Miljonsatsning bakom nytt läsprojekt

När David Lagercrantz lanserade ”Millennium 4” förra året lovade han att i framtiden skänka en del av intäkterna från ”Det som inte dödar oss” till Läsrörelsen. Bidraget kommer att gå till ett läsprojekt under namnet ”Berättelser som förändrar”.

Tillsammans med Läsrörelsen gör författaren en satsning för läsfrämjande som går ut till 100 högstadieskolor, 100 gymnasieskolor och minst 35 000 elever över hela Sverige. Projektet har möjliggjorts genom att David Lagercrantz själv skänker 1 miljon kronor till en början men också med stöd från Postkodlotteriets kulturstiftelse, som går in med 2,5 miljoner kronor.

– Vi växer genom att läsa! Böcker skärper vår blick och vår empati. Jag tror få saker kan överbrygga gapet mellan ”ett vi och ett dom” i samhället som god litteratur, säger författaren David Lagercrantz i ett pressmeddelande.

Det känns väldigt roligt att vara en del av det här projektet.

Projektets huvudpedagog är Ann Boglind, universitetslektor/lärarutbildare i svenskämnets didaktik vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Hon är i grunden svensklärare och var under många år ordförande i Svensklärarföreningen.

– Det känns väldigt roligt att vara en del av det här projektet. Just för att det vänder sig till tonårsläsare. Jag har nyligen gått i pension men tidigare har jag under många år varit högstadielärare och arbetat med lärarutbildning vilket har givit mig en väldig erfarenhet utav hur man kan arbeta med tonåringar och litteratur. Jag har även skrivit en bok om barn- och ungdomslitteratur, säger Ann Boglind till Skolvärlden.

Varför är det här projektet viktigt?

– I dag läses det ganska mycket i skolorna, men det är väldigt disparat. Elever sitter och läser olika böcker och då kan man inte ha något gemensamt samtal och analysera böckerna. Det var det som gjorde att jag tror extra mycket på det här. Med detta kan man jobba med lite svårare böcker, Ann Boglind och tillägger:

– Skolan behöver arbeta på ett mer kreativt sätt så att skolans läsning inte identifieras med något tråkigt. Det är jättebra att man läser på sin fritid men det räcker inte att bara läsa utan man måste få hjälp med till exempel berättarteknik och diskutera med andra om sina upplevelser.

Ann Boglind berättar att hon inte har något emot att elever läser på iPads, men man vet att om man samtidigt är uppkopplad så störs man hela tiden utav att det plingar och således får man ingen läsro. Därför kommer det bara att vara böcker som distribueras i det här projektet.

Vad kommer lärarna att ha för roll i projektet?

– Om det till exempel finns elever som inte är så duktig läsare så får man sätta sig och läsa högt för dem. Man måste vara närvarande och ha boken alldeles färsk så man verkligen kan prata med eleverna om vad som finns i boken. Där finns det ett intressant samtal kring vad som ligger bakom verket, ge eleverna redskap för att göra iakttagelser i böckerna och titta på hur författarna har gjort för att det blir spännande och så vidare.

I samband med projektet kommer även en konferens för alla skolledare att anordnas samt 20 inspirations- och utbildningskonferenser för hundratals lärare och skolbibliotekarier. I samband med detta kommer åtta boktitlar väljas ut som eleverna kommer att få arbeta med.

– Vi tror oss veta att inget liknande projekt har genomförts i Sverige bland elever i högstadie- och gymnasieskolor. Läsrörelsen har byggt upp en bred erfarenhetsbank som vi kommer att utgå ifrån, säger Läsrörelsens ordförande och projektledare Elisabet Reslegård i ett pressmeddelande.

Ann Boglind kommer även att vara delaktig i framtagandet av böckerna till läsprojektet tillsammans med andra lärare och elever. Skulle hon själv ha fått bestämma vet hon vad hon skulle ha valt.

– Jag skulle gärna vilja ha någon utav Jessica Schiefauer böcker. ”Pojkarna” och ”När hundarna kommer” är några böcker som är mina favoriter. De är bra böcker som inte är så enkla men passande för att läsa tillsammans.