Annons

"Misstag slog igenom i hela skolsystemet"

Publicerad 24 mars 2011

Han var finansminister när beslutet att kommunalisera skolan togs. Sedan fem år är han ordförande i Friskolornas Riksförbund och mycket engagerad i skolfrågor.
Kjell-Olof Feldt har skrivit ett av kapitlen i antologin om kommunaliseringen av skolan. Här följer ett utdrag ur hans text.

Utdrag ur antologin "Kommunaliseringen av skolan - vem vann - egentligen":
”Eftersom jag ingick i den regering som 1990 kommunaliserade grundskolan och gymnasiet stod jag naturligtvis bakom reformen. I själva verket hade vi från Finansdepartementets sida flera år tidigare börjat bearbeta den dåvarande skolministern Bengt Göransson för att få till stånd ett kommunalt huvudmannaskap för skolan, men det var först då Göran Persson tillträdde som Utbildningsdepartementet reagerade positivt.
Mina motiv för att driva frågan var i huvudsak två. Det statliga skolväsendet led av allvarliga styrningsproblem. Målet var ju att alla barn och ungdomar skulle ges likvärdiga förutsättningar för en god utbildning.

Byråkratisk överbyggnad

Detta trodde sig staten kunna uppnå genom att via en byråkratisk överbyggnad – Kungliga Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna – i detalj fastställa utbildningens innehåll och skolornas metod att utföra den.
Men det var lätt att konstatera att målet inte nåddes den vägen: förutsättningarna skilde sig kraftigt åt mellan olika skolor beroende på en rad faktorer som den statliga byråkratin inte kunde eller inte brydde sig om att påverka, till exempel tillgången på duktiga lärare och skickliga skolledare.
Värre ändå tyckte jag var att misstag begångna i detaljstyrningen genom sin tvingande karaktär slog igenom i hela skolsystemet. Det andra motivet hade mer med finansministerrollen att göra. Lärarna var statsanställda och deras löner betalades således av staten, men det var kommunerna som slöt löneavtalen med lärarfacken. Denna märkliga konstruktion skapade stabiliseringspolitiska problem under 1980-talets starka kostnadsinflation.
/…/ I dag måste jag konstatera att målet om rätt till likvärdig utbildning inte har uppnåtts, tvärtom har det mätbara avståndet mellan bra och dåliga skolor ökat. I min tolkning beror det på att de bra skolorna blivit mycket bättre medan de dåliga i många fall visserligen också utvecklas i rätt riktning men inte alls i tillräcklig takt.

Många skilda förklaringar

I den skolpolitiska debatten har det funnits nästan lika många förklaringar till detta fenomen som antalet deltagare. Men det verkar som om viss enighet håller på att uppstå i ett viktigt avseende: en bra och framgångsrik skola får man med kompetenta lärare och engagerade skolledare, som också har praktiska möjligheter att göra sitt jobb, vilket är att undervisa och utveckla unga människors kunskaper och skaparförmåga.
Skulden till att sådana förutsättningar alltför ofta saknas får staten och kommunerna dela på. Staten för att den negligerat bristerna i lärarutbildningen och kommunerna för att de inte tillräckligt aktivt medverkat till arbetsvillkor, som sätter kunskapsinhämtningen och lärarrollen i centrum.
De reformer som nu är på väg ger hopp om att nya insikter omsätts i handling. Skulle dessa insikter och handlingar ha kommit tidigare om skolan fortsatt att vara statlig? Jag tror inte det. I den utsträckning kommunala beslutsfattare ignorerat sina skolors oförmåga att förmedla kunskap och studiemotivation till eleverna, har de haft starkt stöd av staten, närmare bestämt i den ideologi som ville framhäva en lång rad andra uppgifter för den svenska skolan, ofta på bekostnad av kunskapsförmedlingen och lärarnas delaktighet i den.
Genombrottet för den nya synen (eller återkomsten av den gamla) på kunskapen och lärandet som skolutbildningens huvudingrediens kom mycket sent. (För inte särskilt länge sedan var verksamheten i förskolan uttryckligen förbjuden att innehålla sådana moment.) Och de kommuner som struntade i den påbjudna ideologin och premierade kunskapsskolor fick inget beröm, snarare kritik.
Ändå är det något i den här historieskrivningen som inte stämmer med de förväntningar åtskilliga av oss socialdemokrater hade på vad decentraliseringen av makten över skolan skulle leda till.
/…/ Skolan skulle bli inte bara kommunernas största utan också viktigaste uppgift och kommunalpolitikernas roll som huvudman för barns och ungdomars utbildning och utveckling skulle föra dem mycket närmare det folk som valt dem.

