Annons

"Misstag slog igenom i hela skolsystemet"

Publicerad 24 mars 2011

Han var finansminister när beslutet att kommunalisera skolan togs. Sedan fem år är han ordförande i Friskolornas Riksförbund och mycket engagerad i skolfrågor.
Kjell-Olof Feldt har skrivit ett av kapitlen i antologin om kommunaliseringen av skolan. Här följer ett utdrag ur hans text.

Utdrag ur antologin "Kommunaliseringen av skolan - vem vann - egentligen":
”Eftersom jag ingick i den regering som 1990 kommunaliserade grundskolan och gymnasiet stod jag naturligtvis bakom reformen. I själva verket hade vi från Finansdepartementets sida flera år tidigare börjat bearbeta den dåvarande skolministern Bengt Göransson för att få till stånd ett kommunalt huvudmannaskap för skolan, men det var först då Göran Persson tillträdde som Utbildningsdepartementet reagerade positivt.
Mina motiv för att driva frågan var i huvudsak två. Det statliga skolväsendet led av allvarliga styrningsproblem. Målet var ju att alla barn och ungdomar skulle ges likvärdiga förutsättningar för en god utbildning.

Byråkratisk överbyggnad

Detta trodde sig staten kunna uppnå genom att via en byråkratisk överbyggnad – Kungliga Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna – i detalj fastställa utbildningens innehåll och skolornas metod att utföra den.
Men det var lätt att konstatera att målet inte nåddes den vägen: förutsättningarna skilde sig kraftigt åt mellan olika skolor beroende på en rad faktorer som den statliga byråkratin inte kunde eller inte brydde sig om att påverka, till exempel tillgången på duktiga lärare och skickliga skolledare.
Värre ändå tyckte jag var att misstag begångna i detaljstyrningen genom sin tvingande karaktär slog igenom i hela skolsystemet. Det andra motivet hade mer med finansministerrollen att göra. Lärarna var statsanställda och deras löner betalades således av staten, men det var kommunerna som slöt löneavtalen med lärarfacken. Denna märkliga konstruktion skapade stabiliseringspolitiska problem under 1980-talets starka kostnadsinflation.
/…/ I dag måste jag konstatera att målet om rätt till likvärdig utbildning inte har uppnåtts, tvärtom har det mätbara avståndet mellan bra och dåliga skolor ökat. I min tolkning beror det på att de bra skolorna blivit mycket bättre medan de dåliga i många fall visserligen också utvecklas i rätt riktning men inte alls i tillräcklig takt.

Många skilda förklaringar

I den skolpolitiska debatten har det funnits nästan lika många förklaringar till detta fenomen som antalet deltagare. Men det verkar som om viss enighet håller på att uppstå i ett viktigt avseende: en bra och framgångsrik skola får man med kompetenta lärare och engagerade skolledare, som också har praktiska möjligheter att göra sitt jobb, vilket är att undervisa och utveckla unga människors kunskaper och skaparförmåga.
Skulden till att sådana förutsättningar alltför ofta saknas får staten och kommunerna dela på. Staten för att den negligerat bristerna i lärarutbildningen och kommunerna för att de inte tillräckligt aktivt medverkat till arbetsvillkor, som sätter kunskapsinhämtningen och lärarrollen i centrum.
De reformer som nu är på väg ger hopp om att nya insikter omsätts i handling. Skulle dessa insikter och handlingar ha kommit tidigare om skolan fortsatt att vara statlig? Jag tror inte det. I den utsträckning kommunala beslutsfattare ignorerat sina skolors oförmåga att förmedla kunskap och studiemotivation till eleverna, har de haft starkt stöd av staten, närmare bestämt i den ideologi som ville framhäva en lång rad andra uppgifter för den svenska skolan, ofta på bekostnad av kunskapsförmedlingen och lärarnas delaktighet i den.
Genombrottet för den nya synen (eller återkomsten av den gamla) på kunskapen och lärandet som skolutbildningens huvudingrediens kom mycket sent. (För inte särskilt länge sedan var verksamheten i förskolan uttryckligen förbjuden att innehålla sådana moment.) Och de kommuner som struntade i den påbjudna ideologin och premierade kunskapsskolor fick inget beröm, snarare kritik.
Ändå är det något i den här historieskrivningen som inte stämmer med de förväntningar åtskilliga av oss socialdemokrater hade på vad decentraliseringen av makten över skolan skulle leda till.
/…/ Skolan skulle bli inte bara kommunernas största utan också viktigaste uppgift och kommunalpolitikernas roll som huvudman för barns och ungdomars utbildning och utveckling skulle föra dem mycket närmare det folk som valt dem.

"I en mening hade vi rätt"

Redan då hade vi börjat tala om Kunskapssamhället och betydelsen av god utbildning åt alla för välstånd och välfärd i varje nation och faktiskt också i varje kommun.
I en mening hade vi naturligtvis rätt: tillståndet i den svenska skolan är i dag en central angelägenhet för alla politiska partier. Men de politiker, som borde stå barn och ungdomar närmast, det vill säga kommunalpolitikerna, ställde alltför sällan upp som deras talesmän gentemot skolans administratörer och andra aktörer med makt över utbildningens innehåll och arbetsmiljö.
Mina erfarenheter efter snart fem år i Friskolornas Riksförbund är att den lokala skolförvaltningen och dess tjänstemän i åtskilliga fall övertagit den gamla statliga detaljregleringen av skolan, ofta med försvaret av det egna reviret som huvudmål.
Min förhoppning är att en statlig målstyrning av det slag som nu inleds ska få kommunalpolitikerna att ta sitt ansvar för skolan sådant det en gång var tänkt. I diskussionen om orsakerna till den svenska skolans problem har en annan viktig förändring av dess villkor pekats ut, nämligen valfrihetsreformen i början av 1990-talet, nästan samtida med kommunaliseringen.
/…/ Men till mångas överraskning, kanske även reformens tillskyndare, var det en valfrihet som elever (och deras föräldrar) uppskattade och utnyttjade i snabbt växande omfattning.
/…/ För kommunerna och inte minst deras skoladministrationer blev valfrihetsreformens konsekvenser något av en mental jordbävning.
Den gamla planhushållningen, där varje skola hade det av lagen tryggade elevunderlaget, fungerade inte längre. /…/ Den här utvecklingen, välkomnad av många, misstrodd av andra, har lett till att man börjat beskriva den svenska skolan som segregerad.
Det fria skolvalet och de alternativ till den kommunala skolan som de fristående skolorna erbjuder skulle alltså ha lett till att de mest studiemotiverade och kunskapstörstande ungdomarna sökt sig dit medan eleverna med sämre förutsättningar i dessa avseenden blir kvar i den kommunala skolan. /…/ Studier har gjorts för att finna belägg för denna uppfattning (senast av Institutet för Framtidsstudier).
Sant är att de mätbara resultaten av utbildningen – betygen, meritvärden och utfallet av de nationella proven – utmärker friskolorna framför merparten av de kommunala skolorna. Vidare är det sant att eleverna i friskolor ofta har föräldrar som själva har en god utbildning. Men studierna visar också att närvaron av (bra) friskolor har sporrat de kommunala skolorna att prestera bättre.

"Har fungerat som tänkt"

Konkurrensen har med andra ord fungerat, även mellan kommunala skolor, som tänkt var. Existensen av uttalade problemskolor med många studieavbrott och ofullständiga betyg har sitt starkaste samband med bostadssegregationen som lokaliserar människorna utifrån deras sociala och ekonomiska situation samt, särskilt runt storstäderna, deras etniska ursprung.
Om barn med egna (eller föräldrarnas) utbildningsambitioner söker alternativ till sådana skolor borde det vara ett tydligt besked till skolornas huvudmän att något måste göras. Lösningen kan under inga förhållanden vara att slopa det fria skolvalet och återgå till den gamla ordergivningen.
Ett annat sätt att skuldbelägga de fristående skolorna för bristen på likvärdig utbildning har dykt upp i diskussionen om skolor som går med vinst. Det utgår från föreställningen att enda sättet att bedriva undervisning till lägre kostnader än den av kommunen uträknade är att sänka dess kvalitet. Med detta menar man färre eller underbetalda lärare (så kallade obehöriga), sämre läromedel etc.
Vinstgivande skolor är således detsamma som dåliga skolor. Dessutom lägger ägarna beslag på skattepengar som kommunen kunde använda på bättre sätt. Denna föreställning saknar emellertid verklighetsunderlag.
Det finns inget belägg för att vinstdrivna skolor generellt sett har lägre kvalitet på sin undervisning med sämre studieresultat och mer missnöjda elever som följd. Hela resonemanget strider också mot den första tesen om friskolornas förmåga att attrahera de mest studiemotiverade eleverna med utbildningsmedvetna föräldrar.
Om de reagerar mot dålig utbildning i kommunala skolor genom att rösta med fötterna, det vill säga byta skola, borde de handla på samma sätt när kvaliteten brister i fristående skolor. /…/ Men vi står ändå långt från en definition av kvalitetsbegreppet som kan vara underlag för både en förnuftig målstyrning av den svenska skolan och statliga ingripanden när målen inte uppnås.
I den diskussion som hittills förts har begreppet kvalitet mest fått stå för de resurser en skola förbrukar: antalet lärare per elev, förekomsten av annan personal, lokalytornas storlek, tillgång till egna bibliotek, gymnastiksalar och matbespisningar.
Jag ifrågasätter inte att riklig tillgång på sådana resurser kan ha positiva effekter på utbildningens innehåll och vara av värde för elevernas kunskapsutveckling (även om den forskning som finns pekar mot att mer svårfångade egenskaper hos en skola är avgörande för resultatet, som lärarnas kompetens och skolledningens förmåga att skapa en för lärande gynnsam miljö). Men om kvalitetsbegrepp av detta slag blir huvudinnehållet i målstyrningen är risken uppenbar för att vi är tillbaka i den gamla detaljstyrningen av skolans organisation och arbetsmetoder. Och då försvinner en stor del av poängen med skolans decentralisering och det fria skolvalet. /…/”

FOTNOT: Texten publiceras i överenskommelse med Kjell-Olof Feldt och Ekerlids Förlag.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons