”Mitt jobb går ut på att rationalisera bort mig själv”

En majoritet av eleverna på Estniska skolan, en fristående F–9-skola, har någon koppling till Estland. En del har mor- eller farföräldrar som kom hit under andra världskriget. Andra är själva födda i Estland eller har föräldrar som är det och har kommit hit under frihetstiden.

Av skolans 23 lärare talar två tredje-delar estniska. Leane Riiser och Luule Vaks Maandi har båda estniska rötter, medan Patrik Slimane inte har det.

Vad skiljer Estniska skolan från en kommunal F–9-skola i Stockholm?

Luule Vaks Maandi: Det är estniska språket. Alla barn läser estniska tre till fyra gånger i veckan. Sedan får barnen lära sig estniska traditioner, sånger och historier.

Influeras ni av hur man jobbar i skolan i Estland?

Luule: Jag har varit där och gått igenom matteundervisningen från första till åttonde klass. De har en bra matteundervisning och ligger före oss, men det beror också på att de har 45 minuter matte varje dag, även i de lägre årskurserna. Tänker man på det i exempelvis PISA-mätningarna? Har andra länder mycket mer undervisning är det klart att de hinner längre.

Patrik Slimane: Men jag tycker inte att vi influeras så mycket av Estland.

Luule: Nej, det är nog snarare att de tittar på oss. Det är lite modernare här, kan man säga. De har en ganska strikt skola med mycket läxor och betyg.

Berätta om hur ni jobbar med svenska som andraspråk.

Leane Riiser: Det är ganska speciellt att ha en svensk skola med en så homogen andraspråksgrupp. Det ger oss vissa svårigheter, men mest ger det möjligheter att få in dem i den riktiga undervisningen.

Så om en familj flyttat hit från Estland i juni går barnen rakt in i en vanlig klass när skolan börjar i augusti?

Luule: Jaja, absolut.

Leane: Luule hade en kille som kom efter jul och började direkt i fyran. Vi har försökt utforma ett sätt att jobba på som funkar. Det ser olika ut om jag går in i Patriks klass, i och med att han inte pratar estniska, eller om det är med Luule som pratar estniska. Om Patrik skriver på svenska på tavlan skriver jag bredvid på estniska. Vi är inte dubbelt hela tiden, men några timmar i veckan. Det är ganska bra att inte jag är med hela tiden, utan att eleverna pushas till att bara lyssna på Patrik.

Hur är det för dig Patrik, som inte talar estniska?

Patrik: Det är till stor hjälp att ha en Sva-resurs. Det är mycket på lektionerna som annars kan bli totala obegripligheter. I årskurs sju läser vi om te just nu och har tittat på en film och skrivit upp ord som dyker upp
i den. Det är bland annat krabba, tofu, berså. Då får vi försöka ta tag
i det och inte bara lämna de orden. Jag får googla berså och visa en bild.

Leane: Det vore inte optimalt om alla lärare var tvåspråkiga. I början, med helt nya barn, behövs det förstås mer stöd, men ganska fort tycker jag att det räcker att jag till exempel är med andra halvan av en lektion. Egentligen går ju mitt jobb ut på att bortrationalisera mig själv så snabbt som möjligt.

Hur samarbetar ni kring undervisningen?

Leane: Det är väldigt kreativt att få diskutera med någon. Jag kan inte ämnet och Patrik kan inte språket – men tillsammans gör vi så att det blir rätt bra.

Patrik: Det är lätt hänt att ämnen blir isolerade och att lektionerna är små öar. Nu blir det inte så, det är fler som har en åsikt och vill förbättra. Jag är hemskt nöjd med det.

Hur klarar sig era elever?

Leane: Vi brukar ligga bra till. I fjol hade vi 100 procents behörighet till gymnasieskolan. Vi har haft elever som klarat nationella proven efter bara något enstaka år i Sverige. Vi vill att våra elever ska gå ut med fullständiga betyg.

Går ert sätt att arbeta att applicera på skolor som har elever från många olika länder?

Luule: Jag tror att nyanlända elever ska in i klasserna mer än vad som sker i dag. Buntar man ihop alla nya elever i en klass kanske de lär sig varandras språk och inte svenska. Har man en förberedelseklass så kan eleven vara där ibland och läraren kan förbereda dem inför nästa lektion med den vanliga klassen. Svenskan ska inte vara en ö där man bara lär sig skilja på ”en” och ”ett” och ”den” och ”det” eller att böja adjektiv. Det är bättre att komma ut i klasserna.

Leane: Det är det som är poängen, oavsett om man har ett eller tjugofem modersmål i sitt klassrum. Det går att öva på svenska samtidigt som man läser kemi eller har religionskunskap. Forskning har visat att det är bra att utveckla sitt modersmål parallellt med det nya språket. Det märker vi väldigt tydligt.

Patrik: Jag tror inte riktigt på förberedelseklasser. Jag tror att det går att fastna och inte riktigt komma någon vart. Här får eleverna komma in i klasserna, och det kan vara svårt och obegripligt – men det är ingen som säger att de måste vara duktiga första terminen. Eleverna är med och kämpar på och gör så gott de kan.

Luule: Eleverna som kommit hit från Estland är ju väldigt duktiga när de är på lektionerna i estniska. Det är fantastiskt att en elev som nyss kommit till ett annat land får känna sig jätteduktig i ett ämne. Det underlättar att bli bra i andra ämnen också, om de får visa vad de kan. 

Estniska skolan

Om skolan: En fristående F–9-skola i Gamla stan i Stockholm.
Funnits sedan: 1945.
Betygssnitt: 240 (genomsnittligt meritvärde för nionde-klassare läsåret 2011/2012). Rikssnitt samma läsår: 211.
Antal elever: Cirka 190. Skolans elever bor i 17 kommuner i och kring Stockholms län.
Antal lärare: 23.
Så samarbetar lärarna med ämne, svenska som andraspråk och modersmål: Sva-resursen kan exempelvis stötta nyanlända elever med att producera svensk text till inlämningsuppgifter. Texten kan lämnas in på två språk där faktadelen är på svenska (vilket hjälper till att befästa centrala ämnesbegrepp) och en mer diskuterande, reflekterande del är helt eller delvis på estniska eller engelska.

Namn: Patrik Slimane.
Ålder: 45 år.
Lärare i: Biologi, kemi och geografi.
År i yrket: 15.
Brinner för: ”Att det vi undervisar om ska vara på riktigt, verklighetsförankrat.”

Namn: Luule Vaks Maandi.
Ålder: 64 år.
Lärare i: Undervisar på mellanstadiet.
År i yrket: 40.
Brinner för: ”Att få med mig alla barn.”

Namn: Leane Riiser:
Ålder: 44 år.
Lärare i: Franska och svenska som andraspråk.
År i yrket: 12.
Brinner för: ”Språk i alla ämnen. Allt är språk!”