"I en mening hade vi rätt"

Redan då hade vi börjat tala om Kunskapssamhället och betydelsen av god utbildning åt alla för välstånd och välfärd i varje nation och faktiskt också i varje kommun.
I en mening hade vi naturligtvis rätt: tillståndet i den svenska skolan är i dag en central angelägenhet för alla politiska partier. Men de politiker, som borde stå barn och ungdomar närmast, det vill säga kommunalpolitikerna, ställde alltför sällan upp som deras talesmän gentemot skolans administratörer och andra aktörer med makt över utbildningens innehåll och arbetsmiljö.
Mina erfarenheter efter snart fem år i Friskolornas Riksförbund är att den lokala skolförvaltningen och dess tjänstemän i åtskilliga fall övertagit den gamla statliga detaljregleringen av skolan, ofta med försvaret av det egna reviret som huvudmål.
Min förhoppning är att en statlig målstyrning av det slag som nu inleds ska få kommunalpolitikerna att ta sitt ansvar för skolan sådant det en gång var tänkt. I diskussionen om orsakerna till den svenska skolans problem har en annan viktig förändring av dess villkor pekats ut, nämligen valfrihetsreformen i början av 1990-talet, nästan samtida med kommunaliseringen.
/…/ Men till mångas överraskning, kanske även reformens tillskyndare, var det en valfrihet som elever (och deras föräldrar) uppskattade och utnyttjade i snabbt växande omfattning.
/…/ För kommunerna och inte minst deras skoladministrationer blev valfrihetsreformens konsekvenser något av en mental jordbävning.
Den gamla planhushållningen, där varje skola hade det av lagen tryggade elevunderlaget, fungerade inte längre. /…/ Den här utvecklingen, välkomnad av många, misstrodd av andra, har lett till att man börjat beskriva den svenska skolan som segregerad.
Det fria skolvalet och de alternativ till den kommunala skolan som de fristående skolorna erbjuder skulle alltså ha lett till att de mest studiemotiverade och kunskapstörstande ungdomarna sökt sig dit medan eleverna med sämre förutsättningar i dessa avseenden blir kvar i den kommunala skolan. /…/ Studier har gjorts för att finna belägg för denna uppfattning (senast av Institutet för Framtidsstudier).
Sant är att de mätbara resultaten av utbildningen – betygen, meritvärden och utfallet av de nationella proven – utmärker friskolorna framför merparten av de kommunala skolorna. Vidare är det sant att eleverna i friskolor ofta har föräldrar som själva har en god utbildning. Men studierna visar också att närvaron av (bra) friskolor har sporrat de kommunala skolorna att prestera bättre.

"Har fungerat som tänkt"

Konkurrensen har med andra ord fungerat, även mellan kommunala skolor, som tänkt var. Existensen av uttalade problemskolor med många studieavbrott och ofullständiga betyg har sitt starkaste samband med bostadssegregationen som lokaliserar människorna utifrån deras sociala och ekonomiska situation samt, särskilt runt storstäderna, deras etniska ursprung.
Om barn med egna (eller föräldrarnas) utbildningsambitioner söker alternativ till sådana skolor borde det vara ett tydligt besked till skolornas huvudmän att något måste göras. Lösningen kan under inga förhållanden vara att slopa det fria skolvalet och återgå till den gamla ordergivningen.
Ett annat sätt att skuldbelägga de fristående skolorna för bristen på likvärdig utbildning har dykt upp i diskussionen om skolor som går med vinst. Det utgår från föreställningen att enda sättet att bedriva undervisning till lägre kostnader än den av kommunen uträknade är att sänka dess kvalitet. Med detta menar man färre eller underbetalda lärare (så kallade obehöriga), sämre läromedel etc.
Vinstgivande skolor är således detsamma som dåliga skolor. Dessutom lägger ägarna beslag på skattepengar som kommunen kunde använda på bättre sätt. Denna föreställning saknar emellertid verklighetsunderlag.
Det finns inget belägg för att vinstdrivna skolor generellt sett har lägre kvalitet på sin undervisning med sämre studieresultat och mer missnöjda elever som följd. Hela resonemanget strider också mot den första tesen om friskolornas förmåga att attrahera de mest studiemotiverade eleverna med utbildningsmedvetna föräldrar.
Om de reagerar mot dålig utbildning i kommunala skolor genom att rösta med fötterna, det vill säga byta skola, borde de handla på samma sätt när kvaliteten brister i fristående skolor. /…/ Men vi står ändå långt från en definition av kvalitetsbegreppet som kan vara underlag för både en förnuftig målstyrning av den svenska skolan och statliga ingripanden när målen inte uppnås.
I den diskussion som hittills förts har begreppet kvalitet mest fått stå för de resurser en skola förbrukar: antalet lärare per elev, förekomsten av annan personal, lokalytornas storlek, tillgång till egna bibliotek, gymnastiksalar och matbespisningar.
Jag ifrågasätter inte att riklig tillgång på sådana resurser kan ha positiva effekter på utbildningens innehåll och vara av värde för elevernas kunskapsutveckling (även om den forskning som finns pekar mot att mer svårfångade egenskaper hos en skola är avgörande för resultatet, som lärarnas kompetens och skolledningens förmåga att skapa en för lärande gynnsam miljö). Men om kvalitetsbegrepp av detta slag blir huvudinnehållet i målstyrningen är risken uppenbar för att vi är tillbaka i den gamla detaljstyrningen av skolans organisation och arbetsmetoder. Och då försvinner en stor del av poängen med skolans decentralisering och det fria skolvalet. /…/”

FOTNOT: Texten publiceras i överenskommelse med Kjell-Olof Feldt och Ekerlids Förlag.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons
Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons