Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

På torsdagen presenterade Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson kommissionens slutbetänkande. Det innehåller en hel del förslag inom olika nivåer av skolsystemet: från lärarna i klassrummet via rektorer och huvudmän upp till beslutsfattarnivå. Alla kan sägas påverka lärarkåren i någon utsträckning, men ett av de som direkt berör lärarna är förslaget att införa en tydlig karriärstege, professionsprogrammet.

– Ska jag peka ut någon särskilt viktig del för lärarna skulle det vara professionsutvecklingen. Det ska finnas ett tydligt system för kompetensutveckling för lärare arbetslivet ut, säger Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Det pågår en separat utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur professionsprogrammet ska se ut, under ledning av Björn Åstrand, som är dekan för lärarutbildningen i Karlstad och som har suttit med i Skolkommissionen.

När Skolvärlden intervjuade honom 2016 talade han om vikten av att förtydliga karriärstegen för lärare.

– Lärare har i decennier bett om goda förutsättningar för kompetensutveckling. Idag finns det ingen systematik i hur du erbjuds att utvecklas i ditt arbete men det tror vi att ett professionsprogram skulle kunna råda bot på. Som bygger på olika nivåer där man får gott stöd under de första åren då man ska lära sig att hantera alla de svårigheter som finns i yrket. Och sen att man får gott stöd att fördjupa sig när man börjar gå över mot en expertnivå och så vidare, sade han då.

Han ska presentera sitt slutbetänkande i december i år.

Ett annat förslag med direkt påverkan på lärarvardagen är förslaget om kontinuerligt uppdaterade kursplaner och andra styrdokument.

– Man tänker sig att kursplanerna förändras i takt med samhällsutvecklingen, vad eleverna ska lära sig och vad de behöver. Inga jätteändringar, men oftare än idag. Så gör man i andra länder och det skulle vara väldigt bra, säger Anna Ekström.

Hur ofta då?

– Det återstår att se. Om jag minns rätt gör Singapore det här var femte eller vad sjätte år. Om man har den typen av kontinuerlig utveckling av styrdokumenten och texterna blir det inte de här dramatiska stora skiftena då man ändrar allt på samma gång, utan det blir en utvecklig där lärarna hänger med, och där lärarna är med och påverkar.

Slutbetänkadet ska nu skickas på remiss. Anna Ekström, utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) hoppas på att Skolkommissionens slutbetänkande ska bidra till en större politisk enighet kring skolpolitiken. Men samma dag som den presenteras sågas den av bland andra Jan Björklund (L) och Camilla Waltersson Grönvall (M).

– Det är klart att det inte är det som är önskvärt för skolans aktörer. Det som är önskvärt är ju att få långsiktighet. Vi måste lära oss av de länder som har lyckats vända resultat och skolutvecklingen, och de har präglats av politisk enighet och samsyn, säger Helen Hellmark Knutsson.