Annons

”Mitt jobb går ut på att rationalisera bort mig själv”

Publicerad 21 mars 2013

De har elever som pendlar från 17 kommuner till Gamla stan i Stockholm. Estniska skolan är unik i sitt slag i Sverige. Här läser alla elever estniska varje vecka och nyanlända går direkt in i klasserna.

– Det är ganska speciellt att ha en svensk skola med en så homogen andraspråksgrupp, säger Leane Riiser, som undervisar i svenska som andraspråk.

En majoritet av eleverna på Estniska skolan, en fristående F–9-skola, har någon koppling till Estland. En del har mor- eller farföräldrar som kom hit under andra världskriget. Andra är själva födda i Estland eller har föräldrar som är det och har kommit hit under frihetstiden.

Av skolans 23 lärare talar två tredje-delar estniska. Leane Riiser och Luule Vaks Maandi har båda estniska rötter, medan Patrik Slimane inte har det.

Vad skiljer Estniska skolan från en kommunal F–9-skola i Stockholm?

Luule Vaks Maandi: Det är estniska språket. Alla barn läser estniska tre till fyra gånger i veckan. Sedan får barnen lära sig estniska traditioner, sånger och historier.

Influeras ni av hur man jobbar i skolan i Estland?

Luule: Jag har varit där och gått igenom matteundervisningen från första till åttonde klass. De har en bra matteundervisning och ligger före oss, men det beror också på att de har 45 minuter matte varje dag, även i de lägre årskurserna. Tänker man på det i exempelvis PISA-mätningarna? Har andra länder mycket mer undervisning är det klart att de hinner längre.

Patrik Slimane: Men jag tycker inte att vi influeras så mycket av Estland.

Luule: Nej, det är nog snarare att de tittar på oss. Det är lite modernare här, kan man säga. De har en ganska strikt skola med mycket läxor och betyg.

Berätta om hur ni jobbar med svenska som andraspråk.

Leane Riiser: Det är ganska speciellt att ha en svensk skola med en så homogen andraspråksgrupp. Det ger oss vissa svårigheter, men mest ger det möjligheter att få in dem i den riktiga undervisningen.

Så om en familj flyttat hit från Estland i juni går barnen rakt in i en vanlig klass när skolan börjar i augusti?

Luule: Jaja, absolut.

Leane: Luule hade en kille som kom efter jul och började direkt i fyran. Vi har försökt utforma ett sätt att jobba på som funkar. Det ser olika ut om jag går in i Patriks klass, i och med att han inte pratar estniska, eller om det är med Luule som pratar estniska. Om Patrik skriver på svenska på tavlan skriver jag bredvid på estniska. Vi är inte dubbelt hela tiden, men några timmar i veckan. Det är ganska bra att inte jag är med hela tiden, utan att eleverna pushas till att bara lyssna på Patrik.

Hur är det för dig Patrik, som inte talar estniska?

Patrik: Det är till stor hjälp att ha en Sva-resurs. Det är mycket på lektionerna som annars kan bli totala obegripligheter. I årskurs sju läser vi om te just nu och har tittat på en film och skrivit upp ord som dyker upp
i den. Det är bland annat krabba, tofu, berså. Då får vi försöka ta tag
i det och inte bara lämna de orden. Jag får googla berså och visa en bild.

Leane: Det vore inte optimalt om alla lärare var tvåspråkiga. I början, med helt nya barn, behövs det förstås mer stöd, men ganska fort tycker jag att det räcker att jag till exempel är med andra halvan av en lektion. Egentligen går ju mitt jobb ut på att bortrationalisera mig själv så snabbt som möjligt.

Hur samarbetar ni kring undervisningen?

Leane: Det är väldigt kreativt att få diskutera med någon. Jag kan inte ämnet och Patrik kan inte språket – men tillsammans gör vi så att det blir rätt bra.

Patrik: Det är lätt hänt att ämnen blir isolerade och att lektionerna är små öar. Nu blir det inte så, det är fler som har en åsikt och vill förbättra. Jag är hemskt nöjd med det.

Hur klarar sig era elever?

Leane: Vi brukar ligga bra till. I fjol hade vi 100 procents behörighet till gymnasieskolan. Vi har haft elever som klarat nationella proven efter bara något enstaka år i Sverige. Vi vill att våra elever ska gå ut med fullständiga betyg.

Går ert sätt att arbeta att applicera på skolor som har elever från många olika länder?

Luule: Jag tror att nyanlända elever ska in i klasserna mer än vad som sker i dag. Buntar man ihop alla nya elever i en klass kanske de lär sig varandras språk och inte svenska. Har man en förberedelseklass så kan eleven vara där ibland och läraren kan förbereda dem inför nästa lektion med den vanliga klassen. Svenskan ska inte vara en ö där man bara lär sig skilja på ”en” och ”ett” och ”den” och ”det” eller att böja adjektiv. Det är bättre att komma ut i klasserna.

Leane: Det är det som är poängen, oavsett om man har ett eller tjugofem modersmål i sitt klassrum. Det går att öva på svenska samtidigt som man läser kemi eller har religionskunskap. Forskning har visat att det är bra att utveckla sitt modersmål parallellt med det nya språket. Det märker vi väldigt tydligt.

Patrik: Jag tror inte riktigt på förberedelseklasser. Jag tror att det går att fastna och inte riktigt komma någon vart. Här får eleverna komma in i klasserna, och det kan vara svårt och obegripligt – men det är ingen som säger att de måste vara duktiga första terminen. Eleverna är med och kämpar på och gör så gott de kan.

Luule: Eleverna som kommit hit från Estland är ju väldigt duktiga när de är på lektionerna i estniska. Det är fantastiskt att en elev som nyss kommit till ett annat land får känna sig jätteduktig i ett ämne. Det underlättar att bli bra i andra ämnen också, om de får visa vad de kan. 

 

Estniska skolan

Om skolan: En fristående F–9-skola i Gamla stan i Stockholm.
Funnits sedan: 1945.
Betygssnitt: 240 (genomsnittligt meritvärde för nionde-klassare läsåret 2011/2012). Rikssnitt samma läsår: 211.
Antal elever: Cirka 190. Skolans elever bor i 17 kommuner i och kring Stockholms län.
Antal lärare: 23.
Så samarbetar lärarna med ämne, svenska som andraspråk och modersmål: Sva-resursen kan exempelvis stötta nyanlända elever med att producera svensk text till inlämningsuppgifter. Texten kan lämnas in på två språk där faktadelen är på svenska (vilket hjälper till att befästa centrala ämnesbegrepp) och en mer diskuterande, reflekterande del är helt eller delvis på estniska eller engelska.

Namn: Patrik Slimane.
Ålder: 45 år.
Lärare i: Biologi, kemi och geografi.
År i yrket: 15.
Brinner för: ”Att det vi undervisar om ska vara på riktigt, verklighetsförankrat.”

Namn: Luule Vaks Maandi.
Ålder: 64 år.
Lärare i: Undervisar på mellanstadiet.
År i yrket: 40.
Brinner för: ”Att få med mig alla barn.”

Namn: Leane Riiser:
Ålder: 44 år.
Lärare i: Franska och svenska som andraspråk.
År i yrket: 12.
Brinner för: ”Språk i alla ämnen. Allt är språk!”

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Annons
Annons

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Annons

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Annons
Annons

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Annons
Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Nationella prov

”Nationella proven tar orimligt mycket tid i anspråk”

Digitala prov

Sänkt arbetsbelastning för lärare är huvudskälet att LR välkomnar digitala nationella prov. Men ordförande Åsa Fahlén vill samtidigt att provens omfattning minskas.

Forskaren: Fokus på provresultat urholkar läroplanen

Forskning

Växande fokus på mätbara resultat sätter läroplansuppdrag som medborgarkunskap och personlig utveckling på undantag. Vi behöver ett bredare samtal om vad kvalitet i skolan innebär, menar Ulf Lundström, lektor vid Umeå universitet.

Regeringen: Nationella proven ska digitaliseras

Nytt förslag

Alla nationella prov ska bli digitala, och proven ska väga tyngre vid betygsättning, om regeringen får som den vill. Skälen som anges är att motverka fusk, underlätta rättning och höja rättssäkerheten.

”Nationella prov kan öka lärarens status”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Erhagen efter debatten om nationella prov och betygssättning: 
”Med ett bra konstruerat nationellt prov som bekräftar lärarens bild av klassens nivå så kommer hennes status öka. Då kommer bilden av svensk skola att ljusna”.

Kommentera

Hon ger skolfokus på talen i Almedalen

Almedalen

Statsvetaren Jenny Madestam kommer exklusivt för Skolvärlden att kommentera skolpolitiken i varje partiledartal under årets Almedalsvecka.
– Skolan kommer vara en av de hetaste frågorna i partiledartalen, säger hon. 

Så mycket har lärarnas snittlöner ökat

Lön

Genomsnittet för lärarlönerna har ökat, enligt statistik från Statistiska centralbyrån.
Men trots att kurvan pekar uppåt så är lönerna fortfarande för låga och lönesystemet otydligt, menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: Elevcoachning motiverar eleverna

Elevstöd

På Sjöstadsskolan används elevcoachning som en stödåtgärd för elever som tappat motivationen eller riskerar att bli hemmasittare.
– Elever är så kloka, det vet ofta precis vad det är som saknas, säger läraren och coachen Johanna Svahn.

Så vill Anna Ekström kopiera framgångslandet

Utbildning

Sverige har mycket att lära av Japan när det kommer till skola. Det menar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström som imponeras över likvärdigheten i landets skolor.

Föräldrarna: Skolan brister i stöd till barn med NPF

Elevhälsa

8 av 10 föräldrar till barn med NPF svarar i en ny undersökning att barnen inte får det stöd de behöver i skolan.
– Våra medlemmar larmar om att det går åt fel håll, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

Rapport

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat. Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.

Två timmar mentorskap i veckan för nya lärare

Ny i yrket

Alla nya lärare i Mjölby kommun erbjuds ett gediget introduktionsprogram med två timmars avsatt tid för mentorskap varje vecka.

”Elever måste ta ansvar för studieron”

Ordning & reda

Skriv in i läroplanerna att elever ska visa respekt för sina lärare. Det förslår Skolkommissionen.
– Elever har ett ansvar att uppträda respektfullt mot lärare och för att anstränga sig för att skapa en god skolmiljö, säger Skolkommissionens yngsta ledamot Erik Blom.

Stora skillnader i lärarbrist mellan länen

Ojämlikt

Lärarbristen är fortsatt hög. Men de regionala skillnaderna är stora.
– Huvudmännen gör väldigt olika insatser, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Kommuner kritiseras: För dåliga på att locka lärare

Rapport

Kommunerna behöver bli bättre på att locka till sig behöriga och erfarna lärare på skolor med stora behov. Det visar en ny rapport av Skolinspektionen.

Miljardsatsning ska göra skolan mer jämlik

Utsatta skolor

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor.
– Detta är någonting vi verkligen behöver, säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Så stöttar du särskilt begåvade elever

Webb-tv

Särskilt begåvade elever har hög inlärningsförmåga och mår bra av utmaningar men det är inte ovanligt att de har svårt att klara skolan, för att de vill passa in eller för att de tappat lusten att lära.
– Sverige är ett u-land när det gäller att stötta de här eleverna, säger läraren och specialpedagogen Mona Liljedahl.

”Valfriheten ger lärarna makt”

Debatt

”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommentera

Kritik mot programmering på matten

Digitalisering

Programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte, befarar Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö.
– Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre, menar hon.

Formativ bedömning bra för elever men svårt för lärare

Forskning

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien

Nationella prov

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Debatt

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. 

Kommentera

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Nationella prov

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

”Detta grundar sig i ett systemfel”

Nationella prov

Debatten om att de nationella proven inte håller internationell standard har fått stort medhåll bland många av landets lärare.
Svante Tideman, vice ordförande för LR, kräver en förändring.
– Uppenbarligen är det inte är tillräckligt bra. Det här håller inte, säger han.

Mer än var tionde skola bryter mot NP-reglerna

Fusk

De allra flesta skolor hanterar de nationella proven på rätt sätt, visar Skolinspektionens oanmälda granskning.
Men på 15 procent av skolorna förekommer brister i hanteringen.

Kravet: Satsa en miljard på NPF-lyft

Satsa på en nationell utbildning för lärare och annan skolpersonal om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden kräver, tillsammans med en rad andra organisationer, att regeringen avsätter en NPF-miljard i höstens budget.

Regeringen föreslår obligatorisk prao

SYV

Regeringen vill återinföra obligatorisk prao i årskurs 8 och 9.
– Det kan bli bra men det gäller att se till att det blir en kvalitativ prao, säger vägledaren Lena Hartvigsson.

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Särskilt stöd

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

”Omöjligt att smörja lärare”

Mutor

Diskussionen om mutor går i skolavslutningstider medan elever delar ut glasskålar och delikatesskorgar till sina lärare.
– Det behöver inte vara olagligt för att vara olämpligt, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Hur kan vi vända på utvecklingen för lärarprofessionen?

Blogg

Menar man allvar med professionerna i skolan måste man våga släppa taget och ge dem reellt inflytande över kvaliteten i sin yrkesutövning, över vad som krävs för att bli lärare, lärarutbildningarna och fortbildningsstrukturer. Det skriver Per Kornhall i sin blogg.

M-förslaget: Filialer till populära skolor

Politik

Satsa på filialer till eftertraktade skolor i socioekonomiskt missgynnade förorter, för att locka elever från hela staden. Det föreslår Moderaterna i Stockholm.

­

Utredaren: Inför legitimation för yrkeslärare

Behörighet

Lärare i yrkesämnen ska omfattas av legitimationskravet. Det föreslår regeringens utredare Björn Åstrand.
Modersmålslärare ska däremot även fortsättningsvis vara undantagna kravet.

Avslutning i kyrkan ämne för forskning

Forskning

Varje år dyker den upp som en objuden gäst: debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Nu vill forskaren Viktor Aldrin ersätta åsikterna i ämnet med fakta – om åsikterna.

Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

Nyanlända

Mer lovskola, nationellt bedömningsstöd och inga fler F. Det är några av förslagen i utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
– Positivt överlag men det finns risker, säger Josefin Nilsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bra resultat när elever får lära elever

Metod

Läraren Amra Dzindo jobbar aktivt med lärosättet ”Barn lär barn”.
En metod som utgår från att elever i år 6 lär elever i lägre årskurser, och det har visat sig ge goda resultat.
– När eleverna förklarar för varandra förstår de själva bättre, säger hon.

”Ha ett riktigt skönt sommarlov, alla geniala och galna lärare”

Debatt

”Nu träder Sveriges lärare snart in i en välförtjänt viloperiod för att återhämta sig och jag vill önska alla kollegor runt om i landet en lång och glad sommar. Kom tillbaka starka och rustade inför höstterminen till världens viktigaste yrke så vi kan fortsätta att forma framtiden”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Syv

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons