bild_till_emma

Det finns inget stöd i forskningen för tidiga betyg, menar forskaren Alli Klapp.

Betyg

Ointresse för betyg i fyran

Endast tolv skolor har anmält intresse till att testa betyg i fyran. Betygsforskaren Alli Klapp är inte förvånad.
– Det behövs snarare fler utbildade lärare och fler specialpedagoger, inte mer betyg, säger hon.

Skolorna som ska testa betyg i fyran:

Fredrikshovs slotts skola, Stockholm­

Stockholm Campus Manilla, Stockholm

Gustav Vasa-skolan, Vallentuna (kommunal).

The English School of Gothenburg, Göteborg.

Vetenskapsskolan, Göteborg.

Kunskapsskolan Borås.

Maria Elementar, Stockholm.

Internationella Engelska skolan, Landskrona.

Internationella Engelska skolan, Täby.

Internationella Engelska skolan, Karlstad.

Malmö friskola, Malmö.

Charlottenborgsskolan, Motala (kommunal) ansökte men har hoppat av.

Källa: Skolverket.

Skolverket och lärarfacken ställde sig kritiska mot betyg i fyran, men regeringen har ändå valt att gå tillsammans med Alliansen för att göra ett försök med betyg för tioåringarna.

Alli Klapp är betygsforskare vid Göteborgs universitet och kritisk till försöket.

– Det handlar inte om mina personliga åsikter, det är utifrån forskningen. Tidiga betyg är ingen bra väg. Det är en symbol som ger väldigt lite information till eleverna om vad de kan göra för att förbättra sig. Det finns andra sätt att ge den informationen.

Skolverket har tidigare varit kritiska mot beslutet.

Är det ens möjligt att dra några slutsatser på ett så litet urval?

­

Eva Durhán.
Eva Durhán.

– Vi kommer att dra slutsatser utifrån att det är få skolor inblandade i försöket. Vi har följt debatten och sett att det är ett svalt intresse, så vi är inte jätteförvånade, säger avdelningschefen Eva Durhán.

Tio av de tolv skolorna är friskolor.

Hur påverkar det försöket?

– Vi riggar utvärderingen efter antal skolor, vad är det för skolor, och vad är det vi kommer att se. Vi kan säga något innan vi att upp själva utvärderingen, säger hon.

Forskaren Alli Klapp menar att försöket grundar sig i politiskt symboltänkande, och hade önskat mer forskningsbaserade utvärderingar av betyg.

– Inställningen är att betyg i sig själva gör att elever presterar, det är ett enkelt tänkande kring att betyg är en bestraffning eller belöning, men det speglar inte hur lärande faktiskt sker.

Ett argument som framkommit för införandet av betyg i sexan, är att det visar vilka elever som är i behov av stöd.

– Men betygen har inte den funktionen, vi ska inte ha betyg för att styra stödet – då fråntar man lärare deras professionalitet. Stödet ska ges utifrån lärares bedömning.

Sara Svanlund, vice ordförande på Lärarnas Riksförbund, är kritisk till hur försöket genomförs. Frivilligheten gör det svårare att dra slutsatser. Bland annat ser hon en risk att skolor med hög andel lågpresterande elever avstår från att delta. 

Hon menar också att försöket sker för tidigt.

– Vi skulle vilja att man tittade på hela bilden, vi behöver utvärdera betygen i sjätte klass innan vi drar slutsatser om att sätta betyg ännu tidigare, säger Sara Svanlund, som ändå kan se fördelar med tidiga betyg. 

– Vi lärare är splittrade i den här frågan. Det viktiga är signalerna vi ger elever och föräldrar med betyg eller omdöme vid utvecklingssamtalet. Oavsett vilket alternativ man väljer är kommunikationen är grundläggande för att skola och hem ska kunna samarbeta kring elevens kunskapsutveckling. Ibland kan signalvärdet vid betygsättning uppfattas som något tydligare än vid omdöme. Men vi måste ändå göra en bedömning oavsett om det resulterar i betyg eller omdöme, säger hon.

Alli Klapp påminner om att fjärdeklassare är ganska små.

– Det är problematiskt, det är små barn de är i början av sitt lärande och det är oerhört viktigt med en positiv start med mycket stöd. Lärarnas uppdrag är att se till att de kommer på banan. De som har det tufft och jobbigt vet de redan, så betyget riskerar att bli en dubbel bestraffning, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm