Misstänkt tystnadskultur bakom färre anmälningar: ”Personalen är rädd”

I februari rapporterade Skolvärlden om att antalet hot- och våldsincidenter hade ökat kraftigt på Hjulsta grundskola i norra Stockholm. 

Enligt Lärarnas Riksförbund gjordes det 43 anmälningar, i kommunens anmälningssystem, under hösten 2018.

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund (LR) i Stockholm, beskriver i en tidigare intervju med Skolvärlden hur skolans lärare var rädda för eleverna. 

– Eleverna har tagit över skolan och lärarna vågar knappt gå förbi dem i trapporna. Det är ohållbart. Jag har inte sett så många incidenter på så kort tid på en skola – och som bara fortsätter öka, sa Irene Ziverts till Skolvärlden då.

Lärarnas Riksförbund skickade i vintras en anmälan till Arbetsmiljöverket med krav om omedelbara åtgärder. Arbetsmiljöverket ställde tre krav på skolan: 

• Att göra en arbetsmiljökartläggning för all personal.
• Att skolan skulle göra en handlingsplan där man anger åtgärder.
• Att arbetsgivaren ska ge arbetstagaren och skyddsombud möjlighet att medverka i uppfyllandet av krav 1 och 2. 

På torsdagen möttes skolans rektor, skolans skyddsombud, LR:s huvudskyddsombud i Stockholm, Arbetsmiljöverket och HR-konsulter för ett slutmöte. 

I samband med mötet meddelade Arbetsmiljöverket att man nu har beslutat att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder och uppfyllt kraven.

– Jag har sagt att vi kommer att tala om för beslutsfattare och jurist att vi anser att de har gjort det som vi begärt, säger arbetsmiljöinspektör Anette Wendel på Arbetsmiljöverket som har varit huvudhandläggare i ärendet. 

Skolans rektor Heléne Hodges är lättad över beslutet.

– Det känns naturligtvis skönt. Det är ett kvitto på att de insatser som vi har vidtagit, och medarbetarnas hårda arbete, har gett resultat, säger hon. 

Heléne Hodges berättar att anmälningarna har minskat under året. Mellan 1 april och 1 oktober har det bara inkommit tio anmälningar totalt.

Var beror minskningen på?

– Det har att göra med ökad trivsel och förbättrad studiero. Under hela föregående läsår har vi genomfört flera akuta insatser, säger Heléne Hodges.

Bland annat har skolan tagit fram en krisplan, sett över elevgrupperingarna, ökat bemanningen på skolan, hittat nya strategier kring elevarbetet, haft ordentliga genomgångar kring hur man gör anmälningar samt tagit fram en handlingsplan.

Många på skolan upplever fortfarande en osäkerhet.

Men enligt Lärarnas Riksförbund och Arbetsmiljöverket togs det upp på mötet att minskningen av anmälningar kan bero på en tystnadskultur som finns på skolan. 

– Det är något som vi får hantera gemensamt i samverkansgruppen på skolan, och analysera vidare. Om det stämmer vidtar vi åtgärder kring detta. Det är naturligtvis olyckligt om  det finns någon, trots utbildningsinsatserna, som ändå inte riktigt har tagit till sig av hur viktigt det är att man anmäler, säger Heléne Hodges.

Skolans arbetsmiljöenkät som genomfördes före sommaren av en utomstående aktör visar att personalen fortfarande inte är nöjd med insatserna som gjorts. Hela 83 procent av lärarna på högstadiet och 64 procent av lågstadielärarna svarar i enkäten att det inte har vidtagits några åtgärder ”i de situationer där det finns särskilda risker för hot och våld”.

Irene Ziverts, som deltog under mötet i torsdags, anser att siffrorna talar sitt tydliga språk.

– Det är inga bra siffror som visar sig efter att skolan ska ha vidtagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Rektorn har försökt göra saker, men vi tycker att de inte kommer åt grundproblemet. Många på skolan upplever fortfarande en osäkerhet och att arbetsmiljön inte är bra, säger hon och tillägger:

– Det är inte lika illa med våldet som det var för ett år sedan. Men det är fortfarande incidenter och tillbud som inte anmäls i lika hög utsträckning för att personalen är rädd för konsekvenserna. 

Heléne Hodges:

– Det är naturligtvis olyckligt att det fanns någon som vid tidpunkten då enkäten gjordes, som tyckte att det inte var tillräckliga insatser då. Det får vi fördjupa oss i mer och hantera tillsammans i samverkansgruppen. Jag tror att om vi skulle göra om enkäten i dag skulle det bli en annan bild. 

Det skulle vara svårt att vrida tillbaka klockan till hur det var innan.

Under mötet kommenterade Arbetsmiljöverket att ingen av anmälningarna om hot och våld som gjordes på skolan mellan april 2018 och januari 2019 var anmäld vidare till Arbetsmiljöverket. Varför gjordes inte det?

– Det Arbetsmiljöverket har gått igenom är att man är nöjd med det som de tidigare hade anmärkningar på och som vi behövde åtgärda. Nu fortsätter vi med vårt strategiska arbete för att bygga en bra arbetsmiljö på skolan. Vi har alla höjt våra kunskaper kring vad som gäller kring hela arbetsmiljöarbetet och hela samverkansgruppen har varit på olika fortbildningar från i våras till slutet på september, säger Heléne Hodges.

Det finns ju dock ett anmälningsfall från den här perioden som handlade om att en elev hade viftat med en kniv. Borde inte det ha anmälts till Arbetsmiljöverket?

– Som jag sa: Vi fortsätter med vårt utvecklingsarbete framåt och hur vi har förbättrats. Vi har inte sådana händelser på skolan just nu. Vi får hantera det då om det skulle dyka upp.

Du vill inte kommentera hur det kommer sig att ni inte har anmält det vidare?

– Utifrån det som vi har gjort är Arbetsmiljöverket nöjd med våra insatser och vi fortsätter med vårt utvecklingsarbete framåt, säger Heléne Hodges.

LR Stockholm har tidigare påpekat, och fortsätter framhålla, att skolans arbete med lågaffektivt bemötande har varit en tydlig grundorsak till våldet på skolan. Irene Ziverts vill helt ta bort det lågaffektiva bemötandet. 

– Ja, ta bort det och sätt in tydliga konsekvenser direkt i stället. Men jag tror det skulle vara svårt att vrida tillbaka klockan till hur det var innan. Sedan de började med det lågaffektiva bemötandet ökade antalet hot- och våldsincidenter på skolan, säger Irene Ziverts. 

Men enligt Heléne Holgers har den kritiken inte påverkat skolans sätt att jobba.

– Det är tråkigt att dra slutsatsen att stöket skulle bero på lågaffektivt bemötande. Den slutsatsen står inte jag bakom. Man kan inte generalisera och säga att den otrygghet som var på skolan berodde på en särskild metod. Vår analys visar att läget under föregående läsår beror på många faktorer.

Så ni kommer att fortsätta arbeta på samma sätt med lågaffektivt bemötande?

– Det här handlar inte om det lågaffektiva bemötandet. Det handlar om att vi ökar trivseln och studieron på vår skola. Det syns i att personalen och eleverna trivs.