Annons

Miljonsatsning bakom nytt läsprojekt

Publicerad 20 april 2016

Läsrörelsen ska tillsammans med David Lagercrantz driva läsprojektet ”Berättelser som förändrar”. En ny satsning som ska nå 100 högstadieskolor och 100 gymnasieskolor och minst 35 000 elever.

Fakta

”Berättelser som förändrar”

Läsrörelsen och David Lagercrantz står bakom det läsfrämjande projektet där 100 högstadieskolor och 100 gymnasieskolor deltar. 

En konferens för alla skolledare anordnas i höst och 20 inspirations- och utbildningskonferenser för hundratals lärare och skolbibliotekarier äger rum under 2017.

David Lagercrantz föreläser på de tio första och Läsrörelsens ordförande och projektledare Elisabet Reslegård är moderator.

Föruom Ann Boglind och David Lagercrantz är Johan Unenge, författare, serietecknare och Sveriges förste läsambassadör och läscoach, med i projektet.

När David Lagercrantz lanserade ”Millennium 4” förra året lovade han att i framtiden skänka en del av intäkterna från ”Det som inte dödar oss” till Läsrörelsen. Bidraget kommer att gå till ett läsprojekt under namnet ”Berättelser som förändrar”.

Tillsammans med Läsrörelsen gör författaren en satsning för läsfrämjande som går ut till 100 högstadieskolor, 100 gymnasieskolor och minst 35 000 elever över hela Sverige. Projektet har möjliggjorts genom att David Lagercrantz själv skänker 1 miljon kronor till en början men också med stöd från Postkodlotteriets kulturstiftelse, som går in med 2,5 miljoner kronor.

– Vi växer genom att läsa! Böcker skärper vår blick och vår empati. Jag tror få saker kan överbrygga gapet mellan "ett vi och ett dom" i samhället som god litteratur, säger författaren David Lagercrantz i ett pressmeddelande.

Det känns väldigt roligt att vara en del av det här projektet.

Projektets huvudpedagog är Ann Boglind, universitetslektor/lärarutbildare i svenskämnets didaktik vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Hon är i grunden svensklärare och var under många år ordförande i Svensklärarföreningen.

– Det känns väldigt roligt att vara en del av det här projektet. Just för att det vänder sig till tonårsläsare. Jag har nyligen gått i pension men tidigare har jag under många år varit högstadielärare och arbetat med lärarutbildning vilket har givit mig en väldig erfarenhet utav hur man kan arbeta med tonåringar och litteratur. Jag har även skrivit en bok om barn- och ungdomslitteratur, säger Ann Boglind till Skolvärlden.

Varför är det här projektet viktigt?

– I dag läses det ganska mycket i skolorna, men det är väldigt disparat. Elever sitter och läser olika böcker och då kan man inte ha något gemensamt samtal och analysera böckerna. Det var det som gjorde att jag tror extra mycket på det här. Med detta kan man jobba med lite svårare böcker, Ann Boglind och tillägger:

– Skolan behöver arbeta på ett mer kreativt sätt så att skolans läsning inte identifieras med något tråkigt. Det är jättebra att man läser på sin fritid men det räcker inte att bara läsa utan man måste få hjälp med till exempel berättarteknik och diskutera med andra om sina upplevelser.

Ann Boglind berättar att hon inte har något emot att elever läser på iPads, men man vet att om man samtidigt är uppkopplad så störs man hela tiden utav att det plingar och således får man ingen läsro. Därför kommer det bara att vara böcker som distribueras i det här projektet.

Vad kommer lärarna att ha för roll i projektet?

– Om det till exempel finns elever som inte är så duktig läsare så får man sätta sig och läsa högt för dem. Man måste vara närvarande och ha boken alldeles färsk så man verkligen kan prata med eleverna om vad som finns i boken. Där finns det ett intressant samtal kring vad som ligger bakom verket, ge eleverna redskap för att göra iakttagelser i böckerna och titta på hur författarna har gjort för att det blir spännande och så vidare.

Ann Boglind

I samband med projektet kommer även en konferens för alla skolledare att anordnas samt 20 inspirations- och utbildningskonferenser för hundratals lärare och skolbibliotekarier. I samband med detta kommer åtta boktitlar väljas ut som eleverna kommer att få arbeta med.

– Vi tror oss veta att inget liknande projekt har genomförts i Sverige bland elever i högstadie- och gymnasieskolor. Läsrörelsen har byggt upp en bred erfarenhetsbank som vi kommer att utgå ifrån, säger Läsrörelsens ordförande och projektledare Elisabet Reslegård i ett pressmeddelande.

Ann Boglind kommer även att vara delaktig i framtagandet av böckerna till läsprojektet tillsammans med andra lärare och elever. Skulle hon själv ha fått bestämma vet hon vad hon skulle ha valt.

– Jag skulle gärna vilja ha någon utav Jessica Schiefauer böcker. ”Pojkarna” och ”När hundarna kommer” är några böcker som är mina favoriter. De är bra böcker som inte är så enkla men passande för att läsa tillsammans.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Bristande stöd till obehöriga lärare drabbar elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Annons
Annons

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons
Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

Annons

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons