Annons

”Mitt jobb går ut på att rationalisera bort mig själv”

Publicerad 21 mars 2013

De har elever som pendlar från 17 kommuner till Gamla stan i Stockholm. Estniska skolan är unik i sitt slag i Sverige. Här läser alla elever estniska varje vecka och nyanlända går direkt in i klasserna.

– Det är ganska speciellt att ha en svensk skola med en så homogen andraspråksgrupp, säger Leane Riiser, som undervisar i svenska som andraspråk.

En majoritet av eleverna på Estniska skolan, en fristående F–9-skola, har någon koppling till Estland. En del har mor- eller farföräldrar som kom hit under andra världskriget. Andra är själva födda i Estland eller har föräldrar som är det och har kommit hit under frihetstiden.

Av skolans 23 lärare talar två tredje-delar estniska. Leane Riiser och Luule Vaks Maandi har båda estniska rötter, medan Patrik Slimane inte har det.

Vad skiljer Estniska skolan från en kommunal F–9-skola i Stockholm?

Luule Vaks Maandi: Det är estniska språket. Alla barn läser estniska tre till fyra gånger i veckan. Sedan får barnen lära sig estniska traditioner, sånger och historier.

Influeras ni av hur man jobbar i skolan i Estland?

Luule: Jag har varit där och gått igenom matteundervisningen från första till åttonde klass. De har en bra matteundervisning och ligger före oss, men det beror också på att de har 45 minuter matte varje dag, även i de lägre årskurserna. Tänker man på det i exempelvis PISA-mätningarna? Har andra länder mycket mer undervisning är det klart att de hinner längre.

Patrik Slimane: Men jag tycker inte att vi influeras så mycket av Estland.

Luule: Nej, det är nog snarare att de tittar på oss. Det är lite modernare här, kan man säga. De har en ganska strikt skola med mycket läxor och betyg.

Berätta om hur ni jobbar med svenska som andraspråk.

Leane Riiser: Det är ganska speciellt att ha en svensk skola med en så homogen andraspråksgrupp. Det ger oss vissa svårigheter, men mest ger det möjligheter att få in dem i den riktiga undervisningen.

Så om en familj flyttat hit från Estland i juni går barnen rakt in i en vanlig klass när skolan börjar i augusti?

Luule: Jaja, absolut.

Leane: Luule hade en kille som kom efter jul och började direkt i fyran. Vi har försökt utforma ett sätt att jobba på som funkar. Det ser olika ut om jag går in i Patriks klass, i och med att han inte pratar estniska, eller om det är med Luule som pratar estniska. Om Patrik skriver på svenska på tavlan skriver jag bredvid på estniska. Vi är inte dubbelt hela tiden, men några timmar i veckan. Det är ganska bra att inte jag är med hela tiden, utan att eleverna pushas till att bara lyssna på Patrik.

Hur är det för dig Patrik, som inte talar estniska?

Patrik: Det är till stor hjälp att ha en Sva-resurs. Det är mycket på lektionerna som annars kan bli totala obegripligheter. I årskurs sju läser vi om te just nu och har tittat på en film och skrivit upp ord som dyker upp
i den. Det är bland annat krabba, tofu, berså. Då får vi försöka ta tag
i det och inte bara lämna de orden. Jag får googla berså och visa en bild.

Leane: Det vore inte optimalt om alla lärare var tvåspråkiga. I början, med helt nya barn, behövs det förstås mer stöd, men ganska fort tycker jag att det räcker att jag till exempel är med andra halvan av en lektion. Egentligen går ju mitt jobb ut på att bortrationalisera mig själv så snabbt som möjligt.

Hur samarbetar ni kring undervisningen?

Leane: Det är väldigt kreativt att få diskutera med någon. Jag kan inte ämnet och Patrik kan inte språket – men tillsammans gör vi så att det blir rätt bra.

Patrik: Det är lätt hänt att ämnen blir isolerade och att lektionerna är små öar. Nu blir det inte så, det är fler som har en åsikt och vill förbättra. Jag är hemskt nöjd med det.

Hur klarar sig era elever?

Leane: Vi brukar ligga bra till. I fjol hade vi 100 procents behörighet till gymnasieskolan. Vi har haft elever som klarat nationella proven efter bara något enstaka år i Sverige. Vi vill att våra elever ska gå ut med fullständiga betyg.

Går ert sätt att arbeta att applicera på skolor som har elever från många olika länder?

Luule: Jag tror att nyanlända elever ska in i klasserna mer än vad som sker i dag. Buntar man ihop alla nya elever i en klass kanske de lär sig varandras språk och inte svenska. Har man en förberedelseklass så kan eleven vara där ibland och läraren kan förbereda dem inför nästa lektion med den vanliga klassen. Svenskan ska inte vara en ö där man bara lär sig skilja på ”en” och ”ett” och ”den” och ”det” eller att böja adjektiv. Det är bättre att komma ut i klasserna.

Leane: Det är det som är poängen, oavsett om man har ett eller tjugofem modersmål i sitt klassrum. Det går att öva på svenska samtidigt som man läser kemi eller har religionskunskap. Forskning har visat att det är bra att utveckla sitt modersmål parallellt med det nya språket. Det märker vi väldigt tydligt.

Patrik: Jag tror inte riktigt på förberedelseklasser. Jag tror att det går att fastna och inte riktigt komma någon vart. Här får eleverna komma in i klasserna, och det kan vara svårt och obegripligt – men det är ingen som säger att de måste vara duktiga första terminen. Eleverna är med och kämpar på och gör så gott de kan.

Luule: Eleverna som kommit hit från Estland är ju väldigt duktiga när de är på lektionerna i estniska. Det är fantastiskt att en elev som nyss kommit till ett annat land får känna sig jätteduktig i ett ämne. Det underlättar att bli bra i andra ämnen också, om de får visa vad de kan. 

 

Estniska skolan

Om skolan: En fristående F–9-skola i Gamla stan i Stockholm.
Funnits sedan: 1945.
Betygssnitt: 240 (genomsnittligt meritvärde för nionde-klassare läsåret 2011/2012). Rikssnitt samma läsår: 211.
Antal elever: Cirka 190. Skolans elever bor i 17 kommuner i och kring Stockholms län.
Antal lärare: 23.
Så samarbetar lärarna med ämne, svenska som andraspråk och modersmål: Sva-resursen kan exempelvis stötta nyanlända elever med att producera svensk text till inlämningsuppgifter. Texten kan lämnas in på två språk där faktadelen är på svenska (vilket hjälper till att befästa centrala ämnesbegrepp) och en mer diskuterande, reflekterande del är helt eller delvis på estniska eller engelska.

Namn: Patrik Slimane.
Ålder: 45 år.
Lärare i: Biologi, kemi och geografi.
År i yrket: 15.
Brinner för: ”Att det vi undervisar om ska vara på riktigt, verklighetsförankrat.”

Namn: Luule Vaks Maandi.
Ålder: 64 år.
Lärare i: Undervisar på mellanstadiet.
År i yrket: 40.
Brinner för: ”Att få med mig alla barn.”

Namn: Leane Riiser:
Ålder: 44 år.
Lärare i: Franska och svenska som andraspråk.
År i yrket: 12.
Brinner för: ”Språk i alla ämnen. Allt är språk!”

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons