan och gymnasieskolan är dyrast inom EU. Hur förklarar du det?

– Skolans huvudproblem är inte brist på pengar. Det hindrar inte att det finns vissa områden som man behöver satsa mer på, till exempel lärarlöner och elever med svårigheter. Det är den flummiga skolpolitiken som förts i rätt många årtionden som är huvudorsaken till de sjunkande elevresultaten. Det har funnits en rädsla för att ställa krav. Man avskaffade till exempel betyg, examen för gymnasiet och nationella prov.

Kraven på skolor, lärare och elever har definitivt ökat sedan Jan Björklund tog över, men regeringens utredare Per Thullberg konstaterade nyligen att reformerna inte kommer att få någon större effekt förrän i slutet av 2010-talet. Om det innebär ökade resultat återstår att se.

– Det kommer naturligtvis att dröja innan vi ser mätbara effekter på elevernas slutresultat i grundskolan, men vi ser några saker redan i dag. Två år i rad har söktrycket på lärarutbildningarna ökat och meritpoängsreformen från 2007 gör att eleverna väljer mer krävande kurser i matematik och språk. Det har i sin tur lett till att fler söker ingenjörsutbildningar.

Den orättvisa skolan ska stoppas av statsmakt

Resultatskillnaderna mellan kommuner, skolor och elever fortsätter att växa. För att hejda den utvecklingen vill allt fler partier öka den statliga styrningen.

Ett färskt exempel är regeringens önskan att införa krav på kommuner att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer vid fördelningen av skolbudgeten.

– Ska man ha en likvärdig skola krävs det olika resurser till olika skolor eftersom en del skolor har större behov. Rätt många kommuner omfördelar redan resurserna, till exempel har skolorna i Rinkeby i Stockholm dubbelt så hög lärartäthet som innerstadsskolorna. För andra kommuner blir det en förändring.

Socialdemokraterna har presenterat en liknande idé om riktad skolpeng, som Folkpartiet röstade nej till. Vad är skillnaden?

– Det var inte något färdigt förslag så jag vet inte om det är skillnad. Vi ville ha en ny paragraf i skollagen och då måste det först utredas och behandlas. När vi väl lägger fram förslaget är strävan förstås att nå enighet om det.

Folkpartiet har länge varit det enda Allianspartiet som talat om ökad statlig styrning, men på senare tid har de fått sällskap av Moderaterna som svängt i retoriken. Även Socialdemokraterna uttrycker krav på ökat statligt inflytande, men fortfarande är det bara Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som vill förstatliga skolan – en minoritet.

– Jag vill ju förstatliga skolan. Vi har en ökad statlig styrning nu, så jag förstår inte vad de menar som säger att de vill ha ökad statlig styrning. Vi styr mer och mer, men en avgörande skillnad är om staten är huvudman och arbetsgivare eller inte. Om vi verkligen vill lyfta kvaliteten i svensk skola och få ökad likvärdighet är den statliga styrningen vi gör nu rätt spår att gå, men det räcker inte i längden.

Lärarlegitimationens ständiga förvandling

Lärarlegitimationsreformen har genomgått flera förändringar sedan den klubbades 2011. Då skulle reglerna införas året därpå, men datumet har sedan dess flyttats fram rejält eftersom utfärdandet av legitimationer varit tidsödande.

Kraven för legitimation och behörighet har också anpassats flera gånger. Nyligen kom förslaget att legitimerade lärare ska kunna söka behörighet i ämnen de undervisat länge i och att obehöriga lärare ska kunna validera sin kompetens – två sätt att rädda bristen på lärare med lärarutbildning i sina undervisningsämnen och lärargrupper som hamnat i kläm i spåren av reformen.

– Ja, det har varit många små justeringar och det är väl bra att göra det efter hand när man upptäcker att saker kan bli ändå bättre. Jag är helt prestigelös och det kommer säkert att behövas ytterligare förändringar.

