Annons

"Misstag slog igenom i hela skolsystemet"

Publicerad 24 mars 2011

Han var finansminister när beslutet att kommunalisera skolan togs. Sedan fem år är han ordförande i Friskolornas Riksförbund och mycket engagerad i skolfrågor.
Kjell-Olof Feldt har skrivit ett av kapitlen i antologin om kommunaliseringen av skolan. Här följer ett utdrag ur hans text.

Utdrag ur antologin "Kommunaliseringen av skolan - vem vann - egentligen":
”Eftersom jag ingick i den regering som 1990 kommunaliserade grundskolan och gymnasiet stod jag naturligtvis bakom reformen. I själva verket hade vi från Finansdepartementets sida flera år tidigare börjat bearbeta den dåvarande skolministern Bengt Göransson för att få till stånd ett kommunalt huvudmannaskap för skolan, men det var först då Göran Persson tillträdde som Utbildningsdepartementet reagerade positivt.
Mina motiv för att driva frågan var i huvudsak två. Det statliga skolväsendet led av allvarliga styrningsproblem. Målet var ju att alla barn och ungdomar skulle ges likvärdiga förutsättningar för en god utbildning.

Byråkratisk överbyggnad

Detta trodde sig staten kunna uppnå genom att via en byråkratisk överbyggnad – Kungliga Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna – i detalj fastställa utbildningens innehåll och skolornas metod att utföra den.
Men det var lätt att konstatera att målet inte nåddes den vägen: förutsättningarna skilde sig kraftigt åt mellan olika skolor beroende på en rad faktorer som den statliga byråkratin inte kunde eller inte brydde sig om att påverka, till exempel tillgången på duktiga lärare och skickliga skolledare.
Värre ändå tyckte jag var att misstag begångna i detaljstyrningen genom sin tvingande karaktär slog igenom i hela skolsystemet. Det andra motivet hade mer med finansministerrollen att göra. Lärarna var statsanställda och deras löner betalades således av staten, men det var kommunerna som slöt löneavtalen med lärarfacken. Denna märkliga konstruktion skapade stabiliseringspolitiska problem under 1980-talets starka kostnadsinflation.
/…/ I dag måste jag konstatera att målet om rätt till likvärdig utbildning inte har uppnåtts, tvärtom har det mätbara avståndet mellan bra och dåliga skolor ökat. I min tolkning beror det på att de bra skolorna blivit mycket bättre medan de dåliga i många fall visserligen också utvecklas i rätt riktning men inte alls i tillräcklig takt.

Många skilda förklaringar

I den skolpolitiska debatten har det funnits nästan lika många förklaringar till detta fenomen som antalet deltagare. Men det verkar som om viss enighet håller på att uppstå i ett viktigt avseende: en bra och framgångsrik skola får man med kompetenta lärare och engagerade skolledare, som också har praktiska möjligheter att göra sitt jobb, vilket är att undervisa och utveckla unga människors kunskaper och skaparförmåga.
Skulden till att sådana förutsättningar alltför ofta saknas får staten och kommunerna dela på. Staten för att den negligerat bristerna i lärarutbildningen och kommunerna för att de inte tillräckligt aktivt medverkat till arbetsvillkor, som sätter kunskapsinhämtningen och lärarrollen i centrum.
De reformer som nu är på väg ger hopp om att nya insikter omsätts i handling. Skulle dessa insikter och handlingar ha kommit tidigare om skolan fortsatt att vara statlig? Jag tror inte det. I den utsträckning kommunala beslutsfattare ignorerat sina skolors oförmåga att förmedla kunskap och studiemotivation till eleverna, har de haft starkt stöd av staten, närmare bestämt i den ideologi som ville framhäva en lång rad andra uppgifter för den svenska skolan, ofta på bekostnad av kunskapsförmedlingen och lärarnas delaktighet i den.
Genombrottet för den nya synen (eller återkomsten av den gamla) på kunskapen och lärandet som skolutbildningens huvudingrediens kom mycket sent. (För inte särskilt länge sedan var verksamheten i förskolan uttryckligen förbjuden att innehålla sådana moment.) Och de kommuner som struntade i den påbjudna ideologin och premierade kunskapsskolor fick inget beröm, snarare kritik.
Ändå är det något i den här historieskrivningen som inte stämmer med de förväntningar åtskilliga av oss socialdemokrater hade på vad decentraliseringen av makten över skolan skulle leda till.
/…/ Skolan skulle bli inte bara kommunernas största utan också viktigaste uppgift och kommunalpolitikernas roll som huvudman för barns och ungdomars utbildning och utveckling skulle föra dem mycket närmare det folk som valt dem.

"I en mening hade vi rätt"

Redan då hade vi börjat tala om Kunskapssamhället och betydelsen av god utbildning åt alla för välstånd och välfärd i varje nation och faktiskt också i varje kommun.
I en mening hade vi naturligtvis rätt: tillståndet i den svenska skolan är i dag en central angelägenhet för alla politiska partier. Men de politiker, som borde stå barn och ungdomar närmast, det vill säga kommunalpolitikerna, ställde alltför sällan upp som deras talesmän gentemot skolans administratörer och andra aktörer med makt över utbildningens innehåll och arbetsmiljö.
Mina erfarenheter efter snart fem år i Friskolornas Riksförbund är att den lokala skolförvaltningen och dess tjänstemän i åtskilliga fall övertagit den gamla statliga detaljregleringen av skolan, ofta med försvaret av det egna reviret som huvudmål.
Min förhoppning är att en statlig målstyrning av det slag som nu inleds ska få kommunalpolitikerna att ta sitt ansvar för skolan sådant det en gång var tänkt. I diskussionen om orsakerna till den svenska skolans problem har en annan viktig förändring av dess villkor pekats ut, nämligen valfrihetsreformen i början av 1990-talet, nästan samtida med kommunaliseringen.
/…/ Men till mångas överraskning, kanske även reformens tillskyndare, var det en valfrihet som elever (och deras föräldrar) uppskattade och utnyttjade i snabbt växande omfattning.
/…/ För kommunerna och inte minst deras skoladministrationer blev valfrihetsreformens konsekvenser något av en mental jordbävning.
Den gamla planhushållningen, där varje skola hade det av lagen tryggade elevunderlaget, fungerade inte längre. /…/ Den här utvecklingen, välkomnad av många, misstrodd av andra, har lett till att man börjat beskriva den svenska skolan som segregerad.
Det fria skolvalet och de alternativ till den kommunala skolan som de fristående skolorna erbjuder skulle alltså ha lett till att de mest studiemotiverade och kunskapstörstande ungdomarna sökt sig dit medan eleverna med sämre förutsättningar i dessa avseenden blir kvar i den kommunala skolan. /…/ Studier har gjorts för att finna belägg för denna uppfattning (senast av Institutet för Framtidsstudier).
Sant är att de mätbara resultaten av utbildningen – betygen, meritvärden och utfallet av de nationella proven – utmärker friskolorna framför merparten av de kommunala skolorna. Vidare är det sant att eleverna i friskolor ofta har föräldrar som själva har en god utbildning. Men studierna visar också att närvaron av (bra) friskolor har sporrat de kommunala skolorna att prestera bättre.

"Har fungerat som tänkt"

Konkurrensen har med andra ord fungerat, även mellan kommunala skolor, som tänkt var. Existensen av uttalade problemskolor med många studieavbrott och ofullständiga betyg har sitt starkaste samband med bostadssegregationen som lokaliserar människorna utifrån deras sociala och ekonomiska situation samt, särskilt runt storstäderna, deras etniska ursprung.
Om barn med egna (eller föräldrarnas) utbildningsambitioner söker alternativ till sådana skolor borde det vara ett tydligt besked till skolornas huvudmän att något måste göras. Lösningen kan under inga förhållanden vara att slopa det fria skolvalet och återgå till den gamla ordergivningen.
Ett annat sätt att skuldbelägga de fristående skolorna för bristen på likvärdig utbildning har dykt upp i diskussionen om skolor som går med vinst. Det utgår från föreställningen att enda sättet att bedriva undervisning till lägre kostnader än den av kommunen uträknade är att sänka dess kvalitet. Med detta menar man färre eller underbetalda lärare (så kallade obehöriga), sämre läromedel etc.
Vinstgivande skolor är således detsamma som dåliga skolor. Dessutom lägger ägarna beslag på skattepengar som kommunen kunde använda på bättre sätt. Denna föreställning saknar emellertid verklighetsunderlag.
Det finns inget belägg för att vinstdrivna skolor generellt sett har lägre kvalitet på sin undervisning med sämre studieresultat och mer missnöjda elever som följd. Hela resonemanget strider också mot den första tesen om friskolornas förmåga att attrahera de mest studiemotiverade eleverna med utbildningsmedvetna föräldrar.
Om de reagerar mot dålig utbildning i kommunala skolor genom att rösta med fötterna, det vill säga byta skola, borde de handla på samma sätt när kvaliteten brister i fristående skolor. /…/ Men vi står ändå långt från en definition av kvalitetsbegreppet som kan vara underlag för både en förnuftig målstyrning av den svenska skolan och statliga ingripanden när målen inte uppnås.
I den diskussion som hittills förts har begreppet kvalitet mest fått stå för de resurser en skola förbrukar: antalet lärare per elev, förekomsten av annan personal, lokalytornas storlek, tillgång till egna bibliotek, gymnastiksalar och matbespisningar.
Jag ifrågasätter inte att riklig tillgång på sådana resurser kan ha positiva effekter på utbildningens innehåll och vara av värde för elevernas kunskapsutveckling (även om den forskning som finns pekar mot att mer svårfångade egenskaper hos en skola är avgörande för resultatet, som lärarnas kompetens och skolledningens förmåga att skapa en för lärande gynnsam miljö). Men om kvalitetsbegrepp av detta slag blir huvudinnehållet i målstyrningen är risken uppenbar för att vi är tillbaka i den gamla detaljstyrningen av skolans organisation och arbetsmetoder. Och då försvinner en stor del av poängen med skolans decentralisering och det fria skolvalet. /…/”

FOTNOT: Texten publiceras i överenskommelse med Kjell-Olof Feldt och Ekerlids Förlag.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons