Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

I dag presenterade regeringen vårbudgeten för 2018 som innehåller reformer för 2,6 miljarder kronor. En del av pengarna satsas på skola och utbildning, men det mesta är känt sedan tidigare.

Bland annat lägger regeringen 500 miljoner kronor på stöd till skolor i utanförskapsområden. Dessutom kan kommuner och huvudmän för fristående skolor redan nu ansöka om ungefär en miljard kronor i statligt bidrag till höstterminen för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) sammanfattar skolsatsningarnai budgeten som många och stora.

– Det är mycket skola, särskilt handlar det om att förbättra läsning. Men också mycket när det gäller etablering, vi gör en särskild satsningpå SFI och yrkes-SFI, säger hon. 

Men alla håller inte med om den bilden. Flera politiker i Alliansen riktade snabbt kritik mot vårbudgeten och Liberalernas ekonomisk-politisk talesperson Mats Persson säger i en kommentar till Aftonbladet: ”Att skolan får lika mycket pengar i budgeten som elbåtmotorer visar att regeringen offrar skolan.” 

– Det argumentet tycker jag är fånigt. Mats Persson är rimligen väl medveten om att de stora satsningarna i budgeten görs i höstbudgeten och där gjorde vi i år historiskt stora satsningar, på mitt område på vuxenutbildning, yrkesprogrammen i gymnasiet och gymnasieutbildningen, säger Anna Ekström och tillägger:

– För att inte tala om de sex miljarderna som går till grundskolan i förstärkta statsbidrag.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén ser många bra aspekter av satsningarna som presenterats, men tycker även att regeringens vårproposition inte är tillräckligt tydlig med färdriktningen för statens roll i skolpolitiken. 

– Regeringen tycks ha insett behovet av en satsning på skolan och lärarna mot bakgrund av de växande elevkullarna och den redan nu svåra lärarbristen, säger Åsa Fahlén.

Men Anna Ekström menar att regeringen har tagit ett rejält grepp om den frågan. 

– För några veckor sedan tillsatte vi en stor och bred utredning som ska se över styrningen och finansieringen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är en utredning som vi tillsätter just för att hitta den rätta balansen i styrningen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Om det krävs ökad statlig styrning eller ökad statlig finansiering av gymnasieskolan för att åstadkomma en bättre regional styrning, då är jag absolut inte rädd för att ta de stegen, säger hon.

Uppdraget av Lars Stjernkvist ska redovisas senast den 3 februari 2020.

– I mitt långa liv har jag lärt mig att riktningen är viktigare än hastigheten när det gäller den här typen av långsiktiga politiska beslut. Svenska skola har haft nog av hafsigt och slafsigt framtagna beslutsunderlag och den här frågan förtjänar ett ordentligt beslutsunderlag, säger Anna Ekström.