Annons
Malmö latinskolas nya matsal har en örtvägg. Foto: David Polberger

Miljön ges inget utrymme i skolan

Publicerad 29 december 2014

Fakta

Lästips

  • Energifallet – Naturskyddsföreningens skolsajt för grundskolan: naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet
  • Globala gymnasiet – en kommunal gymnasieskola i Stockholm som funnits i tio år och hela tiden haft ”utbildning för hållbar utveckling” som övergripande idé: globalagymnasiet.stockholm.se
  • Knut-projektet – ett nationellt skolutvecklingsprojekt med syfte att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- och energifrågor: knutprojektet.se
  • Energimyndighetens skolsida: energikunskap.se/sv/lararrummet
  • Hållbar utveckling i skolan – en inspirationssida för lärare från Malmö högskola och Malmö stad: hutiskolan.se

Relaterat

Miljön är en av tonåringars viktigaste samhällsfrågor. Politiker, forskare och olika skolaktörer betonar gång på gång hur viktigt det är med lärande för hållbar utveckling. Men skolan lyckas inte ta tillvara på det engagemang som finns.

Åren 2005–2014 har av FN utsetts till årtiondet för lärande för hållbar utveckling. Regeringen lyfter fram det som ett område där det krävs ett brett engagemang av många olika aktörer för att framsteg ska nås. Och hållbar utveckling är ett av de 16 gemensamma läroplansmålen och framhålls i styrdokumenten för skolans alla stadier. Men begreppet saknar ofta innehåll och gymnasieskolorna har svårt att hantera undervisningen i det, visar en färsk studie från Uppsala universitet.

Naturskyddsföreningen såg samma tendenser i den enkätundersökning man i fjol gjorde bland landets kommuner för att få en översikt över hur arbetet med hållbar utveckling ser ut i grundskolorna. Enligt Naturskyddsföreningen brister både kommuner och staten i ansvar. Resultatet av undersökningen beskriver föreningen som nedslående:

  • Sex av tio kommuner saknar strategier för hur grundskolorna ska utveckla och förbättra arbetet med lärande för hållbar utveckling.
  • Endast var femte kommun har avsatt särskilda medel för att fortbilda i hållbar utveckling.
  • Var fjärde kommun medger att de egna grundskolorna inte ges tillräckligt stöd för att nå målen. Nästan varannan tillfrågad (främst  skol- och förvaltningschefer) menar att staten brister i stödet till skolorna, och efterfrågar bättre nationella riktlinjer och uppföljning.

– Tyvärr pekar det mesta på att lärande för hållbar utveckling är väldigt eftersatt. Det finns många lärare som vill jättemycket, men det saknas tid och möjligheter
för kompetensutveckling och en organisation som möjliggör det. FN, EU, Unesco och Sveriges riksdag har vid upprepade tillfällen pekat på vikten av lärande för hållbar utveckling. Det är något som har fått ett stort utrymme i den svenska skolans läroplaner och som ingår i skolans kunskapskrav – men det händer för lite, sa Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, på den stora konferensen ”Rädd eller förberedd – så skapar skolan handlingskraft och framtidstro”, som hölls i november.

Johanna Sandahl anser att skolmyndigheterna borde få ett utökat ansvar för lärandet för hållbar utveckling. Hon vill bland annat att den nya regeringen ger Skolverket i uppdrag att genomföra ett hållbarhetslyft – en nationell satsning liknande mattelyftet.

– Vi vill också att Skolinspektionen ges ett särskilt uppdrag att granska lärande för hållbar utveckling. Det som Skolinspektionen granskar är det som skolorna väljer att prioritera och stärka, säger hon.

Hon menar också att det är ”helt avgörande för framtiden att skolan arbetar med hållbar utveckling”. Men om kommuner och fristående huvudmän inte prioriterar det och arbetar systematiskt med frågan kan den uppfattas som luddig och ogreppbar, tror hon.