Det är väl ingen överraskning att många erfarna lärare saknar behörighet. Varför kom det här förslaget nu?

– För att lärarorganisationerna har påtalat att vi behöver kunna validera äldre lärares erfarenhet och vi vill fatta beslut i enighet med dem. Det är en sak att införa väldigt höga krav för nya lärare, men för dem som har jobbat som lärare i 30 år är det en balansgång vad ska räknas som yrkeserfarenhet motsvarande en utbildningsnivå och när man ska tvingas sätta sig i skolbänken.

Lärarstudenter har haft svårt att hitta de introduktionsplatser som krävs för att få legitimation. Finns det anledning att se över det också?

– Ja. Introduktion tror jag är mycket viktigt, att få coachning och stöd av äldre kollegor när man är ny på en arbetsplats, men vi tittar på hur reglerna ska utformas. Jag är medveten om att det blir problem eftersom studentvolymerna för olika lärarutbildningar varierar kraftigt.

Ett lärarlyft som inte har lyft

De senaste decenniernas flumpedagogik är alltså en orsak till de fallande elevresultaten, enligt Jan Björklund. Samtidigt gapar platserna tomma på Lärarlyftet II – och 2015 slår legitimationskraven igenom med full kraft.

– Jag är kritisk till att kommunerna inte skickar iväg lärare på Lärarlyftet i tillräcklig omfattning. Jag gillar ju inte kommunaliseringen och det här är ytterligare en aspekt på när kommunerna inte tar ansvar. När reglerna blir skarpa kommer kommuner som skickar iväg lärare på lärarlyft ha ett försprång.

Borde staten subventionera lönebortfallet så att lärarlyftet blir av?

– Nej, när man är 25 år och läser till lärare betalar inte staten din lön. Staten kommer aldrig att bekosta lön för den som grundutbildar sig. Däremot är det så att om en kommun vill att en anställd lärare ska öka sin kompetens bör kommunen fundera över vilket ansvar den har för delfinansiering. Fortbildning är ju till för att arbetsgivaren ska nå längre.

Sett till de sjunkande elevresultaten, krävs det ytterligare fortbildningsinsatser så att lärare blir bättre på sitt yrke?

– Ja, jag menar att svensk skola har nedvärderat metodiken. Lärarutbildningarna har ägnat sig åt pedagogik, sociologi, psykologi, men väldigt lite av konkret undervisningsmetodik och det lider vi av i dag. Vi måste återupprätta katederundervisningen igen. Jag menar inte att läraren ska stå vid katedern utan att läraren undervisar, berättar, instruerar, repeterar och diskuterar med klassen och inte överlämnar ansvaret för inlärning åt eleverna själva. Här krävs det insatser. Det är därför vi gör Mattelyftet. Vi börjar med det.

Faktorer för läraryrkets status

Lärarnas löneutveckling har inte hängt med och statusen har sjunkit. Många lämnar yrket eller väljer bort det som studenter – en allvarlig utveckling som Jan Björklund hoppas vända.

– Det är fem saker som hänt som kommer att öka läraryrkets status – lärarutbildningens reformering, lärarlegitimationen, karriärtjänsterna, avbyråkratiseringen och förra årets löneavtal, som trots allt var det bästa som någon yrkesgrupp har fått på femton år. Det tror jag sammantaget kommer att leda till att läraryrket blir mer attraktivt. Jag tror det ökade söktrycket är en indikation på det.

Fortfarande räknar många med en framtida lärarbrist. Behövs statliga lönesatsningar utöver de nya karriärtjänsterna?

– Nej, inte statliga pengar utöver satsningen på karriärtjänster. Kommunerna går med över 20 miljarder i överskott så det finns pengar, men staten kan naturligtvis inrätta fler karriärtjänster med högre löner. Vi får se nu hur det fungerar, men jag är inte främmande för att skala upp det och då blir det ju mer pengar till lärarlöner.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons