Ickegodkänt ett år senare: ”Vi förväntar oss mer”

Det har gått ungefär ett år sedan Metoo skakade om världen.

Under hösten 2017 skrev Skolvärlden om hur Metoo uppmärksammades i svenska skolor med elever som protesterade i uppropet Tystiklassen, hur lärare arbetade med Metoo i undervisningen, undervisningen av machokulturen i skolan och det fackliga uppropet Inteförhandlingsbart.

Den 28 november är det ett år sedan läraruppropet Ickegodkänt fick sitt genomslag i Sverige. I uppropet deltog över 15 000 lärare och annan skolpersonal i en sluten Facebookgrupp där man delade med sig av berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.

3853 lärare skrev förra hösten under uppropet Ickegodkänt för att stoppa sexuella trakasserier och övergrepp från såväl elever, som föräldrar, kollegor och rektorer.

Initiativtagare till uppropet var läraren Elinor Holmström, som till vardags undervisar i svenska på Mörbyskolan i Stockholm. För hennes del har det hänt en hel del sedan Ickegodkänt bildades. Elinor Holmström har gått ner i undervisningstid för att arbeta med en jämställdhetsplan på 20 procent på skolan.
 
– Just nu håller jag på att kartlägga vilka behov vi har, enligt både lärare och elever, för att uppnå en mer jämställd skola. Svenska skolor måste nå bättre resultat när det gäller sexuella trakasserier och övergrepp, för det är för dåligt fortfarande, säger hon.
 
Jämställdhetsplanen är en viktig pusselbit för att på allvar visa personal, elever och vårdnadshavare att man på skolan tar det här på allvar och att man arbetar med frågan på riktigt, berättar Elinor Holmström. 

– Tanken är att den här jämställdhetsplanen ska utvärderas och följas upp efter varje läsår, för att sedan eventuellt bearbetas om vi känner att något måste förändras. Sedan är det tänkt att den ska finnas som ett stöd även i undervisningen och i värdegrundsuppdraget som stöd till lärare i vad vi kan göra och hur vi kan göra det, säger Elinor Holmström.

Skolledningen på Mörbyskolan har till och med lagt till en punkt under medarbetarsamtalen som handlar om hur man arbetar med frågorna i sin undervisning – för att påminna skolpersonalen om att man alltid ska tänka på jämställdhet och för att förbättra arbetet. 

– Det är en enkel sak som jag tror många skolor skulle kunna börja arbeta med. Det sänder väldigt tydliga signaler att man tar detta på fullaste allvar. Vi har också lagt till frågor om sexuella trakasserier och övergrepp i de enkäter som våra elever svarar på, för att vi lättare ska kunna uppmärksamma något som de absolut inte skall behöva vara med om – och definitivt inte i skolan, säger Elinor Holmström. 
 
Hur har Ickegodkänt och Metoo påverkat svensk skola i stort?
 
– Jag tror att fokus har lagts på ett visst beteende, på ett språkbruk och kränkande behandling. Att attityden i grunden har förändrats och att man uppmärksammar dessa beteenden mer än vad man gjorde tidigare. Attityden har förändrats så till den grad att man inte längre kan säga att: ”han gjorde bara så för att han tycker om dig”, säger hon. 

Elinor Holmström menar att man på skolan inte längre fortsätter försvara killars dåliga beteenden med en ”boys will be boys”-attityd. 

– Vi är många som förväntar oss mer, som vet att våra elever kan lära sig mer och bete sig bättre. I grunden har uppropen lett till att skolor, lärare och rektorer runt om i Sverige uppmärksammar det här mer och tar det på betydligt större allvar.
 
– Sedan vittnar vissa medlemmar i vår Facebookgrupp om samma engagemang som jag driver på min skola, för det finns lärare som bedriver likande uppdrag som jag har. Men det har även lett till lärare som har fått försteläraruppdrag och skolor som satsar stor på detta på andra sätt.
 
Men samtidigt upplever många medlemmar i Facebookgruppen att det inte har skett någon skillnad alls på deras skolor ett år efter Metoo-uppropen, berättar hon. 

– Det är väldigt varierande. Många upplever att man ser en skillnad gentemot eleverna och hur de pratar om genus och hur man får vara mot varandra. Men att det är mindre engagemang från lärarkollegor och minst från rektorer, tyvärr.

Hur kan det bli bättre på den fronten tror du?
 
– Skolledningarna måste gå ut och vara hårdare med att man vill jobba med de här frågorna och bli bättre. Det spelar ingen roll hur höga meritvärden man når på skolan om man ändå inte kan lära eleverna hur man beter sig som vettiga demokratiska medborgare. Skolan måste lära eleverna mer, utbilda bättre, i de här frågorna, säger Elinor Holmström och fortsätter: 
 
– Det finns också en värdegrund som allt för ofta glöms bort. Det måste in mycket tidigare i skolan och det måste komma uppifrån. Men jag är positiv. Tack vare Metoo-uppropen ser jag trots allt ljust på framtiden. Vi blir bättre, vi kan bli bättre och vi ska bli bättre.

Ska svensk skola bli mer jämställd så måste landets skolor bli betydligt bättre i sin sex- och samlevnadsundervisning, tycker Elinor Holmström.
 
– Sex- och samlevnadsundervisningen ska inte bara ska vara i två veckor i årskurs 8 där man pratar om hur en kvinna blir gravid, hur ett samlag går till, vilka könssjukdomar som finns eller hur abort utförs. Den undervisningen måste bli bättre och finns med mer i undervisningen. Jag är övertygad om att vägen till en mer jämställd skola går genom sex- och samlevnadsundervisningen och att den ska återfinnas i alla ämnen. Vi behöver arbeta mer med samlevnadsdelen: samtycke, normen och värden, attityder och så vidare, säger hon.

Facebookgruppen Ickegodkänt lever kvar i form av en ny grupp, som heter ”Ickegodkänt: fortsättningen”. Här finns det i dag över 500 medlemmar som aktivt delar tidningsartiklar inom området och för diskussioner om det som man har varit med om på skolorna.

– Det som Ickegodkänt ledde till sker ute på skolorna. Det är inte alls lika många som är med i gruppen som under upproret för ett år sedan, men engagemanget är fortfarande stort. Det mesta som sker händer ute på skolorna, och inte genom Ickegodkänt. Och så ska det såklart vara, det är ute på skolorna, i den dagliga verksamheten, som vi behöver arbeta. 
  
Vad blir nästa mål för medlemmarna i Ickegodkänt?
 
– Jag skulle vilja att den gruppen utvecklas så att vi som är med kan dela med oss av olika framgångsrika saker som vi gör på våra skolor för att inspirera andra till att också börja göra mer eller utveckla det arbetet många redan gör. Samordningen av de bransch- och områdesspecifika Metoo-uppropen har också bildat en ideell förening, där jag sitter i interimsstyrelsen. Bildandet av en förening är en process, och den har vi precis påbörjat, och ett steg mot långsiktighet. Årsmötet är i mars 2019, säger Elinor Holmström.