– Eller som en pålaga, något som ska pressas in i en redan supertjock lärartillvaro. Eller handlar det om att kraven på att uppnå goda resultat i Pisa-undersökningen helt har tagit överhanden? Eller saknas det politisk vilja?

Enligt Ungdomsstyrelsens senaste attityd- och värderingsstudie är miljön 16–19-åringars fjärde viktigaste samhällsfråga.

Socialpsykologen Maria Ojala har i flera studier undersökt hur barn och unga vuxna förhåller sig till klimatfrågor och miljöhot. Hon har även tittat på ungdomars psykiska välbefinnande och sett att de som känner oro för miljöproblemen, men har identifierat dem och tror att de går att lösa, mår bra. Skolan har därför en viktig roll i att ingjuta en känsla av handlingskraft hos unga, menar utbildningsminister Gustav Fridolin, som också gästade konferensen.

– Ju mer man vet och ju fler verktyg man får, desto bättre har man förutsättningar att nå, prestera och förändra, säger Gustav Fridolin, som dock inte vill utlova något skollyft inom lärande för hållbar utveckling.

– Regeringen kommer att återkomma till hur vi vill stärka lärandet för hållbar utveckling i skolan, men skolutvecklingsprogrammen ger en form och en förutsättning att göra det. Förutsättningarna för att något ska hända finns inte i vilka lyft vi gör eller i vilka statliga krav vi ställer, utan i att lärarna har tid för sitt arbete. Regeringens viktigaste prioritet i skolpolitiken är att elever ska få den tid de behöver med sina lärare, och att lärare och skolledare ska få den tid de behöver för sitt arbete.

Även Anders Jidesjö, fil. dr vid Linköpings universitet, har i sin forskning sett att Sveriges utbildningssystem inte lever upp till läroplanens mål inom lärande för hållbar utveckling. En anledning är att eleverna inte involveras i riktiga problem och utmaningar.

Jidesjös avhandling visar att svenska elever, tvärtemot populära föreställningar, är intresserade av naturkunskap, där lärande för hållbar utveckling ofta inryms. Intresset rimmar dock bättre med det som visas i populärvetenskapliga tv-program på Discovery Channel än vad som tas upp i skolundervisningen.

– Vår största utmaning är att uppdatera skolan så att den blir en meningsfull plats, där man får lära sig viktiga saker. Vi säger att skolan förbereder för samhälls-
livet – och då måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningens funktion, säger Anders Jidesjö, som varit forskningsledare för Knut-projektet, ett nationellt skolutvecklingsprojekt finansierat av bland annat Energimyndigheten, som syftar till att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-,
resurs- och energifrågor.

Miljö- och klimatfrågorna är en av vår tids stora utmaningar – och därför måste de ha en given plats i skolan, menar flera av forskarna som talade på Naturskyddsföreningens konferens. Att lägga mycket tid på att undervisa om stenåldern, men knappt hinna med det omvälvande 1900-talet är en typisk sak som gör att skolan inte upplevs som uppdaterad vad gäller samhällsutvecklingen. 

– Jag tänker på hållbar utveckling som ett syfte för utbildningen och som ett syfte för samhällsomställningen. Jag tror att vi behöver tänka till rejält kring ämnesundervisningen. Ämnena ska hanteras så att de bidrar till utbildningens funktion, och samarbeten i arbetslag ska vara livaktiga kring hur man jobbar i språk, NO, SO och praktiska och estetiska ämnen så att det hänger ihop för eleverna i ett gemensamt syfte, säger Anders Jidesjö och fortsätter:

– Från Knut-projektet har vi många fina exempel på att lärare kan och vet, men det måste finnas stöttning från kommuner, forskning och andra aktörer. Om vi släpper fram lärarna, som är de som gör jobbet och möter eleverna varje dag, och börjar prata med dem om hur de vill göra förändringar och vad de ser för viktiga samhällsutvecklingsmöjligheter – då tror jag att det finns en oerhörd kraft i det.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons